INSÄNDARE. Hanöbuktens och Östersjöns problem börjar inte i Östersjön utan uppströms i avrinningsområdena till Östersjön. Myndigheterna tillåter utsläpp till våra dricksvattensjöar och vattendrag som pågår dygnet runt, året runt. Effekten av detta blir tydligt vid utrinningen till bland annat Hanöbukten där cocktailen av gifter görs synlig med döda svavelvätetäckta bottnar, där metangas bubblar upp 24 timmar om dygnet.
Mark- och miljödomstolen och länsstyrelser runt om i landet ger tillstånd att förorena våra sjöar och hav. Utsläpp som sker under vattenytan syns inte, då finns det tydligen inte eller hur resonerar myndigheterna? Hade detta fått lov att förekomma om utsläppen hade förekommit på land istället? Allt i enlighet med myndighetstillstånd sedan 60-talet. Filmen https:// www.facebook.com/SwedishCoastandSeaCenter/videos/639772053216267/ från inseglingsrännan till Åhus visar 20 000 kvadratmeter (m2) död botten med svavelväte och metangas som stiger mot ytan.
Varje sekund i mer än femtio år har utsläppen till Hanöbukten pågått. Sedan undrar man varför det ser ut som det gör i Hanöbukten. Lägg till Helge å med alla sina 34 reningsverk, 8 industrianläggningar samt gamla läckande soptippar. Även Mörrumsån och Ronnebyån samt trålfiske. Det är en stor belastning på buktens marina fauna och flora.
Nu krävs det aktiv handling likt det som gjordes i Öresund i slutet av 80-talet och under 90-talet. Arbetet med Öresunds omvandling under 25 år gav resultat, från skitigt hav till idag ett produktivt hav med hållbara bestånd av fisk och världens finaste ålgräsängar ända ner till 11 meters djup.
Egenkontrollernas siffror radas prydligt upp decennier efter decennier utan ett ord om konsekvensanalys och vad utsläppen innebär för oss eller ekosystemet. Med statistik, siffror och recipientkontroll kan man tydligen hålla på med en skadlig verksamhet utan att vidta åtgärder under en så lång tid att ekosystemet skadas och dör.
Alla larmklockor ringer när fisken är mager, har bölder och är sjuk på grund av miljögifter. Badförbud orsakat av dåligt vatten, nät som växt igen av algbildning. Undermåliga kontroller av utsläpp, bristfällig provtagning och meningslösa undersökningar. Allt detta sker medan utsläppen pumpar på varje sekund dygnet runt i oförminskad eller ökad takt.
Om myndigheterna och politikerna nu vet hur det står till med Hanöbukten med död botten, metangas som stiger till ytan, svavelväte och cyanobakterier, varför har man inte talat om detta för allmänheten och gått ut med varningar? Vi befinner oss mitt i en miljökatastrof med oanade konsekvenser för framtiden. Svenska företag och kommunala reningsverk släpper ut förgiftat avloppsvatten i sådan stor skala att det är ogripbart för medborgarna att förstå och detta sker på 2000-talet. Dessutom sker det helt lagligt, godkänt av myndigheterna runt om i landet.
Effekten på ekosystemet i närområdet över tid vid utsläppet undersöks aldrig. Vad få vill inse är att problemen växer och blir värre för varje år som går. Utsläpp från industrier, reningsverk, dagvattenrör och mer än 6 000 läckande gamla soptippar i Sverige. Mark- och miljödomstol, länsstyrelser, kommuner och Havs- och Vattenmyndigheten har ingen dykande personal som arbetar med utsläpp. Utsläppen kontrolleras av utsläpparna själva med egenkontroll. Kontrollerna sker inte vid själva utsläppet utan en bra bit därifrån i en recipientkontroll. Detta gör att utspädningseffekten blir så stor att det kommer att vara för sent den dag man upptäcker att ekosystemet är allvarligt skadat. Försiktighetsprincipen innebär att en verksamhet måste upphöra närhelst potentiella skadeeffekter är kända, oavsett kostnad. Enligt miljöbalken 1.1.1. ska människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.
Vi – dykare och fiskare – ser varje dag vad som händer under ytan, vad som sker i våra hav, åar och vattendrag. Vi står inför ett avgörande vägval inför framtiden – det arv vi ska lämna vidare till kommande generationer. Valet är enkelt – ett levande ekosystem, ett upprop för sunt förnuft.
Det är dags för oss alla att vakna upp, även beslutsfattare.
Östersjön och ett stort antal av våra svenska sjöar lider av algblomning och är påverkade av miljögifter som bland annat drabbar fisken och vattnet. Ett stort steg på vägen för att förbättra vattenkvaliteten och läka det skadade ekosystemet är att stoppa utsläppen. Det behövs undersökningar och forskning men de ska idag vara målinriktade på utsläppen och reningsteknik.
Vi i föreningen SCSC har som mål att observera, dokumentera och visa. På 80-talet hade vi media med engagerade journalister som verkligen gick in för att föra fram miljöfrågorna och utan deras hjälp hade inte Öresund sett ut som det gör idag. Tyvärr så är det inte samma gensvar idag med media och därför behöver vi hjälp med att sprida vårt material till så många som möjligt. Vi i Swedish Coast And Sea Center gör så gott vi kan.
Kjell Andersson
Andreas Vos
SCSC, Swedish Coast And Sea Center
www.coastandseacenter.se
https://www.facebook.com/SwedishCoastandSeaCenter