Hässleholms kommun ska införa en central fordonsenhet från och med den 1 december, men de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna behöver inte redovisas förrän nästa höst. Det anser majoriteten av politikerna i kommunstyrelsen som med röstsiffrorna 7-6 beslöt att föreslå kommunfullmäktige detta.

Alla partier är överens om att en central fordonsenhet behövs i kommunen. Diskussionerna har pågått under flera år. Ändå föreslås uppstartskostnaderna på 890 000 kronor tas från kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter för 2020.

Syftet med en central enhet är till stor del ekonomiskt, besparingar kan förväntas när upphandlingar samordnas och körningar optimeras.

– Vi anser inte att underlaget är tillfyllest. Om vi börjar flytta över fordonen innan vi vet de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna vet vi inte om det blir rätt. Vi vill ha pappren på bordet, säger kommunalrådet Lena Wallentheim (S) som begärde återremiss.

Även Folkets väl ville ha återremiss, men så blev det inte. Därför reserverade sig S. Dolores Öhman (MP) och Magnus Åkeborn (V) skrev en gemensam protokollsanteckning med samma invändningar som S framfört.

– Syftet med en central fordonsenhet är att använda sig av kommunens fordon på ett mer kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Därför måste de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga konsekvenserna beräknas och presenteras för politiken före införandet. Annars är det inte möjligt att säkerställa att vinsterna blir till, förklarar de och betonar också att en omställning till ett fossilbränslefritt samhälle behöver ske omgående, därför bör beräkningar presenteras omgående så att införandet av den centrala fordonsenheten kan ske så snart som möjligt, skrev de.

Den styrande borgerliga minoriteten anser däremot att det är viktigt att påbörja omorganisationen så snart som möjligt.

– Vi kan komma tillbaka med redovisningen, säger Robin Gustavsson (KD) som inte ser några risker med det.

Han är övertygad om att en central fordonsenhet i vilket fall kommer att innebära minskade kostnader.

Ulf Berggren (SD) är också angelägen om att få igång arbetet.

– Vi pekar med hela handen nu. Det här har diskuterats i tio år, säger han.

Underlaget till beslutsförslaget är en rapport från den utredning som gjorts på fullmäktiges uppdrag, uppdaterad i augusti 2018. Kommundirektör Bengt-Arne Persson fick uppdraget och har haft hjälp av projektledare Richard Heingard.

Rapporten, som tekniske chefen Mats Svensson ansvarar för, föreslår att tekniska nämnden tar över totalansvaret för alla kommunens 280 personfordon, inklusive lätta lastbilar upp till 3,5 ton. Totalt ingår 482 fordon i kommunens fordonsflotta 2019. Tekniska förvaltningen har redan anställt en samordnande fordonsansvarig.

Förslaget är att fordonsenheten bland annat ska hantera avtal kring fordonsköp och leasing, optimera fordonsflottan med utgångspunkt från respektive verksamhets särskilda behov, främja övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen och bidra till en god ekonomi med hög kostnadskontroll.

Enligt rapporten uppgick de berörda fordonen 2017 till 225 stycken, till en årlig beräknad kostnad på 13,4 miljoner kronor. Den verkliga kostnaden är inte känd. Utöver dessa finns ett antal brandfordon, traktorer, släpvagnar med mera. De kommunala bolagens fordon ingår inte heller i utredningen.

I dagsläget verkar ingen ha kontroll över fordonen.

– Fordonshanteringen i Hässleholms kommun är idag ostrukturerad, vilket innebär att vi saknar kunskap om och kontroll över de totala resurser fordonsflottan tar i anspråk, heter det i rapporten.

Dessutom innebär körning med privata bilar i tjänsten stora kostnader och även säkerhetsrisker. Körning med privat bil är ganska vanligt, trots att det enligt riktlinjerna ska vara undantag. Beräknad kostnad för dessa resor är 4,1 miljoner kronor per år.

I uppdraget ingick att redovisa de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna. Men utredarna anser att de bättre kan bedömas när enheten varit igång ett tag. Kostnadseffektiviseringen har dock i utredningen bedömts till 1,85 miljoner kronor från och med 2022 då förändringen ska vara fullt genomförd. Rätt antal fordon utifrån behoven ska då vara tillgängliga på de olika förvaltningarna, och även kunna flyttas mellan dem när behoven förändras.

Men inledningsvis blir det ökade kostnader, bland annat för anställning av samordnare och inköp av ett digitalt fordonshanteringssystem.

Utredarna skriver att flera motorfordon sannolikt skulle kunna bytas ut mot cyklar och elcyklar.

En särskild fordonsgrupp föreslås utföra underhåll på fordonen i samverkan med omsorgens dagliga verksamhet.

Berit Önell