Maglekärrsbäcken tömdes nästan helt på vatten när tillflödet vid reningsverket på tisdagen stoppades genom fördämningar. Allt renat avloppsvatten leds nu tillsammans med bäckvattnet ut i den gamla utsläppspunkten i Finjasjön, den så kallade tuben.

Enligt kommunens va-bolag Hässleholms vatten ingår omledningen, som ska avslutas under fredagen, i arbetena med att flytta en del av bäcken och bygga en vall kring reningsverket till skydd för översvämningar.

Länsstyrelsen utreder nu om villkoren för bäckflytten följts. Miljökontoret följer upp oljestinkande föroreningar som stoppade arbetena i förra veckan.

Projektet med att flytta bäcken och bygga vallen påbörjades redan i maj. Enligt villkoren i länsstyrelsens beslut att godkänna flytten av bäcken ska arbeten som riskerar att medföra grumling och sedimentation i vattendraget utföras under en torr period med låg vattenföring under tiden 1 juni-15 september. Försiktighetsmått för att förbygga grumling och sedimentation krävs också. Bäcken ska inte få större kapacitet utan ha samma bottenbredd och slänter som tidigare.

Till vallen ska bara rena massor användas. Det hade inte gått med den förorenade järnvägsmakadam som Frilagt 2015 avslöjade att Hässleholms vatten tagit emot för ändamålet från Trafikverket.

Den 15 augusti upptäcktes föroreningar vid schaktning på mellan tre och tre och en halv meters djup bakom de så kallade slamtorkbäddarna där Frilagt tidigare skrivit om att förorenat slam läckte ut.

Enligt entreprenören Peabs utredning fanns nu ett svagt oljeskimmer på vattenytan i schaktgropen. Provtagningar visade alifater, PAH, barium, koppar, kvicksilver, zink, bly och kadmium i halter som måste saneras. Bedömningen är att det finns risk att föroreningarna sprids i grundvattnet och till bäcken vid schaktning. Sanering föreslås ske genom att förorenad jord grävs bort. Miljökontoret ska nu ta ställning till förslaget.

Peabs utredare gissar att föroreningarna troligen kommer från icke organiserad tippning. Diverse avfall finns dock spritt och nedgrävt på ett större område ända ner till vägen. Bakom slamplattorna har Frilagt tidigare sett bland annat byggavfall, gamla bildäck, tjärpapp, tjärasfalt och gummiplattor från järnvägsräls.

Linus Jepsson noterade att både Maglekärrsbäcken och hans dricksvattenbrunn var grumliga redan i maj. Efter hans anmälan har länsstyrelsen en pågående utredning av om Hässleholms vatten följer villkoren.

På tisdagen upptäckte han att bäcken var helt torrlagd från Hovdalavägen och en sträcka upp mot reningsverket. Nedanför vägen fanns först bara små pölar av vatten i bäckfåran, sedan rann sjön baklänges och fyllde på lite. Personal på plats berättade att vattnet från bäcken leds ut i “tuben” som mynnar i Finjasjön.

På onsdagseftermiddagen började en liten mängd vatten pumpas förbi det nedre dämmet strax ovanför Hovdalavägen. Samtidigt startade pumpning av “överblivet” vatten ut på en äng intill vägen. Vattnet är mycket grumligt och den gamla bäckfåran har grävts ur så att den är minst en meter djupare än tidigare.

Anmärkningsvärt är att “tuben” som mynnar cirka 900 meter ut i sjön tydligen kan användas för att leda om renat avloppsvatten som passerat Magle våtmark. Hässleholms vatten har tidigare hävdat att det inte går. Tuben skulle bara kunna användas vid bräddningar i nödlägen och Hässleholms vatten avfärdade därför miljöchef Sven-Inge Svenssons tankar om att eventuellt flytta utsläppspunkten dit från Maglekärrsbäcken för att förbättra vattenkvaliteten i Sjörrödsviken.

– Det är klart tekniskt möjligt att bygga om, men det är en kostnadsfråga, sa dåvarande processingenjör Per-Åke Nilsson till Frilagt i februari 2017.

Mats Lindén på länsstyrelsen handlägger tillsynsärendet, men förklarar att han inte hunnit sätta sig in i det ännu.

– Men jag ska självklart titta på det nu. Byta utlopp gör man inte ostraffat, säger han.

Han konstaterar dock att det i första hand är kommunen som ansvarar för tillsyn av reningsverkets utsläppspunkt. Frågan för länsstyrelsen är främst om bäckflytten följer villkoren för vattenverksamheten vid bäckflytten.

– Jag får fråga reningsverket vad fasen de håller på med, säger han.

Han utesluter inte att tillståndet kanske följs, men menar att det måste redas ut.

Han är också intresserad av föroreningarna i marken som upptäcktes vid schaktningsarbeten i förra veckan och menar att länsstyrelsen borde få reda på en sådan sak.

– Det låter inget vidare alls, säger han.

Länsstyrelsens vattenhandläggare Maria Nitare som fattat beslut om att ge Hässleholms vatten dispens från markavvattningsförbudet för projektet säger att det absolut inte står något i besluten om att leda om renat avloppsvatten.

– Det kan jag inte tänka mig att vi prövat, säger hon.

Hon hänvisar till miljödirektör Annelie Johansson. Men Annelie Johansson vill inte alls ha med saken att göra. Maria Nitare blir förvånad.

– Hon har varit väldigt engagerad angående vattenkvaliteten i Hässleholm och sagt att hon ska ha information om det som händer där. Det har hon meddelat. Men möjligen gäller det något annat, säger Maria Nitare.

Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske svarar inte när Frilagt ringer. På mejlen nonchalerar hon våra frågor.

– Arbetet sker helt i enlighet med givna tillstånd från länsstyrelsen, är det enda hon skriver.

Miljöinspektör Linn Bendahl ställde på onsdagen ett antal frågor till Hässleholms vatten om omledningen av bäckens vatten. Bolaget bekräftar på torsdagen att tillflödet dämts och att vattnet nu leds ut i sjön via tuben, däremot inte att “diket” torrlagts. Det handlar om omkoppling av den nya sträckningen för bäcken nedströms.

– Utsläppspunkten är oförändrad då den ligger i anslutning till våtmarken, skriver Liselotte Stålhandske till miljökontoret.

Bäckens utlopp till sjön är alltså inte utsläppspunkten utan den är där det renade avloppsvattnet kommer ut i bäcken från Magle våtmark.

Miljöchef Sven-Inge Svensson konstaterar att det uttalandet är helt i enlighet med tillståndet för våtmarken. Han ser därmed också omledningen som tillåten.

– Annars skulle det ha varit anmält, säger han.

Han tänker fortfarande att det kan vara bättre att släppa ut det renade avloppsvattnet längre ut i sjön.

– Om de nu gör det tillfälligt ser jag inte någon nackdel, säger han.

Han tolkar också länsstyrelsens beslut som att bolaget har rätt att avleda vatten under tiden arbetena med flytten av bäcken pågår. Desutom ser han inga större naturvärden i bäcken som den sista biten är ett grävt dike.

– Vi har inte pratat om eventuella kompletteringar ännu, men i stort tror jag att de följer länsstyrelsens tillstånd, säger han.

Linus Jepsson är bekymrad över sin brunn och risken att ytterligare föroreningar kan frigöras och sprida sig via grundvattnet under grävarbetena. På torsdagen dokumenterar han en oljefilm på ytan av det vatten som pumpas ut i den gamla bäckfåran nära Hovdalavägen.

– Det ser ut att vara deponi längs vägen upp till slamplattorna. Likaså har de försvarat rötslam direkt på marken i många år. De kan nog fortsätta sina undersökningar, det behövs en stor sanering, säger han.

Han tycker att det är märkligt att han inte för länge sedan fått kommunalt dricksvatten, med tanke på alla föroreningar i det ytliga grundvattnet.

Berit Önell