Att ansluta två bostäder vid reningsverket i Hässleholm till kommunalt dricksvatten är en kontroversiell fråga.

– Det är ett väldigt infekterat ärende, säger Lena Blomqvist på länsstyrelsen där utredningen nu verkar dra ut på tiden.

Det kommunala va-bolaget Hässleholms vattens vd drar sig inte för att använda felaktiga uppgifter i sin argumentation mot att koppla in vatten. Det har lett till att länsstyrelsen plötsligt, efter ett halvårs utredning, kräver att en av de boende, Linus Jepsson, ska lämna in ett nytt vattenprov. Han ifrågasätter det och får visst stöd av kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson.

Länsstyrelsen tog i januari initiativ till utredningen om eventuellt nytt verksamhetsområde för dricksvatten i området mellan reningsverket och Finjasjön, inom det område som pekats ut för skyddsavstånd till reningsverket. Linus Jepsson, som befarar att hans brunn förorenas av reningsverkets verksamhet, hade då skickat ett mejl till länsstyrelsen. Han påtalade bland annat att vatten tidigare kopplats in till en fastighet strax intill efter att kommunen köpt den, trots att den tidigare ägaren nekats kommunalt vatten. Det huset är nu rivet, men enligt Hässleholms vatten är där fortfarande ett verksamhetsområde. Vattenledningen passerar nära Linus Jepssons fastighet, i hans officialservitut för väg.

Hässleholms vatten har motsatt sig att bostäderna får kommunalt dricksvatten, främst på grund av det tilltänkta skyddsavståndet. Bolagets styrelse beslöt också den 23 maj att försöka köpa in fastigheterna.

Jämförde med brunn på andra sidan sjön

I ett yttrande till länsstyrelsen den 14 maj försökte Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske ge sken av att fastighetsägaren kan få rent dricksvatten genom att borra en brunn. Hon hänvisade till Regitos undersökning av Sötekärrsbäcken som bekräftade att föroreningar därifrån spred sig till grundvattnet. Sex brunnar undersöktes, varav en referensbrunn vid Tostarpsgården, på andra sidan sjön.

– En av brunnarna är djupborrad och av resultaten att utläsa så kan det
konstateras att denna borra har tjänligt vatten och tycks inte påverkad, skrev Liselotte Stålhandske.

Hon utelämnade att brunnen inte var i närheten av det aktuella området.

– Möjligheten kvarstår för fastighetsägaren att kunna förse fastigheten med rent dricksvatten antingen genom borrad brunn eller genom ansökan om anslutning till allmänt dricksvatten med abonnentavtal, skrev hon.

Ingen möjlighet att borra

Linus Jepsson säger att han redan fått besked av Hässleholms vatten om att han inte skulle kunna få något abonnentavtal om vatten utanför verksamhetsområde. Han blev också förvånad över antydan om att han skulle kunna borra en brunn.

– Där jag befinner mig finns enbart krosszoner av gnejs, alltså ej möjligt att
borra mig förbi kommunens föroreningar, skrev han till länsstyrelsen.

Länsstyrelsens handläggare Trine Gadmar ifrågasatte därefter Stålhandskes hänvisning till den borrade brunnen.

– Det är svårt att se den som relevant i förhållande till möjligheten att få bra vattenkvalitet i brunnarna runt reningsverket, skrev hon till Liselotte Stålhandske den 23 juli då hon läst Regitos rapport.

Hon frågade också om det stämmer att fastighetsägaren kan söka och få abonnentavtal.

– Generellt ja efter bedömning och beräkning av kostnader, svarar Liselotte Stålhandske den 24 juli.

Hävdar tjänligt dricksvatten
trots föroreningar

Hon medger då att det är korrekt att den borrade brunnen ligger vid Tostarpsgården och hävdar sedan istället att Regitos rapport visar att vattnet i Linus Jepssons brunn är tjänligt. Det får länsstyrelsen att dagen därpå be Linus Jepsson ta ett nytt vattenprov i brunnen.

Han protesterar eftersom syftet med Regitos undersökning, som bekostades av länsstyrelsen, endast var att bedöma om föroreningarna spred sig till grundvattnet i området. Om det istället är dricksvattnet i en grävd brunn som ska bedömas ska det enligt miljökontoret omsättas så att det säkerställs att det är tillrinnande grundvatten som mäts. Det har inte gjorts här, vilket framgår av rapporten.

Linus Jepsson vänder sig också emot provtagning eftersom det innebär en stor kostnad och länsstyrelsen arbetat så länge med utredningen utan att begära något nytt vattenprov. Han tycker att länsstyrelsen i så fall kan ombesörja ett korrekt taget prov, men skickar in ett äldre analyssvar som visar otjänligt vatten i brunnen, vilket var orsaken till att han skaffade avancerad reningsanläggning. Dessutom skickar han med analyssvar från brunnen vid huset på grannfastigheten som han tidigare tvingats riva på grund av reningsverkets policy om skyddsavstånd. Det vattnet var också otjänligt och betydligt sämre än det nuvarande, men där kan inte tas nya prover eftersom Hässleholms vatten skyndade sig att fylla igen brunnen så snart huset var rivet.

– Jag är ej road av att lägga flera tusen kronor till för att bevisa saker som redan står klart. I den här undersökningen noterar jag en bild på min brunn som i vilket fall visar att mitt vatten ej är friskt, se bilden på gulgrönt vatten med partiell ytfilm, vidare är halterna av nitratkväve, nitritkväve och konduktivitet extremt höga, skriver Linus Jepsson till länsstyrelsen.

Han påpekar att Regito uppmätte både dioxin och PFAS i oroväckande halter i bäcken.

– Vi kan ju med sannolikhet förmoda att samma ämnen finns i brunnarna, men pengarna tog ju slut för vidare undersökningar. Hade ni haft resurser nog att provta likadant hade vi ej haft denna diskussion nu, skriver han.

Avloppsvatten höjer grundvattennivån

Han tar också upp att grundvattennivån i området höjts genom utsläpp av avloppsvatten, något som reningsverkets tidigare processingejör Per-Åke Nilsson skrev om på Hässleholms vattens hemsida i mars 2017, i samband med ett förslag om att flytta reningsverket till Kristianstad.

– Nu fick jag besked från länsstyrelsen att jag inte skulle ta upp mer om var föroreningen kom ifrån. Men i så fall är hela utredningen meningslös, säger Linus Jepsson.

”Störningen är av annan art”

Men det han anser allvarligast är att Stålhandske på en fråga om att han upplever störning av reningsverket svarar: ”…vår bedömning är att störningen är av annan art än tillgång till dricksvatten”.

– Detta är offentliga handlingar och jag uppskattar inte alls påståendet där det kan tolkas som att jag har en störning, skriver han och uppmanar länsstyrelsen att se till att parterna i utredningen håller en anständig nivå på skriftväxlingen.

Miljöchefen anser inte att
proverna visar tjänligt dricksvatten

Miljöchef Sven-Inge Svensson anser inte att det utifrån Regitos undersökning går att säga att Linus Jepssons brunnsvatten är tjänligt.

– Hans brunn var mycket bättre bakteriologiskt än de andra. Men flera av dem har stått oanvända i många år, tro sjutton att man kan hitta en massa bakterier där. Men det var inte det vi var ute efter. Det var snarare en fördel för oss att vattnet stått stilla när vi skulle se om miljögifterna fått spridning, säger han.

Han verkar förvånad över att länsstyrelsen kräver ett nytaget vattenprov.

– Jag förstår inte riktigt varför, säger han.

Han tycker inte att man ska hänga upp sig för mycket på bakteriehalten i utredningen om dricksvatten.

– De bör se på kemiska parametrar i första hand, det visar mer långsiktig påverkan, säger han.

Han nämner klorid och TOC (organiskt material) som relevanta analyser.

– Det som komplicerar det hela är att grundvattnet kan påverkas av flera saker, inte bara från reningsverket. Ju närmre bäcken desto sämre var grundvattnet, säger han.

”Följer gängse rutiner”

Länsstyrelsen har ingen egentlig förklaring till varför man inte tidigare begärt in något vattenprov från Linus Jepssons brunn, men gör det direkt efter Liselotte Stålhandskes nya drag.

– Därför att vi följer våra gängse rutiner och jobbar på med våra ärenden. Vi har många ärenden parallellt. Vi har fått uppgift om att det är tjänligt vatten i brunnen och fastighetsägaren måste nu få möjlighet att ge sin syn. Vi måste ha prover så att det är svart på vitt, om han fortfarande anser att det är otjänligt, säger Lena Blomqvist, miljöhandläggare på länsstyrelsens miljötillsynsenhet.

Hon har ansvar för bland annat ärenden som rör lagen om allmänna vattentjänster och svarar under Trine Gadmars semester.

Men varför startar ni ärendet och håller på med det i ett halvår utan vattenprov, måste ni alltså inte ha det?

– Varje ärende måste bedömas individuellt. Nu har handläggaren bedömt att det behövs vattenprov här, för att vi ska ha bra beslutsunderlag. Det är ju ett väldigt infekterat ärende. Vi vill inte ta något förhastat beslut.

Ni tänkte inte på det från början, var det en miss på något sätt?

– Vi gör fortlöpande bedömningar efter kommunikation med berörda parter, säger Lena Blomqvist.

Hon förklarar att hon inte kan säga exakt hur handläggaren gjort bedömningar och inte heller får föregripa ärendet genom att gå in i detalj. Hon vill inte svara på om Hässleholms vattens uppgift om att vattnet skulle vara tjänligt är relevant och inte kommentera Hässleholms vattens påståenden i övrigt.

– Det är jättemycket uppgifter, både muntliga och skriftliga, i omlopp. Vi måste faktiskt ha underlag, vi kan inte fatta beslut utifrån tyckande eller känslomässiga aspekter. Det är också för att skydda den som har klagat så att han ska veta att han får en korrekt bedömning, säger hon.

Hon utesluter dock inte att de äldre provsvaren kan tillföra något.

– Det är en bedömning som måste göras när handläggaren är tillbaka, säger hon.

”Handläggningen inte rättssäker”

Linus Jepsson säger att han inte längre upplever länsstyrelsens handläggning som rättssäker.

– Som jag förstått det skulle beslutet redan varit taget. Plötligt accepteras inkorrekt tagna vattenprover och Stålhandske kan göra utfall mot mig som person. Någon måste utöva påtryckningar mot länsstyrelsen. Det Stålhandske skriver är väl Hässleholms vattens hållning eftersom det står ”vår bedömning”. Jag får se om jag ska gå vidare med det eftersom det finns mer och detta följer ett mönster, säger han.

Trine Gadmar har semester till den 15 augusti.

Frilagt har förgäves sökt Liselotte Stålhandske.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:

2017-03-18 Flytt av reningsverk – räddning eller ny risk?

2019-02-14 Länsstyrelsen utreder kommunalt dricksvatten till bostäder vid reningsverket

2019-02-20 Anser dricksvatten olämpligt nära reningsverket

2019-03-11 Miljöchefen korrigerar yttrande om dricksvatten vid reningsverket

2019-06-16 Vill köpa bostäder innan länsstyrelsen beslutar om vatten

2019-07-16 Dricksvatten vid reningsverket till kommunstyrelsens bord