Det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten försöker nu förekomma länsstyrelsens beslut om kommunalt dricksvatten till bostäderna nedanför reningsverket i Hässleholm genom att erbjuda inköp av fastigheterna. Politikerna i bolagsstyrelsen har beslutat att kontakta två fastighetsägare i frågan. En av dem, Linus Jepsson, har uppmanats komma med ett förslag senast på tisdag, den 18 juni.

Vattnet i de enskilda brunnarna har länge varit dåligt, men de boende har nekats kommunalt vatten. Kommunens provtagningar visade nyligen att föroreningar från den närliggande Sötekärrsbäcken sprider sig i grundvattnet i området. Miljöchef Sven-Inge Svensson ansåg det klarlagt att kommunen har ansvar för föroreningarna.

Länsstyrelsens utredning inleddes i januari efter att Linus Jepsson anmält att brunnsvattnet försämrats. Han påpekade då också att kommunalt vatten tidigare dragits fram till vissa fastigheter i området.

Enligt länsstyrelsen utgår utredningen om ”inrättande av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster avseende dricksvatten” ifrån ett miljö- och hälsomässigt perspektiv, alltså de boendes behov av dricksvatten. Att husen ligger nära andra verksamhetsområden för kommunalt dricksvatten spelar också in.

Men Hässleholms vatten har i två yttranden argumenterat emot att koppla in vatten med motiveringen att bostäderna ligger inom det inre skyddsavståndet på 300 meter från reningsverket. Något beslut om skyddsavstånd finns dock inte ännu. Enligt den överklagade fördjupade översiktsplanen ska det i framtiden inte vara bostäder inom 300 meter, förutom vid Ormanäsvägen där undantag föreslås. Kommunala tjänstemän har tidigare framfört att expropriation skulle kunna bli aktuell, något som det enligt Boverket inte finns grund för. Ledande politiker i alla läger har sagt att befintliga boende ska få vara kvar så länge de önskar.

Inom kort ska Hässleholms vatten på nytt yttra sig till länsstyrelsen innan beslut fattas.

Linus Jepsson ställde skriftligen frågan till Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske om bolaget skulle överklaga om länsstyrelsen beslutar att han ska få kommunalt vatten. Hon ringde då upp och sa att svaret var erbjudandet om att köpa hans hus. Linus Jepsson bad om ett skriftligt erbjudande, men Liselotte Stålhandske sa att det är han som måste komma med ett förslag om han är intresserad.

– De vill väl inte ge mig något skriftligt för att jag inte ska kunna bevisa något, säger Linus Jepsson.

Liselotte Stålhandske säger till Frilagt att den återupptagna diskussionen om att köpa in fastigheterna inte har med länsstyrelsens vattenärende att göra.

– Nej, men vi har en ny styrelse som ser annorlunda på saken, så jag har fått ett uppdrag. De ser att de måste säkra reningsverket för framtiden, säger hon.

Hon förklarar att det är styrelsens önskemål att köpa in fastigheterna, men att det inte är tvingande.

– Om det finns önskemål från fastighetsägarna är vi öppna för att köpa, säger hon.

Hon medger att det är tveksamt om Hässleholms vatten får köpa in bostäder. Kostnaden får inte leda till höjda taxor för va-abonnenterna.

– Vi ska äga fastigheter där vi har verksamhet. Det finns ganska tydliga regler om vad vi får köpa. Vi håller på att utreda det specifikt. Men det kan bli en finansiering utanför va-kollektivet. Vi är ju ett dotterbolag nu och kan få ett ägartillskott, säger hon.

Bolagets policy från 2008 är det enda dokument som är fastställt angående skyddsavstånd – och det är inte juridiskt bindande, men enligt Liselotte Stålhandske står det fast. Inom policyns inre skyddsavstånd fanns 20 fastighetsägare 2013 då det skickades ut ett brev med erbjudande om inköp.

Avgränsningen i den nya översiktsplanen omfattar ett betydligt mindre område. Samtidigt flaggar Hässleholms vatten för att det kan bli aktuellt med ett större skyddsavstånd om verksamheten utökas. En karta från 2017 visar förslag på utvidgning av både Magle våtmark och reningsverkets slamhantering – som redan påbörjats.

Liselotte Stålhandske förklarar att det mindre skyddsavståndet inte som policyn utgår från fastighetsgränsen utan från vad som påverkar omgivningen.

– Det är inte personalbyggnader eller staket utan verksamhet som kan störa. Det finns inget formellt beslut, så utifrån det har vi egentligen inget på fötterna. Men det formella beslutet kan omprövas av den nya styrelsen, säger hon.

Hon berättar att kartan är framtagen i dialog med stadsbyggnadskontoret kring kommande detaljplaneprocess för reningsverket och dess omgivningar.

Ansökan om planuppdrag gjordes redan 2012 och fortfarande har ingenting hänt.

– Planprocessen kommer att påbörjas nu, planavtal har tecknats, säger Liselotte Stålhandske.

Utökningen av slamhanteringen sker just i den del av reningsverkets område som vetter mot Ormanäsvägen där det skulle göras undantag från skyddsavståndet och där det tidigare sagts att verksamheten inte ska växa.

Liselotte Stålhandske vill inte uttala sig om risker för störningar hos boende vid Ormanäsvägen när nu slamhanteringen byggs ut.

– Det får nog utredningen visa, säger hon.

Varför vill ni då köpa in två fastigheter redan nu?

– Det är styrelsens önskemål att börja med dem. De ligger avgjort närmast, säger hon.

Varför Magle våtmark skulle utökas kan hon inte svara på. Men hon hävdar att våtmarken fungerar utmärkt, trots att Finjasjörapporten 2018 säger något annat: att fosforreduceringen försämrades under sommarmånaderna när den borde varit som bäst.

– Finjasjörapporten tar jag inte ansvar för. Det måste vara någon annan påverkan, säger Liselotte Stålhandske.

Vad för påverkan det skulle vara kan hon dock inte svara på. Hässleholms vattens egen miljörapport för 2018 publiceras inte förrän i augusti.

Hässleholms vattens nye ordförande Christer Caesar (KD), även ordförande i Hässleholm Miljö som är på väg att ta över Hässleholms vatten, bekräftar att bolaget ska yttra sig på nytt till länsstyrelsen.

– Vi ska yttra oss om deras tankar. Men jag vet inte vad de vill göra, de berättar inte det förrän beslutet kommer, säger han.

Han förklarar att han inte heller vet vad bolaget kommer att svara denna gång.

– Men det är inte lämpligt att ha bostäder inom ett skyddsområde, säger han.

Han har inte mycket förklaring till varför bostäderna skulle köpas in just nu.

– Det kom upp för att de ligger inom riskområde, säger han.

Han betonar att det inte handlar om ett beslut utan bara att styrelsen gett vd Liselotte Stålhandske i uppdrag att förhöra sig om det finns intresse från de boende att sälja. Så står det också i protokollet från den 23 maj.

Han tvivlar inte på bolagets rätt att köpa in bostäder.

– Vi köper allt vi vill. Men va-kollektivet får inte drabbas. Bolaget kan låna till detta och hantera det utanför taxan, säger han.

Han säger att den nya detaljplanen inte diskuterats sedan han kom med i Hässleholms vattens styrelse, därför kan han inte svara på frågor om den.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) säger att det står bolaget fritt att besluta i frågor som påverkar deras verksamhet, men konstaterar också att detaljplanen för reningsverket och eventuella skyddsavstånd är så viktiga frågor att de kommer att behandlas av kommunfullmäktige.

Han vill inte gärna kommentera vattenärendet, men svarar nej på frågan om det kan vara en principsak att de boende nedanför reningsverket inte ska få kommunalt vatten.

– Varför skulle det vara det? Kan man hjälpa någon med vatten ska man väl göra det, säger han.

Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) är tydlig med att hon inte anser det rimligt att lägga skattepengar på att köpa in bostäderna.

– Absolut inte, säger hon.

Hon tycker att det är mycket som är konstigt i denna historia.

– Att bolaget ska köpa in bostäderna är jättekonstigt. Och så länge människor bor där ska de väl ha vatten. Det går inte att låta bli att koppla in vatten för att man inte vill att någon ska bo där – det sticker jag gärna ut hakan och säger, förklarar hon.

Hon betonar att alla kommuninvånare ska behandlas lika.

-När vi har pratat om skyddsavstånden i vår grupp har vi sagt att befintliga fastigheter ska ha alla rättigheter, men vi ska inte tillåta att något nytt byggs, säger hon.

Linus Jepsson, som tidigare tvingats sälja och riva ett hus på grund av det så kallade skyddsavståndet har svårt att tro att det någonsin kommer att bli fastställt.

– Det gäller nog bara mig. Det bekymrar mig verkligen att kommunens regler och policy bara verkar gälla vissa. Min förra fastighet skulle också haft vatten om det hade gått rätt till, säger han.

I höstas föreslog kommunen ett skambud på hans nuvarande fastighet. Han skulle dock kunna tänka sig att sälja till kommunen om området blir ett naturreservat.

-Men det verkar inte aktuellt längre.

Han tycker att det är märkligt att länsstyrelsens beslut dröjer.

– De sa att det skulle ta cirka en månad. Det lät som att det skulle vara ett enkelt ärende, säger han.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:

2019-02-14 Länsstyrelsen utreder kommunalt dricksvatten till bostäder vid reningsverk

2019-02-20 Anser dricksvatten olämpligt nära reningsverket

2019-03-11 Miljöchefen korrigerar yttrande om dricksvatten vid reningsverket