Vad behöver vi göra för att bromsa den globala uppvärmningen och klimathotet? Den frågan aktualiserades under ett av Europaforums seminarier i Hässleholm kulturhus. Alla debattörerna var överens om att krafttag är nödvändiga.
– Business as usual är inget alternativ, sa Annika Korzinek, som arbetar för Europeiska kommissionen. Investeringar är nödvändiga. Klimatet kommer att kosta. Gör vi ingenting ger det hälsoeffekter och vi får betala i form av naturkatastrofer.
Att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser radikalt är beslutat i riksdagen. Parisavtalet, som anger målen för i vilken riktning vi måste gå, ratificerades 2016 av Sveriges högsta beslutande organ. Totalt 141 länder har skrivit under.
ANNONS
Klimatavtalet innebär en mängd olika åtgärder. Det handlar om en omställning till förnyelsebara energikällor, för bilar, båtar och flyg samt uppvärmningsändamål. Vi måste bli mera effektiva i vår energianvändning, exempelvis genom att i högre utsträckning använda kollektivtrafik. Dessutom måste vi utnyttja teknik i stor skala som innebär att koldioxid fångas upp och lagras i marken.
– Antalet innebär att alla länder ska påta sig ett ansvar utifrån sin kapacitet, förklarade Fredrik Hannerz från Naturvårdsverket. Klimatförändringarna drabbar oss, här i Sverige, men vi måste kanske också påta oss ett ansvar för de mest utsatta. Samtidigt ser vi möjligheter – att investera i det här – och skapa arbetstillfällen. Vi kan vara med bland dem som skapar de lösningar som hela världen behöver.
Ett problem är exempelvis hur stålindustrin ska kunna bli fossilfri.
– Det finns teknikskiftesutmaningar som vi måste knäcka, sa Fredrik Hannerz.
Han menade också det krävs politiska styrmedel för att driva på utvecklingen. Handeln med utsläppsrättigheter är ett exempel, som enligt hans mening fungerar utmärkt. Flygskatt är ett annat.
Pengar till de investeringar som behöver göras kan Europeiska investeringsbanken bidra med. Det berättade Alexander Schenk, som leder bankens verksamhet i Stockholm.
– Det finns massor med projekt att satsa på och särskilt många i Sverige.
Även om Moderaternas Christoffer Fjellner och Grön ungdoms Aida Badeli var överens om att klimatfrågorna måste tas på största allvar, var de inte överens om hur.
– EU är mest ambitiösa i världen när det gäller att jobba för klimatet, sa Christoffer Fjellner. Sverige är det mest ambitiösa landet i EU. Ändå får vi höra att det inte är nog. Problemet är att vi i EU står för 9-10 procent av utsläppen i världen. Nyckelfrågan är hur framgångsrika vi är i att få de andra länderna med oss. USA är inte med oss just nu. Kina vill börja minska sina utsläpp först 2030. Vi kan inte tvinga dem, men vi får lita till att även de har en överlevnadsinstinkt.
Aida Badeli började sin argumentation i en helt annan ände.
– Tänk om vi lyssnat på klimatforskarna redan på 1980-talet. Nu har vi kommit igång med det här alldeles för sent, för att de mötte politisk ignorans. Ju längre vi väntar desto mer radikalare åtgärder behövs för att rädda vår planet. Någon måste börja och ta klimatledarskapet.
Samtidigt instämde hon i Christoffer Fjellners tankegång om att det var viktigt att få ”Kina med på tåget.”
– Det finns också massor att göra i jordbruket, påtalade Christoffer Fjellner. Han nämnde GMO som ett exempel. Han hävdade också att det kan vara kostnadseffektivt att göra klimatsatsningar utomlands, kanske i Polen, istället för hemma i Sverige. Det kan ge mera ”bang for the buck”.
För Aida handlade det om att jobba stenhårt för att leva upp till Parisavtalet.
– Vi inspirerar ingen när vi inte når våra mål. Dessutom måste vi kunna ställa krav på alla dem andra som skrivit under.
Text och foto: Urban Önell
Läs mer om Europaforum här:
