Det blir inget intag i höst på gymnasiets industritekniska och estetiska program i Hässleholm. Det beslöt barn- och utbildningsnämnden på torsdagen efter votering. Röstsiffrorna blev 7 – 4 sedan M, L, KD och SD röstat för att pausa industriteknik. KD ville rädda estetiska programmet och den omröstningen slutade därför 6 – 5. De rödgröna är mycket kritiska till beslutet.
– Majoriteten har inte lyssnat på näringslivet, eller inte brytt sig om vad de sagt, säger Joachim Fors (S) med hänvisning till skrivelserna där företagare som engagerat sig i samarbetet Teknikcollege vädjat för att industritekniska programmet skulle få vara kvar.
Besluten motiveras både av gymnasieskolans sparkrav på 15 miljoner kronor i år och att programmen hade få sökande i februari. Industriteknik hade tre behöriga sökande till de tio platserna. Till estetiska programmets 20 platser sökte tolv behöriga elever.
ANNONS
Det hjälpte inte att branschen påtalat att stora behov av arbetskraft med denna kompetens väntas de närmaste åren och att statistiken visar att industriteknik utvecklats positivt sedan samarbetet med Teknikcollege inleddes för ett par år sedan. Programmet har haft omkring tio elever vid läsårsstarten de senaste åren, trots få sökande i första omgången. Inte heller tog majoriteten av skolpolitikerna hänsyn till att 3,2 miljoner kronor satsats för inköp av nya och renovering av äldre maskiner till programmet.
– Kommunen behöver hjälpa näringslivet med rekrytering, men om elever inte söker utbildningen kan vi inte tvinga dem. Däremot skulle det eventuellt gå att att satsa på vuxenutbildning. I den diskussionen har vi inte kommit i mål, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).
Vuxenutbildningen skulle i så fall ske i regi av AK-avdelningen (arbetsmarknad och kompetens) som ligger under kommunledningen. Då skulle barn- och utbildningsnämnden slippa lokalhyran, som istället belastar en annan del av kommunen.
– De är duktiga på att hitta bidrag till sina utbildningar, men det kan vi förstås inte ta för givet, säger Stefan Larsson.
Han förklarar att kostnadsläget gör att barn- och utbildningsnämnden måste vidta åtgärder. Att pausa industriteknikprogrammet kommande läsår sparar dock, enligt förvaltningens underlag inför beslutet, bara 242 000 kronor. Estetiska sparar drygt 1,5 miljoner kronor.
– Vi kan inte bara titta på en sak, vi måste samla ihop flera åtgärder, säger Stefan Larsson som också påpekar att fler program ingår i Teknikcollege.
Joachim Fors säger att han inte förstår majoritetens resonemang överhuvudtaget.
– Det blir ingen besparing i slutändan, det räcker att en eller två elever väljer en skola i en annan kommun, säger han.
Om programmet läggs ner för gott ser han en större besparing, cirka 1,3 miljoner kronor, men då finns risk att maskinerna köpts in i onödan. Dessutom betonar han programmets betydelse för Teknikcollege och för näringslivets rekryteringsmöjligheter.
Joachim Fors sitter själv med i den lokal styrgruppen för Teknikcollege.
– Kommunen lär inte stiga i någon näringslivsranking, säger han.
När det gäller estetiska programmet blev han ännu mer förvånad.
– Det kom som en chock att de skulle ge sig på det, säger han.
Han undrar om det handlar om kulturfientlighet eftersom kulturskolan dessutom drabbats av hårda sparkrav.
Camilla Nordström (SD) förklarar att hon röstade för att pausa programmen på grund av budgetläget.
– Vi är tvungna att spara in någonstans, säger hon.
Även restaurang- och livsmedelsprogrammet hade få sökande, sex behöriga till 20 platser. Det var dock inte med i diskussionen nu, främst eftersom det finns elva obehöriga förstahandssökande, varav cirka 30 procent väntas bli behöriga. Vård- och omsorgsprogrammet har bara sju behöriga förstahandssökande, men 16 obehöriga, varav en del kan hinna läsa upp sina betyg. Intresset för dessa program räknas därmed som större.
I juni fattas beslut om gymnasieprogrammens långsiktiga framtid.
– Det har vi inte diskuterat, så det vill jag inte ta ställning till nu, säger Stefan Larsson.
Barn- och utbildningsnämnden beslöt också att lägga ner inriktningen mark och anläggning på byggprogrammet.
– Den finns som lärlingsutbildning och på sikt skulle investeringar behövas för att fortsätta med inriktningen, motiverar Stefan Larsson som menar att företagen får ta större ansvar.
Enligt Joachim Fors skriker näringslivet efter arbetskraft med även denna kompetens. Han menar att redan de tre sökande som nu fanns hade varit säkra på att få sommarjobb och redan då bidragit till samhällsekonomin genom att betala skatt.
– Sedan ska det byggas höghastighetsjärnväg och grävas fiber i hela landet, påtalade han.
Berit Önell
