Revisorerna riktar skarp kritik mot tekniska nämnden i sin granskning av Hässleholms kommuns verksamheter 2018. Det gäller inte minst avsaknad av dokumentation kring förlustaffären då tekniska kontorets lokaler såldes till förmån för ett nytt handelsområde där bland andra Biltema ska öppna. Brister efter övertagandet av Hässleholm Teknik AB och dålig kontroll över behovet av fastighetsunderhåll bidrar också till att nämnden får en anmärkning av revisorerna. Trots det föreslås ansvarsfrihet för samtliga nämnder och styrelser.

Årsredovisningen visar ett betydligt mindre underskott än väntat för barn- och utbildningsnämnden, men revisorerna betonar att situationen fortfarande inte är hållbar.

Kommunens politiskt tillsatta revisorer har tagit hjälp av revisionsfirman EY för att göra en särskild granskning av handelsområdet och flytten och en om avvecklingen av Hässleholm Teknik AB. Revisorerna kräver svar av tekniska nämnden på sina frågor senast den 25 maj.

ANNONS

Tekniska kontorets fastighet såldes för 10 miljoner kronor och kostnaden för flytten var budgeterad till 30 miljoner kronor, alltså ett underskott på 20 miljoner kronor. Men enligt revisorernas utredning blir affären betydligt dyrare för kommunen, hur dyrt är oklart eftersom underlag saknas. I markanvisningsavtalet med företaget TK Development åtar sig kommunen att stå för 4,3 miljoner kronor för flytt av en luftledning, flyttkostnader beräknas till 3,5 miljoner kronor och Hässleholms vatten får investeringskostnader på 8 – 9 miljoner kronor. Kommunen bekostar också ombyggnation av Stobyvägen och cirkulationsplatsen, ny detaljplan och en miljöteknisk utredning. Både tekniska förvaltningen och Hässleholms vatten får hyra in sig i andra lokaler. För tekniska förvaltningens del uppskattas ökade hyreskostnader till 631 000 kronor per år.

Tekniska förvaltningen anser att de arbetstillfällen som det nya köpcentrat ger ska tas med i kalkylen. Nämndens politiker medger dock att det borde gjorts en lokalbehovsutredning innan lokalerna avyttrades.

Revisorerna begär redovisning av åtgärder och en kalkyl för samtliga delar av affären kring det nya handelsområdet.

– Vi finner det ytterst anmärkningsvärt att tekniska nämnden inte kan presentera en kalkyl över de sammantagna kostnader kommunen förpliktigar sig till i samband med markaffären, även om kostnaderna drabbar andra nämnder eller bolag, skriver revisorerna.

De betonar att det är ”i högsta grad angeläget” att kommunens mark- och exploateringsaffärer är möjliga att följa upp. De vill också ha underlag till hur priset för försäljningen av fastigheten bestämdes och är kritiska till att nämnden inte närmare undersökte motpartens finansiella möjligheter att genomföra projektet utan bara nöjde sig med att det är ”ett i branschen välkänt företag”.

– Mot bakgrund av kommunens höga investeringsnivå och ansträngda ekonomi bör det vara en självklarhet att seriöst pröva flera handlingsalternativ, skriver revisorerna.

De förvånas över att nämnden inte följt kommunens regler för investeringsprocessen när det gäller att pröva om investeringen ryms inom befintlig budget.

– Tekniska nämnden är den nämnd som bör vara mest bekant med investeringsprocessen, skriver de.

Ingen uppföljning av
Hässleholms Teknik AB

De är nästan lika kritiska till hur övergången från Hässleholm Teknik AB till förvaltningsform skötts. Tekniska nämnden har fortfarande överhuvudtaget inte utvärderat effekterna av övergången 2015, varken ekonomiskt, kvalitativt eller organisatoriskt.

– En av orsakerna med att återgå till förvaltningsform var att öka transparensen, vilket nämnden inte lyckats med under mandatperioden. Mot bakgrund av kommunens ekonomiska situation är det av yttersta vikt att nämnden utvecklar styrning och uppföljning av verksamheten, skriver revisorerna som nu vill ha redovisat hur nämnden tänker utveckla sin styrning och hur den tänker redovisa de kostnadseffektiviseringar som fullmäktige beslutat om.

Revisorerna påpekar att tekniska nämnden själv uppger att tomma kommunala lokaler utgör ett stort problem. Nämnden får också kritik för att inte kunnat presentera underhållsplaner för sina fastigheter. De är inte ”i närheten av att ha systematisk kontroll över underhållsbehovet”. Enligt revisorerna har inte någon utveckling skett jämfört med en granskning 2015.

Fibersatsning med mycket
svag ekonomistyrning

Kommunstyrelsen undgår med nöd och näppe anmärkning för hanteringen av fibersatsningen. Den rättsliga tvisten med Konkurrensverket gör att revisorerna avstår från att ta med den i ansvarsbedömningen.

– Vår kritik mot fibersatsningen gäller inte satsningen som sådan, utan den dåliga planeringen inför en så omfattande investering med bland annat en mycket svag ekonomistyrning, skriver revisorerna.

De menar också att kommunen inte haft rätt kompetens för projektet.

– Vi bedömer att kommunstyrelsen inte förstått projektets svårighetsgrad och därmed inte heller tillsatt rätt kompetens, skriver de.

De konstaterar dock att åtgärder för bättre projektstyrning med kompetensförstärkning nu vidtagits.

De påpekar också att kommunstyrelsen har en alltför förenklad syn på vad som är en besparing, det vill säga hur och när en besparing realiseras. Exempelvis har den minskade löneadministrationen förts över till andra administrativa områden och därmed har kommunens kostnader inte minskat.

14,2 miljoner
back för skolan

Revisorerna är även djupt oroade över barn- och utbildningsnämndens underskott som dock blev betydligt mindre än prognostiserat, 14,2 miljoner kronor istället för befarade drygt 30 miljoner och långt bättre än underskottet 2017 på 59,9 miljoner kronor. Revisorerna har vägt in att nämnden arbetar med sitt underskott och att den är beroende av andra beslut och ger ingen anmärkning, men betonar att situationen inte är hållbar.

Socialnämndens underskott landar på hela 19,9 miljoner kronor, främst på grund av att antalet ensamkommande barn minskat och bidragen med dem medan kostnaderna inte minskat i samma omfattning. Tekniska nämndens underskott blir 8,4 miljoner. Kommunstyrelsen slutar på plus 5,5 miljoner, varav kommunledningskontoret ligger på plus 4,4 miljoner och arbetsmarknad och kompetensutveckling på plus 3,2 miljoner medan räddningstjänsten går back 2,1 miljoner. Omsorgsnämnden sticker ut genom att redovisa ett budgetöverskott på 9,2 miljoner kronor.

Skuldsättning
på 2,3 miljarder

Årets resultat uppgår till 41,9 miljoner kronor, vilket är cirka 34 miljoner kronor bättre än budgeterat. Förbättringen förklaras främst med avkastning på pensionsmedel med 34,1 miljoner. Reavinsten för försäljning av Hässleholms vatten till Hässleholm Miljö blir dessutom ett plus på 26 miljoner i bokslutet och uppväger nämndernas underskott. Resultatet för kommunkoncernen inklusive bolagen var 61 miljoner kronor.

Revisorerna kommenterar att det övergripande finansiella målet om god ekonomisk hushållning inte nåtts under 2018. Anledningen är bland annat att den höga investeringstakten inte är hållbar.

Årets investeringar uppgick till 358,2 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden var 52 procent, alltså långt från målet om självfinansierade investeringar.

Kommunens skuldsättning uppgick 2018 till 1,6 miljarder, om bolagen räknas in hela 2,3 miljarder.

Berit Önell