– Det blir absurt, skriver Björn Widmark (FV) i sitt överklagande av förvaltningsrättens dom där hans och sju andra klagandes krav på att upphäva den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad avslogs.
Han vänder sig främst emot att förvaltningsrätten avfärdat hans invändningar om att kommunen underlåtit att följa lagens krav på att i planen anmärka att länsstyrelsen inte godtagit den. Domstolen anser dock inte att länsstyrelsens synpunkter innebär att planen i någon del inte godtagits.
Enligt Björn Widmark betyder förvaltningsrättens hållning att länsstyrelsen istället skulle ha godkänt planen och att lagstiftningen därmed är fullständigt tandlös och i praktiken bara gäller formaliteter. Han vill därför att överprövande instans (kammarrätten) ska ta ställning till hans överklagande.
ANNONS
En översiktsplan går att överklaga genom så kallad laglighetsprövning. Domstolen behandlar då bara det överklagade beslutets laglighet och inte dess lämplighet. Om planen inte kommit till på lagligt sätt kan domstolen upphäva den.
Enligt förvaltningsrätten var de synpunkter som de klagande framförde i första hand lämplighetsfrågor som inte ingick i en laglighetsprövning. Det gällde bland annat markanvändning, planerad bebyggelse och hantering av riksintressen.
Björn Widmark anser att förvaltningsrätten gjort en felaktig tolkning av länsstyrelsens många utlåtanden och uttalanden genom åren.
– Kommunen har vare sig tagit någon hänsyn till länsstyrelsens synpunkter eller ens redovisat att länsstyrelsen inte godtagit planen, skriver han.
Han nämner planchef Gertrud Richters uttalande i Frilagt 2017-08-04 då hon betonade att länsstyrelsen godtagit undantag i de föreslagna skyddsavstånden kring reningsverket. Detta stämde inte och länsstyrelsens miljödirektör Annelie Johansson dementerade det skriftligen.
– När länsstyrelsen, rörande denna väsentliga fråga i planen, så tydligt säger att man inte godkänt undantagen så kan man svårligen komma ifrån att länsstyrelsen i detta avseende alltså inte har godtagit skrivningarna i planen. Detta ska då redovisas i kommunens plan om man ska leva upp till lagtexten (PBL 3 kap 20 §) där det står: ”Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen”, förklarar Björn Widmark.
Han menar att beslutsfattarna (politikerna) undanhållits väsentlig information genom att detta inte framgår av planen, vilket det alltså enligt lagen ska.
– Ändras inte förvaltningsrättens dom så innebär det i praktiken att skrivningarna i lagtexterna (PBL och MB) har förminskats till att bara vara bokstäver och ord till intet förpliktigande, skriver Björn Widmark.
I så fall anser han att det enda som återstår vid en laglighetsprövning är ren formalia som handläggningsgång och tidsramar som måste uppfyllas när dokument ska presenteras och yttrande ska inkomma.
Han hänvisar till sitt tidigare överklagande till förvaltningsrätten där han bland annat tog upp bebyggelsen på jordbruksmark och behandlingen av riksintressefrågan. Länsstyrelsens invände även mot exploatering av jordbruksmark på Björklunda och skrev då att kommande planhandlingar måste visa vilka väsentliga samhällsintressen som kan hävdas genom exploateringen och att kommunen måste visa att behovet av mark inte går att lösa på ett rimligt sätt på annan plats.
Björn Widmark konstaterar att någon sådan redovisning inte skett trots länsstyrelsens krav.
Berit Önell
