Det finns risk att kraftfulla åtgärder mot spridning av mikroplaster från konstgräsplaner dröjer eller inte alls blir av, trots kommunfullmäktiges beslut på måndagen.

Fullmäktige beslöt aldrig vem som skulle ansvara för att beslutet förverkligas, det är tveksamt om det går att fylla på de befintliga planerna med miljövänligt granulat, det finns inte pengar till att byta ut planerna och dessutom har miljönämnden nyligen godkänt en ny plan med granulat som tillverkas av återvunna bildäck. Det granulat som upptäckts i dagvattendammen nära reningsverket i Hässleholm spåras inte heller, åtminstone inte nu, och kan spridas vidare ut i Finjasjön.

Motionen från Dolores Öhman (MP), som antogs av kommunfullmäktige i nästan total enighet, säger tydligt att kommunen ska säkerställa att mikroplaster från konstgräsplanerna inte sprids. Eventuella tillkommande konstgräsplaner ska vara miljövänliga.

– Det som oroar mig lite är risken att man ändå inte gör något. Det finns inga exakta åtgärder i handlingarna. Men det är bra med positiv vilja och jag tror att med så stort stöd kommer motionen att leda till minskade utsläpp, säger Dolores Öhman.

Hon hoppas att beslutet kommer att följas upp i flera nämnder.

– Det som direkt kan beslutas är att handla upp nytt, miljövänligt granulat för påfyllning. Det finns alternativ av kork, kokos med mera, säger hon.

Hon tycker själv att hon kunde varit tydligare med vem som ska besluta.

– Men vi har en kompetent förvaltning. Om jag inte har fel för mig så är det verksamhetsansvarig som ska se till att en anläggning sköts rätt. I så fall är det kultur- och fritidsförvaltningen. Fastighetsägare är tekniska förvaltningen och tillsynsmyndighet är miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Ordförande i kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka att motionen uppfylls, säger hon.

Hon lovar å sin sida att följa upp handläggningen.

När Dolores Öhman talade för sin motion på kommunfullmäktiges sammanträde visade hon också bilder. Publiken fick både se en glasburk med granulat av mikroplast och en karta över dagvattendammen vid Södra Kringelvägen i Hässleholm där de små gröna kulorna samlades upp i december. Hon berättar att hon lånat bilderna från analysföretaget Regito som tog med sig granulaten när de tog prover på vattnet som misstänks vara förorenat av avlopp.

– Det är säkerställt att det är sådana granulat som används på konstgräsplanen i Bjärnum, de som finns i Tyringe och Hässleholm är en annan sort. En av misstankarna är just att granulatet hamnar i avloppet via tvätt och dusch eftersom det fastnar i kläderna och håret. Avloppsvatten från Bjärnum pumpas också till reningsverket i Hässleholm, förklarar hon.

Det granulat som används i Bjärnum är nytillverkat av gummi och är inte återvinningsbart, men bättre än det svarta som planerna i Hässleholm och Tyringe fylls på med.

– Det svarta är tillverkat av gamla bildäck och fullt av kemikalier, säger Dolores Öhman.

Hon hoppas att kommunen ska våga satsa på ny reningsteknik.

– Det testas idag, bland annat i Linköping och i andra länder. För ett par kronor per månad och hushåll kan vi fånga kemikalier och läkemedel, då måste vi även kunna ta hand om granulat.

Miljöchef Sven-Inge Svensson är tveksam till teorin att granulatet i dagvattendammen kommer från Bjärnum.

– Det låter väl långsökt, säger han.

Han menar att dagvatten inte leds från Bjärnum till Hässleholm. Att granulat skulle ha kommit via avlopp ända från Bjärnum har han svårt att tro. Han anser det inte heller aktuellt att begära att Hässleholms vatten ska spåra det.

– Det är alarmerande att det finns i dammarna, men det viktigaste är att det inte är avlopp i dagvattnet, säger han.

Han funderar snarare på att de gröna kulorna kan komma från plasttillverkning, men känner inte till någon sådan verksamhet i Hässleholm.

Henrik Samevik på kultur- och fritidsförvaltningen vet på onsdagen inte vad som förväntas med anledning av motionen.

– Jag har precis ställt frågan till politikerna och undrar om det kommer några direktiv. De bör sätta ambitionsnivån. Just nu är jag lite osäker, men det finns all anledning att diskutera hur vi ska förhålla oss till det här, säger han.

När Frilagt når nämndens nya ordförande Winnie Aronsson (L) vet hon inte heller vem som har ansvaret. Frågan står inte på dagordningen för torsdagens sammanträde. Den kan dock komma upp ändå.

– Jag kan faktiskt inte svara på detta ännu. Men det ligger nära till hands att det är vi som ska ansvara, säger hon.

Henrik Samevik säger att det inte går att fylla på med granulat av kork eller kokos på de befintliga konstgräsplanerna där det redan ligger gummigranulat.

– Det går inte att blanda dem, då blir planerna inte godkända, säger han.

Han tror att detsamma gäller för det återvinningsbara plastgranulat, TPE, som miljönämnden krävde att föreningen som ansvarar för planen i Bjärnum, BGI, skulle använda. Det var 2008 när planen invigdes. Redan 2006 hade Kemikalieinspektionen gått ut med rekommendationen att granulat av återvunna bildäck inte skulle användas i nya konstgräsplaner och att påfyllnad av gamla planer bör ske med andra material.

2012 godkände miljönämnden att planerna på Österås i Hässleholm använde det billigaste granulatet, SBR som tillverkas av gamla bildäck. De cancerframkallande HA-oljorna fick då sedan 2010 inte längre användas vid nytillverkning av däck.

BGI krävde förgäves ersättning av kommunen för att föreningen tvingades till högre kostnader för sitt konstgräs medan samma krav inte ställdes på planerna i Hässleholm.

Föreningen fick senare tillstånd att fylla på med EPDM, av nytillverkat gummi. Miljönämnden godkände SBR på Tyrehallens inomhusplan som stod färdig 2018.

– Vi har haft kontakt med Växjö kommun som är föregångare på området och har många konstgräsplaner. De har rekommenderat oss att ligga lite lågt tills det finns forskning som visar hur nedbrytbart det nya granulatat egentligen är. Dessutom är fjärde generationens konstgräs på väg och med det behövs inget ifyllnadsgranulat alls, säger Henrik Samevik.

Han beskriver det nya konstgräset som uppbyggt av ett ”kryllhår” av ihoptvinnade och skruvade konstfiber som har granulatets dämpande funktion, kombinerat med raka ”grässtrån”.

– Med det slipper vi diskussionen om hur det sprids och var. Jag tycker snarare att det är det vi ska titta på, säger Henrik Samevik.

Ska ni stänga konstgräsplanerna så länge, i väntan på det?

– Nej, det är inte ett alternativ här. Det är lättare där det finns flera planer, då kan man prioritera så att inte alla snöröjs för att minska spridningen av granulat, säger Henrik Samevik.

Delvis har en sådan prioritering ändå gjorts i Hässleholm och Henrik Samevik ser en möjlighet att utveckla detta. Just vid snöröjning sprids mycket av granulaten från planerna. Man försöker också återföra det när snön smält.

En handlingsplan för hur spridningen av mikroplast från konstgräsplanerna ska minska är på gång, även den med Växjö som förebild.

– Ett arbetsmaterial är skickat till personalen på Österås, berättar Henrik Samevik.

De åtgärder som är aktuella är främst att styra snöröjningen på planerna och att informera användarna om vikten av att borsta kläder och hår och tömma skorna innan de lämnar planen.

Henrik Samevik tror att det blir en lång process att byta ut konstgräsplanerna.

– Ekonomiskt är vi inte där idag, men den dag de blir helt utdömda ska vi definitivt välja mer miljövänliga alternativ.

Det han ser går att göra nu är främst att diskutera med föreningarna.

– Vi ställer gärna upp med råd och tips till BGI i Bjärnum, säger Henrik Samevik som förstår att det mer miljövänliga granulatet blev en stor utgiftspost för föreningen.

Han konstaterar att det är miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens uppgift att ta prover, kontrollera hur granulatet sprids med mera. Han tror dock inte att det kommer att ställas några krav på mer miljövänligt granulat därifrån.

– Nej, det är mycket tveksamt, de har ju godkänt detta, säger han.

Frilagt har sökt Sven-Inge Svensson för ytterligare kommentarer.

Berit Önell