Hässleholms kommun får kritik av Skolinspektionen för att inte tillräckligt ha utrett en mobbad och funktionshindrad lågstadieelevs stödbehov och höga frånvaro. Istället tvingades eleven utan laglig grund bort från skolan till anpassad studiegång utanför läroplanen, med risk att inte kunna läsa vidare i framtiden. Sådan placering är bara tillåten om eleven inte når målen i skolämnena, vilket inte var fallet.

– Det är i strid med skollagen och förvaltningslagen att fatta denna typ av beslut utan en tydlig motivering till åtgärderna, skriver Skolinspektionen.

Dessutom har anmälningar om kränkande behandling inte förts vidare till skolledningen och i de flesta fall inte heller utretts.

Frilagt har tidigare berättat om eleven och hans klasskamrat som blev utsatta för slag, sparkar och dödshot på Linnéskolan i Hässleholm. Bådas mammor anmälde våren 2018 ett stort antal händelser till Skolinspektionen. Den ene pojken hade då redan bytt skola. Den andre går nu också på en ny skola efter att i september utan närmare förklaring fått lämna Linnéskolan och getts anpassad studiegång i en särskild undervisningsgrupp. I praktiken blev det enskild undervisning eftersom han var den ende eleven.

I det första fallet gav Skolinspektionen i september kommunen skarp kritik för att personal på skolan inte anmält, utrett och vidtagit åtgärder när eleven utsatts för kränkande behandling av andra elever. Särskilt allvarligt såg Skolinspektionen på att hot tycktes förekomma dagligen utan att skolan agerade. Åtgärder krävdes och skulle redovisas senast den 19 december. Men Skolinspektionen var inte nöjd med redovisningen som bara talade om att personalen informerats om rutinerna vid en konferens. Komplettering krävdes.

Innan Skolinspektionen godkänt det nya svaret, daterat den 7 januari, når kritiken i det andra ärendet nu kommunen. Återigen ḱrävs att det ska säkerställas att personal som får kännedom om kränkande behandling anmäler till rektorn. Rektor ska anmäla vidare till huvudmannen, det vill säga kommunens barn- och utbildningsförvaltning. Outredda uppgifter om kränkningar ska skyndsamt utredas.

Orsakerna till elevens frånvaro ska också skyndsamt utredas och åtgärder som krävs för att eleven ska fullgöra sin skolgång ska vidtas så att rätten till utbildning tillgodoses. Skolinspektionen vill ha redovisning senast den 22 april.

Eleverna inte tillfrågade i utredningar

Skolans inställning till händelserna som vårdnadshavaren anmält är oftast att händelserna inte ägt rum, att det varit konflikter mellan elever snarare än kränkningar eller att ingen i personalen minns vad som hände. I några fall hävdar skolan att vissa utredningar ändå gjorts, men får i nio fall kritik för att dessa inte nått upp till en miniminivå enligt skollagens krav eftersom ingen av de inblandade eleverna har tillfrågats utan enbart personal.

Enligt skolan har en del händelser kommit till de ansvarigas kännedom först genom anmälan till Skolinspektionen. I fyra fall har skolan bevisligen fått information om händelserna, trots att detta förnekats.

Personalen säger sig inte ha fått signaler om att eleven återkommande skulle ha utsatts för kränkningar. Skolinspektionen konstaterar dock att dokumentationen visar att detta inte stämmer.

Enligt beslutet har skolan vidtagit vissa åtgärder mot kränkningar. I vissa fall står ord mot ord och när det inte finns någon dokumentation går det inte att klarlägga vad som hänt.

Enligt mamman har pojken två gånger tvingats in på toaletten mot sin vilja. Det ena fallet bedömdes av Skolinspektionen som sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen och överlämnades till Diskrimineringsombudsmannen som dock lade ner ärendet. Skolinspektionen sätter tilltro till skolans uppgifter om att ingen elev ska ha upplevt sig utsatt för kränkande behandling i skollagens mening. Det har mamman svårt att smälta.

– Han var livrädd. Samma barn som tvingade honom hade tidigare anmälts för våldtäkt mot ett annat barn, berättar hon.

Eftersom den drabbade eleven nu bytt skola gäller en del av åtgärdskraven mot kränkningar inte honom personligen utan generellt vid skolan. Skolinspektionen avstår av den anledningen också från att ingripa när det gäller rätten till stödinsatser, men slår fast att bestämmelserna inte följts.

Den 30 augusti 2018 gjorde skolan utan vårdnadshavarens kännedom ett nytt åtgärdsprogram där den anpassade studiegången ingick. Det var efter att vårdnadshavaren ifrågasatt att eleven blev fråntagen sin dator som han behövde på grund av sitt funktionshinder. Hon var i början av terminen med honom i skolan varje dag, både för att han var rädd för elever som kränkt honom och även för sin lärare och för att han utan dator behövde mer praktisk hjälp.

Vågade inte gå till skolan

Barn- och utbildningsnämnden förbjöd mamman att vistas i skolan. Det ledde till att eleven var helt frånvarande under ett par veckor tills han placerades i den särskilda undervisningsgruppen.

– Han mådde psykiskt dåligt och vågade inte gå till skolan utan mig, förklarar mamman.

Besluten om anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp har enligt Skolinspektionen flera brister. Det saknas bland annat uppgifter om elevens behov av särskilt stöd, vilka åtgärder som satts in, hur många timmar som dras ner i respektive ämne, när utvärdering ska ske och vem som ansvarar för den. Dessutom är besluten felaktiga eftersom de inte är begränsade i tid.

Osann uppgift om svårigheter att nå målen

Skolan har i ett dokument med motivering till beslutet dessutom osant påstått att eleven behöver anpassad studiegång på grund av att han har svårt att nå målen i flera ämnen.

– Skolinspektionen konstaterar att eleven vid terminens början nådde målen i alla ämnen utom ett varför det saknas stöd i en utredning för att X är i behov av åtgärderna och det finns ingen grund för att åtgärderna är en lösning för X:s frånvaroproblematik, står det i beslutet.

Ämnet som eleven inte klarat är idrott. Orsaken är hans funktionshinder.

– Ett beslut om anpassad studiegång eller placering i särskild undervisningsgrupp är ingripande beslut som i förlängningen kan innebära att elevens möjligheter till fortsatt utbildning begränsas. Av rättssäkerhetsskäl är det därför viktigt att sådana beslut uppfyller lagens krav, skriver Skolinspektionen.

Orsak till hög frånvaro inte utredd

Skolan har inte heller tillräckligt utrett orsakerna till elevens höga frånvaro. Enligt mamman beror den på att pojken mått dåligt eftersom han känt sig otrygg i skolan, blivit utsatt för kränkningar och inte fått det stöd han behöver. Det har hon också berättat för skolan. Pojken har dessutom en högre frånvaro på grund av läkarbesök och möten angående funktionsnedsättningen.

Skolan har uppgett att frånvaron varit giltig när vårdnadshavaren anmält den, men också hävdat att den berott på vårdnadshavarens inställning till skolan och konflikter med skolan. Skolinspektionen underkänner båda resonemangen och betonar att skolans utredning ska syfta till att ta ställning till frånvarons giltighet och sätta in effektiva åtgärder för att eleven ska få sin rätt till utbildning. Utredningen visar varken vilka de konkreta svårigheterna är eller vilka åtgärder skolan och huvudmannen kan vidta.

Felaktigt anmäld frånvarande

Enligt kommunens uppgifter till Skolinspektionen var elevens frånvaro något mindre efter placeringen i särskild undervisningsgrupp, men ökade sedan igen och han ska ha varit helt frånvarande från den 23 oktober. Mammans kommunikation med skolan visar dock att det inte stämmer. Frånvaron var tvärtom betydligt mindre under hösten då eleven kände sig tryggare när han inte var på Linnéskolan.

Trots att eleven nu bytt skola och inte heller har så hög frånvaro efter jul anser Skolinspektionen att för kort tid förflutit för att inte ingripa och förelägga kommunen att vidta åtgärder.

Skolinspektionen bedömer att kravet på extra anpassningar är uppfyllt och att beslutet att förbjuda vårdnadshavaren att vistas på skolan under en begränsad tid var korrekt. Skolans anmälan av elevens frånvaroproblematik till socialnämnden har också följt bestämmelserna om skyldighet att genast anmäla misstankar om att ett barn far illa till socialnämnden. Socialnämnden fann inte skäl att inleda någon utredning efter anmälan som skedde direkt efter mammans anmälan till Skolinspektionen. Skolinspektionen tar dock inte ställning till om bedömningen att göra en anmälan var rätt eller fel.

Inga repressalier

Mamman får inte rätt i att hon och sonen utsatts för repressalier för att hon anmält skolan till Skolinspektionen. Mamman har tidigare berättat i Frilagt om hur personalens bemötande förändrades efter anmälan till Skolinspektionen. I slutet av vårterminen var läraren arg och skällde på henne för att hon gjort anmälan till Skolinspektionen och för att hon spelat in möten med skolan. Skolledningen beklagade sig också över anmälan i information till föräldrarna på skolans intranät.

Enligt mamman blev pojken i praktiken utkastad från Linnéskolan. Hon fick i oktober besked om att han inte var välkommen tillbaka och att skolskjuts redan var ordnad till opreciserad skola. Därmed var han skollös tills det i december blev klart att han kunde flytta till en annan skola.

– Han verkar trivas nu, men jag hade tänkt vänta med att byta skola tills Skolinspektionen var klar så att det blev utrett ordentligt, säger mamman.

Skolchef Eva Andersson säger till Frilagt att åtgärder för att förbättra arbetet mot kränkande behandling redan vidtagits.

– När vi har uppstart för terminen påminner vi om rutinerna, säger hon.

Hon vill inte förklara hur beslutet om anpassad studiegång kunde fattas utan laglig grund.

– Jag skulle vilja ha pappren framför mig. Det ska ske i samråd med vårdnadshavare. Jag har inte detaljerna. Men vi ska självklart följa lagen, säger hon.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:

2018-04-28 Misshandel, hot och bristande stöd vardag för lågstadieelever på Linnéskolan

2018-09-30 Skolinspektionen kräver åtgärder mot kränkningar på Linnéskolan

2018-10-02 Linnéskolans personal ska få kompetensstöd Kränkningarna på politikernas bord idag