Räddningstjänstutbildningen inom Hässleholms gymnasium kan läggas ner från och med i höst. Anledningen är det föreslagna besparingsuppdraget inom skolverksamheten.

Räddningstjänst är ett individuellt val för årskurs två och tre med idag totalt 37 elever från flera program.

– Vi tror att vi kan öka fyllnadsgraden i andra individuella val med liten extrakostnad, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).

I grundskolan kan franskan försvinna som språkval.

Gymnasieskolan ska enligt förslaget spara 15 miljoner kronor i år. Stefan Larsson bedömer att gymnasieskolan har bäst potential att klara ett så stort sparkrav, bland annat på grund av färre elever. Med färre nyanlända minskar också behovet av språkförberedande introduktion.

ANNONS

Som Frilagt berättat ska politikerna på torsdag, den 31 januari, ta ställning till det övergripande förslaget till besparingar på skolverksamheterna. Enligt tjänstemännen måste totalt 49 miljoner kronor sparas i år om internbudgeten ska gå ihop utifrån de ramar som sattes av kommunfullmäktige i december.

Exakt vilka effektiviseringar eller neddragningar som krävs i olika verksamheter ska inte beslutas på torsdag, förutom att det alltså finns ett förslag om att lägga ner räddningstjänstutbildningen. Enligt förslaget blir det inget nytt intag till hösten, men de elever i årskurs två och tre som påbörjat den får gå klart. Kostnadsminskningen beräknas i år till 187 500 kronor och 2021, när utbildningen är helt avslutad, till 764 000 kronor.

Stefan Larsson säger att sparkraven ska fördelas på alla verksamheter.

– Gymnasieskolan har ett minskat antal elever och jag utgår ifrån att man därmed kan ifrågasätta den befintliga organisationen och effektivisera på personalsidan, säger han.

Även programutbudet kan minska.

– Vi har en relativt god fyllnadsgrad på de flesta program, men det finns enstaka med viss luft i organisationen och kommuner i närheten kanske erbjuder samma program. Då handlar det inte bara om Hässleholm utan också om hur vi kan samordna resurserna, säger Stefan Larsson.

Samtidigt kostar det pengar för kommunen när eleverna väljer program i andra kommuner eller fristående skolor.

– Det är en balansgång, vi ska inte hänvisa en full klass till en annan kommun. Men är det fyra-fem elever på ett program kan man ifrågasätta kostnaderna för personal och lokaler, säger Stefan Larsson.

Gymnasieskolan har en budget på 216 miljoner. För grundskolan utgör sparkravet på tio miljoner kronor inte lika stor procentandel eftersom den totala budgeten omfattar 608 000 kronor.

– Men det kommer att bli synbart där också, säger Stefan Larsson.

Exempelvis kan det bli aktuellt att minska språkutbudet.

Grundskolan måste erbjuda minst två främmande språk förutom engelska. I Hässleholm finns idag tre: tyska, franska och spanska.

– I det här läget får vi ifrågasätta det som ligger utanför lagkraven. Franskan är klart minst, säger Stefan Larsson.

Grundskolan har till skillnad från gymnasieskolan ett ökande elevantal på grund av inflyttning.

– Det blir ett område som vi kommer att följa noggrant hela året, säger Stefan Larsson.

När förvaltningschef Eva Andersson presenterade besparingsuppdraget för skolledarna i förra veckan uttryckte hon oro för att kommunens skolverksamhet inte fullt ut ska uppnå lagens krav.

– Bryta mot skollagen kan vi inte. Då får vi göra besparingar på andra områden. Men det är förvaltningschefens uppdrag att tala om sin oro. I slutändan är det nämnden som beslutar. Vi måste ha bevakning på att vi följer lagen. Det finns alltid risker, men min bedömning är att vi ska kunna följa lagen, säger Stefan Larsson.

Han är inte inställd på att äska mer pengar från kommunledningen.

– Möjligheten finns alltid, men vi ska följa kommunfullmäktiges tilldelade ram. Något annat ingångsvärde kan jag inte ha. Sedan ska vi noga följa utvecklingen, säger han.

Berit Önell