– Åtgärda problemen i reningsverket istället för att göra anspråk på min fastighet!

Det är Linus Jepssons krav efter kommunens värderares skambud på hans hus nära reningsverket i Hässleholm, som Frilagt berättat om. Han har därför anmält kommunen för miljöbrott och ifrågasätter grunden för skyddsavstånd kring reningsverket. Han menar att lukt, smittorisk med mera måste åtgärdas.

– Kommunen, genom stadsbyggnadskontoret och miljökontoret samt va-bolaget Hässleholms vatten, har i praktiken anmält sig själv för miljöbrott genom att inte vidta de åtgärder som behövs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken, skriver han i anmälan.

Anmälan är skickad både till länsstyrelsen och miljökontoret.

ANNONS

Enligt Linus Jepsson kan talet om 300 meters skyddsavstånd inte vara allvarligt menat. Han anser att det visas av att kommunen i sin fördjupade översiktsplan väljer att göra undantag för vissa fastigheter och till och med tillåter nybyggnation, trots att lukt och smittspridning från reningsverket skulle göra det olämpligt med bostäder och annan känslig markanvändning inom 300 meter.

Han ifrågasätter att den ”pågående” detaljplanen som Hässleholms vatten begärt skulle vara skäl att expropriera eller köpa in bostäder. Trots planuppdrag sedan 2012 är detaljplanearbetet inte ens påbörjat. Men flera bostäder, bland andra Linus Jepssons, är utraderade från kartan i den fördjupade översikstplanen.

– Jag kräver att man istället följer svensk lagstiftning och åtgärdar de problem man själv tar upp, skriver Linus Jepsson.

Han påpekar att tidigare utfästelser om att skydda naturen i området genom exempelvis ett naturreservat inte finns på dagordningen.

Han hänvisar till miljöbalkens regler om att alla som bedriver en verksamhet ska göra det som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa teknik användas vid yrkesmässig verksamhet.

– Det finns idag teknik som gör att det inte behövs några skyddsavstånd, det går till och med att bygga ovanpå reningsverk. I Nyköping finns närmaste bebyggelse på cirka 50 meters avstånd. En omfattande ombyggnad av reningsverket har där ökat kapaciteten till det dubbla samtidigt som både luktstörningar och miljöpåverkan minskat och arbetsmiljön förbättrats, skriver Linus Jepsson.

Han tar också upp att miljöbalken ger fastighetsägare rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning försvåras.

Han ifrågasätter reningsverkets tillstånd som tillkom 1973, och menar att även om villkoren uppfylls garanterar det inte att verksamheten inte medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bland annat finns inga specificerade krav på hur bräddmagasinet ska vara utformat. Således är det formellt godkänt, trots att bottnen inte är tät. Inte heller dammarna i Magle våtmark, från 1990-talet, har täta bottnar. Länsstyrelsen skrev inför tillståndsbeslutet för våtmarken att det är viktigt att infiltration från anläggningen förhindras så långt det är tekniskt möjligt och att uppföljningen av driften ska omfatta även infiltration och påverkan på grundvattnet, vilket inte gjorts.

Tillståndet från 1973 har inte heller följts när det gäller att reningsverkets utsläppspunkt skulle omprövas, på kommunens initiativ, efter 1979. Enligt både länsstyrelsen och Naturvårdsverket borde Finjasjön, som redan då led av algblomning och syrebrist, helt slippa fortsatt påverkan av utsläpp från reningsverket. De föreslog att avloppsvattnet istället skulle pumpas ut i Almaån, men Koncessionsnämnden sa nej av hänsyn till lantbruket och utsläppspunkten fick vara kvar i sjön.

Miljöchef Sven-Inge Svensson förklarar att kommunen tog över tillsynen för reningsverket 1997.

– Det kom inget från länsstyrelsen om att det skulle omprövas, säger han.

Han förklarar att det var miljöskyddslagen och inte miljöbalken som gällde 1973 när reningsverket fick sitt tillstånd.

– Vi kan inte ställa krav på det som är reglerat i tillståndet. För Magle våtmark finns ett kontrollprogram och prover tas i grundvattnet både uppströms och nedströms. De har också kompletterats med fler provpunkter uppströms och nedströms reningsverket efter Linus tidigare påpekande om risk för påverkan på hans brunn. Men de har inte börjat användas förrän i år och redovisas i nästa årsrapport för egenkontrollprogrammet, säger han.

Linus Jepsson anser dock att de nya provrören är meningslösa eftersom de inte är rätt placerade. Han är övertygad om att grundvattnet är påverkat av avloppsvatten med tanke på provsvaren i hans tidigare brunn i området mellan reningsverket och sjön.

– Det är ganska uppenbart och det betyder också en kraftig påverkan på sjön via grundvattnet, säger han.

De värden som stack ut var ammoniumkväve och ammonium. I juli 2012 var värdena i brunnen högre än de, enligt kommunens limnologiska årsrapporter för Finjasjön, brukar vara i tillflödena till sjön, inklusive utloppet från reningsverket och Magle våtmark, vid den årstiden (0,35 respektive 0,45 milligram per liter).

Sven-Inge Svensson säger att det finns en omprövningsskyldighet av reningsverkets tillstånd, till exempel när större mängder avlopp ska tas emot eller nya metoder införas.

– Det pågår en diskussion med länsstyrelsen om att alla de större reningsverken ska omprövas, berättar han.

Hässleholm hör till dessa. Ett möte i frågan ska hållas med länsstyrelsen i Malmö i nästa vecka.

Enligt Sven-Inge Svensson går det inte att kräva bästa möjliga miljöteknik till vilket pris som helst.

– Det står också i miljöbalken att det ska vara ekonomiskt rimligt. I Helsingborg håller de på att bygga in reningsverket för att de vill ha bostäder inom 50 meter. Jag kan förstå om det är ett område som är så attraktivt som i Helsingborg och där det kan byggas många nya bostäder. Men här kan vi inte lägga 500 miljoner för att något enstaka hus ska slippa lukt, säger han.

Men om lukten beror på brister i reningsverkets funktion?

– Ja, det allra viktigaste är att ha en rening av avloppsvattnet så att det blir så rent som möjligt, inte om det luktar eller ej, säger Sven-Inge Svensson.

Byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) vill inte kommentera Frilagts frågor om Linus anmälan av brister i reningsverket och att dessa borde åtgärdas istället för att bostäder ska köpas in till underpris. Inte heller vill han uttala sig om att detaljplanen inte kommit igång.

Däremot reagerade han på kommunens metoder vid värderingen av Linus Jepssons hus.

– Jag tycker personligen att det är väldigt märkligt, men då det ligger på exploatering, det vill säga tekniska nämnden, kan jag inte uttala mig något mer, förklarar han i mejl till Frilagt.

På frågan om inte exploateringsavdelningen i detta arbetar på uppdrag av stadsbyggnadskontoret eller byggnadsnämnden svarar han nej.

– Stadsbyggnadskontoret eller byggnadsnämnden kan inte ge något sådant uppdrag, skriver han.

Naturreservatet vill han fortfarande verka för.

– Det jag har lovat Linus är att om jag får förtroendet av kommunfullmäktige att fortsätta som ordförande efter valet, det vill säga från och med den 1 januari 2019, så ska jag lyfta ett ärende för att pröva ett eventuellt naturreservat, skriver han.

Kommunfullmäktiges val till ordförandeposterna i nämnderna sker den 6 december.

Frilagt har sökt Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske för en kommentar.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:

2018-11-18 Skambud för hus nära reningsverket Kommunens värderare jämför med rivningsobjekt