INSÄNDARE. Jag bjuder på en metafor, Herr Kvistalånga. Vårt rödgröna lag består av spelare från fyra olika gäng. Men vi kämpar på med att spela tillsammans, då vi har en till stora delar gemensam spel idé. Var och en av våra lagdelar har olika åsikter och visioner. Några av oss har mer gemensamt än andra i gänget, men vi ställer alla upp på fair play, och att alla spelare tillför något till laget. När vi tränar så snackar vi ihop vår taktik, men vi lyfter också fram det som vi är oense om. Det stärker oss alla som spelare att argumentera och stöta och blöta våra åsikter och idéer.
När vi ser vilket motståndarlag som vi ska möta i nästa match, måste vi vara pragmatiska. Vi går för vinst. Laget före jaget.
Vi rödgröna är på samma planhalva.
På andra sidan är det lite si och så med gruppkänslan. Är dom ett gäng eller flera? Vad har dom gemensamt egentligen? Vissa av dom verkar mest bry sig om var spelarna kommer ifrån än om de kan spela.
De andra gör lite som dom vill, ty dom klarar sig alltid ändå. Har man resurser så bevakar man sina intressen och ser till att nån annan får betala. Några av dom biter ihop och ställer upp bara för att få vara med i startelvan.
Slutligen har vi dom som står på läktaren och skriker högt och mycket. Som vi alla vet är det ju dessa som vet bäst och borde egentligen bestämma. Enklast vore väl om dom bestämde resultatet och så ställer vi in matchen. Den kostar ju bara en massa energi och pengar.
Ps. Vänsterpartiets Partiförening i Hässleholm har inga anställda. De av oss som sitter i nämnder eller fullmäktige har mötesarvode. Vänsterpartiet stöder den 5 procent generella arvodessänkningen i kommunen. Det är märkligt att de två andra Kommunalråden, Johnsson och Nilsson ej blir kritiserade. Har det att göra med vilket av lagen man egentligen håller på?
Magnus Åkeborn
Vänsterpartiet