Barn- och utbildningsnämndens förväntade underskott har minskat med 1,9 miljoner kronor till 28,9 miljoner kronor. Det visar budgetuppföljningen den 30 september jämfört med delårsrapportens prognos en månad tidigare.
Huvudorsakerna till förbättringen är ökade statliga bidrag, främst asyl- och etableringsbidrag som förbättras med 926 000 kronor. Bidragens storlek beskrivs dock som en osäkerhetsfaktor liksom antalet nyanlända barn och ungdomar. Även vakanta tjänster, lägre kostnader än väntat för arvoden samt inställd vidareutbildning och ledarstöd bidrar till det minskade underskottet i prognosen.
Den främsta orsaken till underskottet är ett stort behov av stödinsatser för barn och elever. Budgeten för stödåtgärderna har ökat sedan i augusti och överskrids nu med hela 20,6 miljoner kronor, en ökning med 1,8 miljoner kronor.
Ofördelade resurser för omfattande individuellt stöd och etableringsstöd 2017 för ännu ej placerade barn ger samtidigt ett plus på en miljon kronor, ungefär lika mycket som i förra prognosen.
Andra orsaker till underskottet är fler barn och elever i fristående förskolor och skolor än budgeterat och en större organisation än budgetramen ger utrymme för. Fler elever kräver ofta delning av klasser även om tilldelningen av elevpeng inte ger täckning för fler klasser. Dessutom behöver klasser delas för att lokalernas utformning eller ventilationssystemet sätter gränser för antalet personer som får vistas i klassrummen.
Berit Önell