Den borgerliga så kallade restalliansen i Hässleholm ville inte ha med Centerpartiet i ett majoritetsstyre. Målet för M, KD och L var istället ett samarbete med enbart S, vilket S inte gick med på.

– Vi har dåliga erfarenheter av att styra med många partier, sa kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) vid onsdagens presskonferens.

Han avslöjade dock att ett borgerligt minoritetsstyre med C var förstahandsalternativet för alliansen. Men det tackade C nej till. Därför föreslår alliansen nu istället ett styre med tre block och hoppande majoriteter.

SD:s Hanna Nilsson uttrycker sig positivt om förslaget medan Lena Wallentheim (S) och Lena Svensson (C) är kritiska. 

Alliansen har fört samtal med C och S var för sig om möjligheterna till ett samarbete. C har varit tydliga med att inte vilja styra i minoritet medan S alltså ville ha med fler partier i en eventuell majoritet.

– Då hade vi blivit minst fem partier som ska kompromissa. Ju mer kompromissande desto mindre framkomlighet. 2010 var vi sex partier och det sprack, förklarade Lars Johnsson vid presskonferensen.

Detta var ett av huvudskälen till att det inte blev någon majoritet. Ett annat var att L befarade att inflytandet skulle bli litet i en sådan kartell som skulle ha majoritet även utan dem.

– Vi var överens om att hålla ihop restalliansen. Det lyckades vi med och det tycker vi är positivt, sa Robin Gustavsson (KD).

Politiskt fanns också visst motstånd hos både C och S mot alliansens vilja att göra besparingar på den politiska organisationen

Lars Johnsson och Robin Gustavsson (KD) förklarade hur de ser på ett styre med tre block.

– Det är ett sätt att orientera i ett nytt politiskt landskap. Tidigare hade vi två block, nu är det inte så längre och det här är vårt sätt att försöka lösa det, sa Lars Johnsson.

Robin Gustavsson menade att det nu blir två oppositionsblock.

– Normalt sett har de styrande partierna haft ordförande- och förste vice ordförandeposterna medan oppositionen fått utse andre vice ordförande. Nu är det rimligt att vi tar ordförandeposterna och överlämnar viceposterna till de andra blocken. Vi lägger oss inte i vem av dem som blir förste eller andre vice ordförande. Men vi vill säkra att de delar på dem så att inte något block tar allt, sa han.

I bolagen och valnämnden finns bara en vice ordförande och dessa poster föreslår alliansen att oppostitionen delar mellan sig.

Tre block var den lösning som kommunstyrelsens tidigare ordförande Pär Palmgren (M) föreslog inför maktskiftet den 1 mars 2017. Tiden därefter har det politiska arbetet dock till stora delar gått i stå. Men Lars Johnsson och Robin Gustavsson tror att det kommer att fungera kommande mandatperiod.

– Vi har haft ett block med majoritet i styrelser och nämnder och en annan majoritet i fullmäktige. Men nu har vi större förutsättningar att få ett styre med hoppande majoriteter, sa Lars Johnsson.

Några garantier för stöd från de andra blocken finns dock inte. Enligt Lars Johnsson har SD inte heller lovat stöda en alliansbudget inför kommande år.

– Vi har diskuterat organisationen med SD, inte budgeten. Vi har inte förhandlat med dem och inte lovat något, sa han.

Något som han förstått är viktigt för både de rödgröna och SD – FV är presidieposter och det kommer de att få, om förslaget går igenom i fullmäktige på måndag.

Lars Johnsson förklarade att FV hela tiden varit tydliga med att inte vilja ingå i ett styre.

– Övriga ville inte ingå i en minoritet. Kvar fanns vi tre med totalt 17 mandat och SD med 16. Vi är de större av de alternativen, konstaterade Lars Johnsson.

De förändringar i den politiska organisationen som kommer att föreslås är en sammanslagning av byggnadsnämnden och miljönämnden till en samhällsbyggnadsnämnd samt av fritidsnämnden och kulturnämnden till en gemensam nämnd. Dessutom vill alliansen minska antalet ledamöter i nämnder och styrelser.

– Vi vill ha en tidig dialog med alla gruppledare i större, viktiga frågor innan de tas upp i olika beslutsorgan, berättade Lars Johnsson.

Robin Gustavsson menade att det är en pragmatisk lösning.

– Vi ska försöka att inte utestänga någon från insyn och påverkan. Alla har ett ansvar för att göra det som är bra för kommunen, sa han.

De är medvetna om att styret måste ha stöd från antingen SD eller S för att få igenom sin budget, annars kan det snabbt falla.

– I så fall får vi se vem som kan ta över, sa Robin Gustavsson.

Varken han eller Lars Johnsson har sett någon anledning att förankra förslaget till nytt styre hos sina rikspartier. 2017 fick de kritik för att de genom en liknande konstruktion släppte fram SD till ledande poster.

– Vi har inga direktiv att inte släppa fram SD, sa Lars Johnsson nu.

C-gruppledaren Lena Svensson förklarar varför partiet inte ville sätta sig i en minoritet.

– Det är klart att vi som borgerligt parti också hade en vilja att hålla ihop med alliansen. Men att styra i minoritet när det finns tre ungefär jämnstarka block betyder att man måste förlita sig på att ett annat block alltid stöttar upp. Ett så osäkert styre kan vi inte tänka oss. Vi vill ha en majoritet som har förmåga att styra, säger hon.

Utifrån valresultatet konstaterar hon att antingen S eller SD måste ingå i en sådan majoritet.

– För vår del är det uteslutet att sitta i en majoritet med eller ha stöd av SD, säger hon.

Därför ville C stödja en majoritet med S och alliansen.

– Det är restalliansen som sagt nej till oss. Jag tycker att det är konstigt eftersom vi tidigare visat att vi haft förmåga att arbeta med båda konstellationerna. Jag uppfattar restalliansens agerande mot oss mer som ett straff för att vi inte gick med i treblockslösningen, men vi har sagt hela tiden att vi inte sätter oss i den situationen, säger Lena Svensson.

Hon säger också att C hade kunnat ställa sig utanför och stödja en majoritet med enbart S och restalliansen eller en majoritet med SD och alliansen.

– Vi hade inte satt oss emot dem om de öppet hade deklarerat sitt samarbete, säger hon.

S-ledaren Lena Wallentheim ser det som att allianspartierna nu väljer att söka stöd hos SD istället för hos de rödgröna.

– Det behöver man inte vara Einstein för att lista ut. De stänger dörren mot oss, men har samtidigt i princip förslag på en ny nämndsorganisation. Jag tror inte på att de inte är överens med SD. Om de menar att det ska vara tre block, varför får inte vårt block vara med och diskutera hur nämnderna ska förändras, säger hon.

Enligt Lena Wallentheim kom samtalen mellan S och alliansen aldrig så långt.

– De tog upp frågan med oss och det är klart att vi förstår att man måste göra något med den politiska organisationen. Men hur lösningen skulle kunna se ut, det har vi inte suttit och diskuterat, säger hon.

Hon är besviken över att det aldrig blev något möte mellan alliansen och både S och C.

– Det bästa hade varit om vi fått ihop en majoritet. Ska vi få ordning på ekonomin krävs många tuffa beslut.

Lena Wallentheim tycker att det är konstigt om det inte blev någon majoritet bara för att alliansen ansåg att fem partier var ett för mycket. Förhoppningen hos S var en majoritet med alliansen och C. Ytterligare partier var aldrig på tal.

– Alliansen var ju tre partier, då kunde väl vi också fått ha ett parti till med oss. Jag hade förstått om de sa nej för att det fanns frågor som vi inte hittade en gemensam lösning på, men vi kom inte så långt. De hade kanske redan bestämt sig för en treblockslösning.

Hon befarar att det blir svårt att få det nya styret att fungera.

– Det blir lite som en fortsättning på det som finns idag. Jag tror att vi snart får en situation igen med sakfrågor där man inte röstar med den som styr och inte backar upp budgeten.

SD har redan kontaktat S för att fråga hur de rödgröna ser på ordförande- och presidieposter.

– Vi ska ta upp det på vårt gruppmöte imorgon kväll, men vi gör egentligen inte anspråk på mer än presidieplatserna, säger Lena Wallentheim.

Hon är lite förvånad över att L sätter sig i beroendeställning till SD.

– Jag vet inte hur de diskuterat i alliansen, men det går inte att styra på 17 mandat och det är inte oss de sökt samsyn med, säger hon.

SD:s ordförande Hanna Nilsson berättar att hon vid gruppens möte imorgon kväll kommer att föreslå att partiet ställer sig bakom alliansens förslag.

– Vi tycker initialt att det är positivt. De rödgrönas ovilja att dra ner på den politiska organisationen gör att vi hellre ser åt andra hållet, säger hon.

Hon säger också att partiet troligen kommer att ställa sig bakom en alliansbudget.

– Det kan finnas delar som vi inte är helt positiva, men dem får vi ta ställning till efterhand. Alla siffror visar att det är kris. Ett extraval hade varit förödande nu, vi behöver agera. Det spelar egentligen ingen roll vem som styr i detta läget, men de rödgröna utgår ofta från att de ska låna upp pengar till investeringar. Men investeringar ökar också driftbudgeten. Det går inte att ge allt åt alla. Vi måste våga prioritera och prioritera bort, säger hon.

Hon säger att cirka 50 av de 79 miljoner kronor mer som barn- och utbildningsnämnden äskat inför budgeten 2019 är direkt invandringsrelaterade.

– Vi kan inte göra något åt det lokalt, men vi måste skicka signaler uppåt att det inte går. Därför måste vi prata om det. Det går inte att bara var tyst, det är inte riktigt klokt, säger hon.

Hon berättar att partiet haft en dialog med alliansen om budgeten.

– Vi har diskuterat med dem. Vi har inte förhandlat. Det har mer varit ”så här tänker vi”, säger hon.

Hon har sagt att hon gillar förslaget till neddragning på nämnder och ledamöter och även minskning av politikerarvodena, något som alliansen inte gått ut offentligt med ännu.

Enligt Hanna Nilsson har SD inte ställt några krav för att ge alliansen sitt stöd.

– Bara vi får ordning på ekonomin, men det är väl lite underförstått, säger hon.

Frilagt har också sökt Liberalernas Agneta Olsson Enochsson för en kommentar.

Berit Önell