-Det här går inte, säger kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson när hon och kommundirektör Bengt-Arne Persson förklarar siffrorna inför det stundande budgetarbetet vid en presskonferens på torsdagsmorgonen.
Eva-Lotta Svensson syftar på önskemålen om investeringar de kommande fyra åren på totalt 2,4 miljarder kronor. Under samma tid krävs effektiviseringar på totalt 215 miljoner kronor för att uppnå ett minimum av balans – oräknat nämndernas behov av tillskott på 191 miljoner kronor.
Kommunens högsta tjänstemän vill att politikerna ska göra en stor översyn över kommunens verksamheter och bland annat utreda en bolagisering av Hovdala och kulturhuset, att inte behålla alla badhus och att samlokalisera brandstationer med andra kommunala verksamheter.
De politiska partierna har ännu inte fått motsvarande information skriftligt, men kommer att få den under dagen.
I det material Frilagt fick ut under onsdagen framgick inte att nämndernas behov låg utanför siffrorna på hur mycket som måste sparas för att nå budgetmålen under perioden 2019 – 2022. Därmed blir det ännu tydligare vilken alarmerande ekonomisk situation kommunen befinner sig i.
ANNONS
Om nämndernas krav ska tillgodoses krävs alltså effektiviseringar på över 400 miljoner kronor under dessa fyra år, bara för att uppfylla målet på en procents plusresultat, det vill säga 32,4 miljoner kronor, för år 2022. För åren fram tills dess krävs bara att resultatet är noll och förslaget är där en miljon kronor i överskott per år.
Ekonomichefen och kommundirektören vill nu säga stopp och få politikerna att sätta sig och se över situationen.
För att försöka förklara hur det kunde bli så här illa gör de en historisk tillbakablick. Den visar bland annat att omstruktureringar varit beslutade varje år ända sedan 2014 – men inte genomförts.
-Man har skjutit problemen framför sig, ingen har riktigt velat ta tag i det här, säger Eva Lotta Svensson.
Anledningen till det kan enligt både henne och Bengt-Arne Persson vara det politiska läget med minoritetsstyre ända sedan 2012 då den dåvarande majoriteten sprack mitt i mandatperioden.
Tills nu har resultatet ändå klarat sig på plussidan, bland annat tack vare pensionsavkastningarna. Men för 2018 beräknas ett underskott på 27 miljoner kronor och de följande åren ser ekonomin ut att mer eller mindre haverera.
-Någonstans börjar det nu komma i kapp oss. Det är stora belopp, säger Eva-Lotta Svensson.
De anser att informationen från ekonomikontoret varit glasklar.
-Bilden kan inte vara tydligare, säger Bengt-Arne Persson, själv tidigare ekonomichef i kommunen.
Siffrorna bygger på de behov som förvaltningarna redovisat. Investeringsbehoven är stora, bland annat när det gäller fastighetsunderhåll och nybyggnad av förskolor.
-2,4 miljarder är en nivå långt över vad vi mäktar med, både ekonomiskt och personellt, säger Eva-Lotta Svensson.
Både hon och revisorerna har tidigare varnat för en alltför hög investeringstakt i kommunen. Målsättningen är att investeringarna ska vara självfinansierande.
-Det går ju att välja att vissa investeringar inte behöver vara självfinansierande, till exempel fiberetableringen. Men vi är ganska långt ifrån självfinansiering idag, säger Eva-Lotta Svensson.
Hon konstaterar att investeringar också kostar pengar i drift.
-Vi räknar med att driftskostnaden blir cirka åtta-tio procent av investeringskostnaden, säger hon.
Bengt-Arne Persson tycker att kommunen kan börja med att halvera beloppet för investeringar.
-Nu behövs politiker som prioriterar och framförallt prioriterar bort, säger han.
Han har från och med budgeten för 2019 ett nytt uppdrag inför budgetberedningen. Enligt ett beslut i kommunfullmäktige i november 2016 ska politikerna ange riktlinjer, prioriteringar, skattesats med mera medan förvaltningschefer under ledning av kommundirektör tar fram siffermaterialet, det vill säga ”gör förslag till budget”.
-Tidigare satt tjänstemännen tillsammans med olika partikonstellationer och jobbade med budgeten, förklarar Bengt-Arne Persson.
Tjänstemännen föreslår nu att den kommunala organisationen effektiviseras med färre ledamöter och en nämnd mindre. Kulturnämnden och fritidsnämnden bör slås samman och eventuellt kan även Kulturskolan föras dit. En sammanslagning av byggnadsnämnd och miljönämnd har också diskuterats, men där finns inget förslag utan istället en utredning av ett med andra kommuner gemensamt miljöförbund, liksom ett gemensamt räddningstjänstförbund.
Kostorganisationen måste ses över, bland annat för att flera kök på skolor och äldreboenden står inför kostsamma renoveringar. Skolbibliotek, filialbibliotek och servicekontor bör samordnas. Registratur, arvodeshantering och nämndsadministration kan effektiviseras.
Bildande av flera nya bolag bör utredas, dels ett övergripande koncernbolag och dels flera nya mindre dotterbolag, främst ett parkeringsbolag och ett kulturbolag. Befintliga bolag föreslås vara kvar.
Kulturbolaget skulle kunna driva Hovdala och sköta scenverksamheter, biljettförsäljning, utställningshall och kafé och restaurang i kulturhuset.
-Vi vill inte ha tomma lokaler i kulturhuset. Café Nyfiket har stått tomt länge och Cats restaurang har svårt att hitta ny entreprenör. Kanske kan vi driva dem i egen regi, men det måste utredas, det är en balansgång gentemot det privata näringslivet, säger Bengt-Arne Persson.
Han vill ha ett inriktningsbeslut för skolenheterna med specificerat minsta antal barn och elever.
Kapaciteten i alla kommunala fastigheter bör utredas och anläggningsbeståndet ses över.
-Kan vi på sikt ha så många simhallar, ishallar och idrottshallar som vi har idag?
Bengt-Arne Persson vill att det utreds om vissa anläggningar kan avvecklas när underhållsbehovet blir för stort. Vissa fastigheter måste kanske rivas eller säljas. Avtalet med staten om Hovdala slott bör också omförhandlas, liksom koncerninterna hyresavtal.
Översyn av föreningsbidrag och subventioner till föreningar bör ses över, liksom avgifter och taxor.
Kommundirektören är bekymrad.
– Jag har arbetat länge i kommunen och har svårt att se att vi varit i den här ekonomiska situationen de senaste 20 åren, säger han.
Nu skickas hela informationen ut till alla de politiska partierna. De första nio sidorna presenterades för gruppledarna förra tisdagen och för bolagen på fredagen.
– Den kommande kommunledningen får ta tag i det här, säger Bengt-Arne Persson och konstaterar att ju längre det dröjer innan det nya styret är på plats desto kortare tid får de nyvalda på sig att förbereda budgeten för 2019.
Möjligheten att nya intäkter skulle förbättra läget är inte stor. En översyn av det statliga kostnadsutjämningssystemet eller en regering som skickar mer pengar till kommunerna skulle, enligt ekonomichefen, ge väldigt lite i förhållande till behoven i Hässleholm.
Berit Önell
Läs tidigare artikel i ämnet:
