24-årige Marcus Enochsson från Hässleholm är kommunens kulturstipendiat 2018. De 30 000 kronorna ska han använda till egen utveckling och arbete för att förverkliga sin långfilm. 

Teater, film, regi och dramatiskt berättande är hans stora intressen. Drömmen är att etablera sig som filmskapare med en tydligt filosofisk och religiös framtoning. Förgänglighet, en hoppfull film om döden, är hans första långfilmsprojekt.

Marcus Enochsson tog i våras en kandidatexamen i media-och kommunikationsvetenskap och siktar nu på en master. Den utbildningen startar först om ett år och i mellantiden arbetar Marcus halvtid som kyrkvaktmästare i Hässleholm. Några timmar som mentor på universitetet i Lund har han också inbokade.

ANNONS

Just nu arbetar han som regissör och, tillsammans med teatersällskapet Kuppmakarna i Osby, på en tolkning av En midsommarnattsdröm.

– Vi repar två gånger i veckan. Detta är bara en enaktsföreställning och vi startade i augusti och har premiären i november, berättar Marcus.

Skådespelarna är nu i läget att de kan sina repliker och kan börja ta regi.

– I början är det alltid väldigt grundläggande: kom in där, stå där och så – men nu kan jag gå in mer på nyanser. Det där psykologiska som jag tycker är roligast, förklarar Marcus och säger att allt känns mycket bra.

Så länge han kan minnas har han fascinerats av berättelser.

– Jag läste väldigt mycket skönlitteratur som liten och visste tidigt att jag ville hålla på med film och sedan kom teatern in ganska naturligt. Jag har alltid haft intresse för det dramatiska berättandet i olika former, konstaterar Marcus.

2011 då han gick en filmkurs på Kulturskolan behövdes det medeltidskläder för en film som skulle göras på Hovdala. Någon visste att teatergruppen Kuppmakarna hade kläder som kunde lånas.

– I stället för att betala för klädlånet så fick jag och en kompis jobba av det, skrattar Marcus åt minnet av hur hans första kontakt med teaterkollegorna i Osby såg ut.

Han uttrycker att han fastnade där och det ledde så småningom till att han började regissera.

– Det blir ju så med teater när man är en ensemble att man blir liksom en familj.

Marcus bor sedan treårsåldern i Hässleholm men han föddes i Tanzania. Hans föräldrar träffades på en musikskola i USA; mamma amerikanska och pappa svensk.

De gifte sig och sökte sig två år senare till Tanzania där Marcus pappa jobbade som pilot och mamma på marken för MAF; Mission Aviation Fellowship. En kristen organisation som bedrev hjälparbete i samarbete med svenska kyrkan.

– Jag minns inte så mycket mer av Tanzania än diffusa bilder av flygrelaterade saker och tyvärr flyttade vi innan jag hann lära mig swahili, säger Marcus som gärna hade blivit trespråkig.

Den kristna livsåskådningen är tydlig och viktig för Marcus att få ha med i sitt kreativa skapande. Filosofi likaså. Att hans manus till långfilmen Förgänglighet har en kyrkvaktmästare i huvudrollen är ingen slump.

– Det är tros- och livsåskådningsfrågor som tas upp i mitt manus. Karaktären Lars kom först och han hade liksom berättelsen i sig. Det var först en kortfilm, men materialet behövde få bli en långfilm, berättar Marcus om det projekt som han nu förärats stipendiet till hjälp att föra fram mot en färdig film.

Själv tror Marcus att han fick Hässleholms kulturstipendium för att han presenterat sitt projekt så professionellt och tydligt. Och för att han vill få förlägga filminspelningen till Hässleholmsområdet.

– Filmturism är redan ett begrepp, säger Marcus.

Jim Nilsson från Hörja, filmskapare och initiativtagare till det lösa nätverk som medlemmarna kallar Filmnätverket, har varit en stor hjälp för Marcus.

– Nätverket skapades kring bland annat tankar hur det ska gå att dra mer filmskapande till nordöstra Skåne. Så att det inte bara blir Malmö och Ystad som gäller.

Marcus försöker som bäst hitta en producent till sin film, men så mycket mer om det kan han inte avslöja just nu.

– Jag har en kontakt och konkreta steg framför mig men allt hänger ju inte på mig, så vi får se om ett år, säger han med ett leende.

Filmens handling bjuder han däremot lite mer på.

Den berättar om Lars som istället för att behöva jobba på sin brors reklambyrå önskar att han kunde få vara sin egen och utvecklas till en stor konstnär. Omständigheter leder till att Lars mister sitt arbete och han börjar arbeta som kyrkvaktmästare.

En cancerdiagnos har också ställt honom inför ett svårt val. Ska han genomgå en behandling som ger honom lite längre tid att leva, men gör honom blind – eller avstå? Att fråga familjen anar Lars skulle bli att få rådet att ta behandlingen. Han väljer därför självständigt och i tysthet att inte behandlas.

En samtidig parallell historia dyker också upp. Lars hittar en tavla i kyrkan som en död förfader målat på 1800-talet. Det blir sekvenser ur släktingens liv och allt vävs samman till att bli en hoppfull film om döden.

– Ett centralt tema i filmen är skuld och förlåtelse. Det är kul att jag kan använda mina egna kunskaper för att bygga en djupare karaktär. Kyrkliga saker blir annars rätt ytligt hanterade. Filmmanuset blir ett sätt för mig att arbeta med teologiska frågor, säger Marcus.

– Det här är något jag vill profilera mig i inom populärkulturen. Idag saknar jag teologi, filosofiska diskussioner och djup där. När religionen förekommer är den antingen något exotiskt och märkligt eller något misstänkt, tycker Marcus.

– Jag tror att många tycker att det här med livet och döden är så stora frågor och jobbigt att prata om. Jag vill uppmuntra till att vi ska tala om det, menar Marcus.

– Vi har tappat en del av språket, men inom religionen finns det. Vare sig man är troende eller inte, så har religionen ett språk för att bearbeta och tänka i till exempel en sorgeprocess, menar Marcus.

Han lovar att filmen trots det tunga innehållet slutar på ett bra sätt.

– Titeln Förgänglighet är inspirerad av en psalm som heter Allt vad vi på jorden äga. Den har spelats in av olika artister under titeln Förgänglighet.

Han har psalmtexten som första sida i sitt manus för att sätta stämningen.

– Den handlar om att allt vi har här är förgänglighet – men den slutar med ”men på denna vansklighet följer själens evighet”. Det temat som hela filmen jobbar med, sammanfattar Marcus.

Han har redan fått ta emot kommentarer om att hans filmskapande skulle vara Bergman-likt. Men där stämmer det inte helt.

– Jag vill inte hantera de här frågorna i svart-vitt. Man kan gå i kyrkans värld utan att gå med tungt huvud och skuld och skam. Poängen med kyrkan är hoppet och livet efter oss. Jag vill göra en film om döden där man går ut och känner sig pigg på att leva, sammanfattar Marcus sin filmambition.

Den 16 november får han ta emot sitt kulturstipendium vid den stora galakvällen i Hässleholm kulturhus.

Text och foto: Lotta Persson

Lyssna på psalmen Förgänglighet (Allt vad vi på jorden äga) här, med Vindonia som består av Marcus Enochssons mamma Susan Syverson, harpa och sång, hans syster Lise Enochsson, sång, och Karin Blom, fiol, cello och sång.