KOMMUNVALET 2018. I Frilagts intervjuserie med toppnamnen på valsedlarna har turen kommit till Moderaternas förstanamn Lars Johnsson, sedan i februari kommunstyrelsens ordförande.

ANNONS

Vilken fråga är viktigast för dig och ditt parti?

-Om vi ser på vår kommun så är det viktigt att få till en politisk stabilitet genom någon form av samarbete. När det gäller sakfrågor tycker jag att det är viktigt med tryggheten. Otryggheten har ökat. Det är delvis en polisiär fråga, men en del kan vi göra och en del gör vi också. Det som också slagit mig är att kommunen måste bli mer affärsmässig. Vi köper ofta dyrt och säljer billigt. Det har blivit tydligt i en del fastighetsaffärer. Vi måste ha in mer ekonomiskt tänkande, det handlar om vår välfärd.

Hur ska det bli ordning i den politiska röran i Hässleholm?

-Många får lägga prestige och kanske en del av ideologin åt sidan, det måste vi vara öppna för om vi ska nå samförstånd. Det är viktigt med någon form av majoritet. Hur den ska se ut vet vi inte idag. Först måste väljarna tala om vilka partier de vill se på spelplanen.

Kan du tänka dig att samarbeta med alla partier?

-Jag stänger inga dörrar, jag tror inte att det är en bra ingång. S och SD är de två största partierna. Om vi stänger dörren till någon av dem, vad har vi då för förhandlingsläge?

Hur ska skattemedlen användas, det vill säga hur vill du prioritera i den kommunala verksamheten?

-Det är det all politik går ut på, att prioritera. Vi måste ha fokus på kärnverksamheterna: omsorg, social och utbildning. För att kunna göra det bra behövs ekonomi, organisation och personal. Jag är inte beredd att idag säga vad vi kan prioritera ned. Det skulle skapa oro i organisationen, kanske obefogad. Men vi måste se över allt, även kärnverksamheterna.

Vad vill du göra åt skolans underskott?

-Konsultens analys är satt på undantag och ska redovisas först efter valet. De rödgröna gömde undan den, kanske var den obekväm. Jag tror att vi måste titta på skolorganisationen, där finns säkert saker att göra. Skolan kan inte få mer pengar under innevarande år. De pengarna finns inte. Om en verksamhet har negativt resultat i tre år hämtar man kvasten, så är det för oss. Problemet växer mer ju längre vi väntar, vi måste titta på detta inför budgeten 2019. Sedan måste vi slutföra analysen av konsultrapporten och våga ta beslut. Men det går inte att bakbinda en nämnd och samtidigt kräva att den håller budget, vi får tillskjuta pengar så länge. En del av underskottet beror också på att volymerna ökat. Vi får etableringsbidrag för nyanlända elever i två år efter att de fått uppehållstillstånd. Statsbidragen täcker en del av kostnaderna, men inte fullt ut, och barnen kräver även därefter ofta extra stöd.

Kan du tänka dig att stänga småskolor?

-Någon, ja. Det behöver inte bara handla om antalet elever utan även hur långt det är till nästa skola med mera. Men om vi till exempel måste bygga till för att kunna flytta in eleverna till en större skola är det inte aktuellt. Den pedagogiska verksamheten är allra viktigast, och också att det går att rekrytera lärare. De arbetar kanske hellre i ett större kollegium med möjlighet till erfarenhetsutbyte. Vi kan inte lova att behålla alla småskolor, men vi har inte heller någon ambition att lägga ner och centralisera.

Vad vill du göra åt mobbningen i skolorna?

– Vi har bra rutiner och ska fortsätta att föra en löpande dialog inom skolans olika nivåer så att rutinerna följs och utvecklas. Vi ska vara öppna för förslag och sprida erfarenheter från skolor som är framgångsrika i sitt arbete mot mobbning. Nolltolerans mot sexuella trakasserier, rasism, misshandel och kränkningar. Detta ska tydliggöras. Det kan väl också definieras som välfärd – att man ska kunna komma hem efter en dag på jobbet och inte behöva oroa sig för att det inte fungerat i skolan. Vi vill ha ordning och reda. Ge rektorerna fullt ansvar, befogenhet och stöd att införa regler som de anser främjar deras skola och undervisning, till exempel om rektor vill införa mobilförbud på lektioner där mobilen inte behövs. Lärarna ska i första hand ha möjlighet att ägna sig åt utbildningen och avlastas administrativa uppgifter.

Vill du rädda Finjasjön, i så fall hur?

-Klart att jag vill rädda Finjasjön, det finns det väl ingen som inte vill. Jag är inte biolog eller kemist, däremot finns det andra som kan mer om det. Jag tror att vi måste lyssna på expertisen. Reduktionsfisket ger positiv effekt, men det måste utredas mer varför det blivit bakslag. Det vi kan begära av alla är öppenhet och alla fakta på bordet, annars kan vi aldrig lösa det här.

Hur ska kommunen klara framtidens omsorg med ökande behov, personalbrist med mera?

-Vi får titta mer på ny teknik, kameror för tillsyn på nätterna har exempelvis fungerat bra. Jag utesluter inte att det behöver tillföras ytterligare resurser till omsorgen, men de har gjort hemläxan efter analysen av ekonomin och samtidigt fått bra betyg i nöjdhetsmätningarna. Det kan vara så att vi behöver titta på personalens scheman. Jag förstår att det inte är attraktivt med delade turer. Men det ska också finnas mest personal när det behövs som mest, det är ingen enkel fråga. Vi kan behöva tillföra resurser för att klara det.

Hur anser du att Hässleholms centrum ska utvecklas (biltrafik, cykeltrafik, handel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, otrygghet)?

-Centrum är alldeles för otillgängligt för den som kommer utifrån. Två tredjedelar av invånarna bor inte i centralorten. Vi kan inte ha barriärer så att det inte går att komma in i stan. Järnvägsgatan har inte blivit bra. Jag skulle vilja öppna upp den igen i båda riktningarna. Det saknas parkeringsplatser för personer med rörelsehinder vid stationen. Men vi behöver också åtgärda den västra sidan, att öppna upp Nettorondellen är ett bra sätt att göra den mer tillgänglig. Systembolaget flyttade på grund av dålig tillgänglighet och för få parkeringsplatser. Vi måste lyssna bättre. Det finns parkeringsgarage under Gallerian, men om folk inte upplever att de vill parkera där så väljer de kanske att handla någon annanstans. Det är inte så konstigt att ett underjordiskt parkeringsgarage kan upplevas otryggt. Centrum utarmas. Skåne är litet, det är lätt att åka till Väla eller Kristianstad. Cykelbanor är också viktiga, för dem som bor i centrum. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Tryggheten ökar med fler övervakningskameror och fler poliser. Vi har öppnat upp för kommunala poliser i Skåne, men har inte partiet med oss på riksplanet. Det krävs en lagändring, men om polisen inte lyckas fullfölja sitt uppdrag får de ge oss verktyg. Om man tar en buse på bar gärning och de inte har tid att komma, då har de misslyckats.

Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?

-Det krävs byggnation, särskilt efterfrågas det för äldre. Pågatågstrafik är bra, men hur gör vi med bussar till och från stationsorterna? I första hand är det Skånetrafikens ansvar, men vi tittar också på om vi kan öppna upp skolskjutsar som allmän busstrafik. De går ju ändå. Själv har jag initierat i kommunfullmäktige att vi ska jobba mer med fastigheter som har eftersatt underhåll. Nu har vi drivit det i ett par år med rätt gott resultat. Det handlar också om ett attraktivt boendeval, det ser inte särskilt inbjudande ut med fallfärdiga hus.

Hur vill du förbättra integrationen?

-Framförallt är det viktigt att människor kommer ut i sysselsättning tidigt. Det ska vara större fokus på det än på att läsa svenska på SFI. Jag tror att man lär sig bättre när man jobbar. Integrationen är en utmaning. Samhället är mer komplext idag och det finns inte okvalificerade jobb på samma sätt som förr. Därför tror jag att vi får hjälpa till genom att underlätta för näringslivet. Tanken är inte att kommunen ska anställa alla, även om där också finns stora rekryteringsbehov, exempelvis inom omsorgen. Kommun och näringsliv kan samarbeta i projekt där utbildning och praktik varvas.

Vad anser du om böneutrop?

-Jag säger nej till påtvingade religiösa budskap. Religionsfrihet innebär också rätt att avstå från religion. Det är en väsentlig skillnad mellan kyrkornas klockringning som kallar till bön och böneutrop som är bön.

Hur anser du att kommunen ska hantera våldsbejakande extremism?

-Vi har diskuterat det med anledning av Försvarshögskolans rapport och gett kommunledningskontoret ett underhandsuppdrag att titta på möjligheten att bjuda in exempelvis Magnus Ranstorp. Vi skulle gärna vilja ha hans synpunkter på hur vi kan utveckla arbetet. Jag tror att vi behöver vässa det. Det behövs nog också en rätt bred utbildning, för både politiker, tjänstemän och allmänhet. Om vi inte vet vad vi ska titta efter ser vi ingenting och då kan parallellsamhällen växa fram ostört. Samhället måste vara tydligare, det kan exempelvis inte accepteras att kvinnors och flickors rättigheter inskränks.

Anser du att bostadssegregation är ett problem i Hässleholm och vad vill du i så fall göra åt det?

-Det är inte så illa här att vi har områden som är särksilt utpekade av polisen, men viss segregation förekommer. Det handlar om att det måste finnas bostäder. Bostadsbristen i sig är ett större problem just nu.

Behöver det byggas fler bostäder, i så fall för vem och var?

-Det behövs fler bostäder i hela kommunen. Det måste byggas anpassade bostäder för äldre. Det är möjligt att Hässlehem kan bygga mer, men främst bör det vara privata företag eftersom Hässlehem ändå ska bygga och är rätt hårt belastade. Om äldre kan flytta från sina hus blir det större rotation på bostäder.

Vad vill du göra åt det bristande förtroende för lokala makthavare som många invånare, enligt SCB, upplever? Hur ska tillgänglighet, insyn och information förbättras?

-Politiken måste samla ihop sig och visa att den kan leverera och arbeta för kommunens bästa. Det har vi inte lyckats med de senaste mandatperioderna, inte den förra, men framförallt inte denna. Det drar ner förtroendet. Det går snabbt att rasera ett förtroende, men det tar lång tid att bygga upp. Det är alldeles för dåligt med svarsfrekvensen på telefon och mejl, men jag vet att det jobbas med det inför öppnandet av det nya medborgarkontoret i stadshuset. De som har telefontider måste också vara på plats de tiderna och inte på möte. Tjänstemännen är till för att serva kommuninvånarna, inte tvärtom. Det tror jag att en del glömmer ibland. Vi behöver påminnas om varför vi är här. Diarieföringen ska skötas, kanske är det dags för utbildning igen.

Försvarar du att politiker offentligt uttalar sig om eller försöker påverka media om det blir för mycket negativa rubriker eller ”svartmålning” av politiker, tjänstemän eller kommunala beslut?

-Nej. Däremot, om man anser sig felciterad ska man i första hand kontakta den som skrivit. Om det inte går att få det rättat är man fri att klargöra på annat sätt. Pressfrihet, meddelarfrihet och efterforskandeförbud är väldigt viktiga. Medier har inte ansvar för att framställa en positiv bild av Hässleholm, däremot ansvar för att vara objektiva. Om vi tycker att det är för mycket negativt kan vi ju skicka ut ett pressmeddelande om något positivt som händer. Att ringa till chefredaktören och klaga är kontraproduktivt.

Berit Önell

FAKTA

Moderaterna.

”En hoppfull framtid för Hässleholm”, är rubriken för Moderaternas lokala valprogram. Valfrihet, trygghet och företagande är nyckelord. Partiet vill bland annat ha kommunala poliser, integrationsplikt med förstärkt samhällsinformation om svenska lagar och normer, utmaningsrätt så att företag kan utmana med en upphandling av en viss kommunal verksamhet, fler samarbeten med privata näringsidkare i omsorgen för att stärka valfriheten, fler fristående skolor och förskolor, skydd av alla fastigheter byggda före 1950 och lättare att bygga i strandnära lägen.

Moderaterna i Hässleholm backade kraftigt vid valet 2014 och fick 13,12 procent av rösterna, jämför med 23,98 procent 2010. Antalet mandat minskade från 14 till 8. Partiet fick lämna ifrån sig ordförandeposten i kommunstyrelsen till ett minoritetsstyre under Socialdemokraternas ledning, men förhandlade till sig förste vice ordförandeposterna och därmed ett kommunalråd, i konkurrens med ”det tredje blocket” med SD och FV, genom att ge de rödgröna majoritet i nämnder och styrelser. I november 2016 fällde den borgerliga alliansen tillsammans med SD ocvh FV de rödgrönas budget och tog den 1 mars 2017 över ordförandeposterna. De rödgrönas majoritet i nämnder och styrelser har dock bestått.

Lars Johnsson.

54 år. Advokat och kommunalråd. Är gift och har två barn. Bosatt på gård i Rävninge, Hästveda. Har skog, men inte längre djur, förutom några höns för husbehov och katt. Kör en Mercedes 2016. Hinner som kommunalråd inte arbeta som advokat, men har hyreskontraktet på lokalen i Osby kvar tills efter valet. Han är uppvuxen i en politiskt engagerad familj. Modern Berit Johnsson satt i kommunfullmäktige i Hässleholm för Moderaterna. Själv har han varit politiskt engagerad sedan han gick i högstadiet. Då fanns bara två tv-kanaler, båda SVT, och MUF:s budskap om fri radio och tv lockade, samtidigt som han hade ett större samhällsengagemang i botten. Politiska uppdrag idag: ledamot i kommunfullmäktige, ordförande i kommunstyrelsen sedan februari 2018, kommunstyrelsens arbetsutskott, personalutskottet, krisledningsnämnden, valberedningen, Hibab, Hässleholm Norra station, Hässleholm M6 och Hässleholm Byggaren, ledamot i Kommunförbundet Skåne och Samarbetskommittén Skåne Nordost samt ersättare i Almaån-Fjärlövs torrläggningsföretag.