INSÄNDARE. När jag som liten påg i mitten av förra seklet gick i Gammalstorps söndagsskola, som egendomligt nog låg i Hörröd, brukade vi ofta sjunga en sång, som började ”Löftena kunna ej svika, nej de stå evigt kvar”. Det var en gammal läsarsång författad av pingströrelsens grundare och grand old man Levi Pethrus. Sången är i dag intagen som nummer 254 i vår svenska psalmbok.
Vad de här löftena handlar om är den himmelska frälsningen. I motsats till dem kan jordiska löften däremot svikas. Det är vi nog ganska många i Farstorp och Verum som tycker att våra kommunalpolitiker gjort när det gäller den 2014 utlovade gymnasiebussen, som fortfarande inte är på plats. Osökt kommer jag när jag hör den här retoriken att tänka på ett par riksdagsmän från bondeförbundet och högern som för länge sedan i en debatt blev allt mer och mer irriterade på varandra. Till slut kunde bondeförbundaren inte längre hålla sig utan undslapp sig den från hjärtat kommande repliken: Om inte herr N N (h) slutar att ljuga om bondeförbundets politik, ska jag berätta sanningen om högerns!
Problemet är att alla politiker som för fyra år sedan lovade att bussen snart skulle komma i dag antingen förefaller ha drabbats av dåligt minne eller vill försöka springa ifrån vad de då sade. När jag försökt aktualisera frågan på denna sida dels i maj, dels nu i augusti, har varje som helst reaktion uteblivit. Det är uppenbart att jag betraktats som ett störningsmoment i valrörelsen som man helst vill tiga ihjäl.
ANNONS
Jag kan dock löva, som man säger här i Göinge, att jag kommer att återkomma med frågan om hur det blir med bussen inte bara fram till valdagen utan även med jämna mellanrum därefter tills landsbygdsungdomarnas skolresor fått en tillfredsställande lösning. Och jag kommer att i motsats till kommunalpolitikerna att hålla mitt löfte.
När jag häromdagen träffade en styrelseledamot i den moderata kretsstyrelsen och frågade honom hur det blir med löftet om gymnasiebussen, fick jag svaret att det inte är säkert att det löftet gäller längre. Jag vill därför här rikta frågan till moderaternas starke man i kommunen, Lars Johnsson: Gäller fortfarande det löfte du ställde ut i Farstorps bygdegård i april 2014 att Farstorp och Verum ska få tillbaka den buss för gymnasieeleverna som drogs in förra mandatperioden? Ett offentligt uttalande i frågan från din sida skulle underlätta röstandet på valdagen för nuvarande och blivande föräldrar till gymnasieungdomar i Farstorp och Verum. Samma effekt skulle ett uteblivet svar ha.
Det kristdemokratiska kommunalrådet Robin Gustavsson med rötterna i just Verum och med en syster som senare ägare till den ovan nämnda söndagsskolan ringde jag upp för en vecka sedan och ställde samma fråga till. Någon egen uppfattning i frågan deklarerade herr Gustavsson inte. Däremot lovade han att dagen därpå ta upp frågan med kommunalrådskollegorna Lars Johnsson och Lena Wallentheim. Någon återkoppling har därefter inte skett.
Miljöpartisten Dolores Öhman skriver i en insändare i Norra Skåne den 22 augusti bland annat att miljöpartiet vill ”Planera trafiken så att gång, cykel och kollektivtrafik går före bilen”. Den möjligheten har hon i regeringsställning haft en stor del av den gångna mandatperioden, men föräldrarna i Farstorp och Verum har inte haft och har fortfarande inte något annat alternativ än att med bil skjutsa sina gymnasiebarn till Hässleholm. Detta trots att partikollegan Hans Göran Hansson redan för fyra år sedan lovade en gymnasiebuss.
Efter ovanstående hela tiden undanglidande svar måste frågan bli: Vad är det som gör att vi ska tro på de nya löften som nu dagligen ställs ut av våra kommunalpolitiker, när man inte vill kännas vid det som lovades redan för fyra år sedan?
Staffan Andersson
