Larm om algblomningar, smutsvattensvamp, fiskdöd och fågeldöd har avlöst varandra, det har talats om en haverikommission för Finjasjön och nyligen beslöt Havs- och vattenmyndigheten att anslå nära en miljon kronor till ett forskningsprojekt för att få sjön i balans.
Men tekniska nämndens arbetsutskott anser att det räcker med fortsatt reduktionsfiske och ser inget samband mellan Sötekärrsbäcken och sjöns status. Bland annat därför säger politikerna nej till Anita Johannessons motion om att tömma sjön för att få bort slam och dumpad ammunition.
Anita Johannesson, politisk vilde som numera tillhör Kommunens röst, vill att en förstudie görs för att utreda om en tömning av sjön är genomförbar och hur kommunen i så fall ska gå vidare. Hon jämför med restaureringen av Vinslövssjön.
– I samma förstudie eller en separat sådan undersöks möjligheterna att leda om eller lägga igen Sötekärrsbäcken för att förhindra misstänkt läckage av skadliga substanser till sjön, skriver hon.
Tekniska förvaltningens biträdande chef Per Nilsson känns inte vid något sådant samband. Han kallar bäcken ett dike eller en fristående ”tarm” som vattenfylls när det är högvatten i sjön och menar att den dåliga lukten beror på att vattnet blir stillastående vid lågvatten.
Några ytterligare åtgärder mot algblomningarna i sjön ser han inget behov av.
– Pågående kontinuerligt restaureringsarbete av sjön genom reduktionsfiske har visat sig vara framgångsrikt, skriver han i det yttrande som tekniska nämndens arbetsutskott nu ska skicka till kommunledningskontoret.
Han bedömer det också orimligt att tömma en så stor sjö med hela sju tillflöden.
Per Nilsson förklarar att det är fullt naturligt att det ibland blir bakslag, till exempel genom algblomningar och att dessa inte bara drabbar Finjasjön. Det är dock inte vad experterna sagt. Såväl länsstyrelsen som miljönämnden och Regito har under 2017 och 2018 uttryckt stark oro över sjöns status.
Tekniska nämndens ordförande Arne Dahlström (KD) misstänker till skillnad från Per Nilsson att den vintertid mystiskt uppvärmda Sötekärrsbäcken kan bidra till sjöns problem.
– Den kan ha viss betydelse. Jag kan tänka mig att vi behöver utreda den, jag tror inte att det är som det ska där, säger han.
Han minns inte att hans förvaltning tidigare har överklagat miljönämndens krav att utreda bäcken. Likadant var det med tippen strax intill som miljöchefen misstänker läcker fenol till bäcken. Rockwool ska ha dumpat fenol från sin tillverkning av mineralull.
– Försvarsmakten har också använt den tippen, säger Arne Dahlström.
Han kan inte svara på frågan om vem som är ansvarig för bäcken och inte heller för sjön.
Enligt Arne Dahlström ska reduktionsfisket öka, hur mycket kan han inte säga.
Kommunen har beviljats pengar för att utreda förutsättningarna för en våtmark på mark som idag är jordbruksmark vid Hovdala, men utredningen, som mött mycket motstånd, har ännu inte kommit igång. Det har inte heller den minst lika kontroversiella utredningen om reningsverkets eventuella påverkan på sjön som tekniska nämnden beslutat om.
Berit Önell