Merparten av de utlovade 4 000 nya bostäderna i Hässleholms kommun skulle byggas inom en kilometer från stationen i Hässleholm. Men enligt kommunens annons i en bilaga till Svenska Dagbladet, som delades ut under Almedalsveckan, gäller tre kilometer från stationen. Förändringen har inte förankrats i kommunstyrelsen och byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) kände inte heller till den.

Effekten kan enligt kritikerna bli att även exploateringen av ifrågasatta områden som Garnisonen, Sjörröd och Björklunda kan räknas som förtätning av staden, trots att länsstyrelsen uttalat sig emot bostadsbyggande där på grund av att det inte följer kommunens egna utbyggnadsstrategier – mer centrumnära och kollektivtrafiknära områden bör prioriteras.

Syftet med helsidesannonsen i Svenska Dagbladet den 3 juli var att marknadsföra Hässleholm, både inför byggföretag och möjliga nya invånare. Planchef Gertrud Richter, som intervjuas, hade under Almedalen i uppdrag att marknadsföra Hässleholm, främst inför byggföretag och hade flera möten inbokade. Även Richard Heingard, kommunens projektledare för höghastighetsjärnvägen, var i Almedalen för att marknadsföra Hässleholm.

Den nedre delen av annonssidan har rubriken ”Stora planer för Hässleholm”. Där berättas att fram till år 2035 ska 4 000 bostäder byggas i kommunen, vilket är ett resultat av Sverigeförhandlingen som innebär att Hässleholm får en av höghastighetsjärnvägens stationer.

– Merparten av bostäderna ska byggas inom en radie av tre kilometer från Hässleholms centralstation – i gamla industriområden och i stadens nedlagda garnisons- och regementsområden, står det.

Björn Widmark (FV) rasar och undrar vem som bestämmer i kommunen.

– Jag såg annonsen ett par veckor efter att den publicerats. Jag utgår ifrån att det inte bara är jag som inte fått veta. Är det något som tjänstemännen hittat på själva, utan att förankra politiskt? Om det är förankrat – var i så fall? Hos de rödgröna eller vid sidan om? Oavsett vilket är det allvarligt, säger han.

Han hänvisar till tidigare beslut i styrgruppen inför den fördjupade översiktsplanen om att prioritera bostäder inom enkilometersradien.

Strategin antogs av styrgruppen 2013. Den var en följd av en enighet om att se över en tidigare vision med inriktningen att skapa en ny stadsdel på garnisonsområdet med omgivning, något som nu bedömdes vara för omfattande i förhållande till hela stadens utveckling.

– Styrgruppen bedömde att naturens värden riskerades i för hög grad då exploateringsgraden tog mycket ny mark i anspråk, står det bland annat i kommunens dokument ”Temadiskussion” december 2013 – januari 2014.

Styrgruppen ansåg även att de kulturhistoriska värdena visades för lite hänsyn och återinförde namnet Garnisonen för området innanför stängslet.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) och byggnadsnämndens andre vice ordförande Leif Nilsson (S) är de nu aktiva politiker som även satt i styrgruppen 2013.

– Förtätning inom en kilometer har varit den absolut mest grundläggande strategin för kommunens utbyggnad. Det innebär inte att man inte får bygga utanför. Men det handlar om styrning. Inom en radie på tre kilometer finns nästan hela området för den fördjupade översiktsplanen, då har vi ju ingen prioritering, säger Björn Widmark.

Om radien ändras från en till tre kilometer innebär det att ett cirkelformat utbyggnadsområde ökar från 3,14 till drygt 28 kvadratkilometer, det vill säga en ökning med 900 procent.

Björn Widmark misstänker att syftet med förändringen är att Garnisonen ska kunna inbegripas i förtätningen och då inklusive det ifrågasatta större område, utanför det militära områdets tidigare stängsel, som i den överklagade FÖP-en kallas Garnisonen.

– Är det för att länsstyrelsen sagt att kommunen inte följer sin egen utbyggnadsstrategi? Om den ändras kanske länsstyrelsen godkänner utbyggnaden där, menar Widmark.

Byggnadsnämnden var inte med

Kenny Hansson har inte sett annonsen, men säger att han ska undersöka var uppgiften om tre kilometer kommer ifrån.

– Byggnadsnämnden satt inte med i Sverigeförhandlingen. Men jag tycker att vi borde haft ett betydligt större ansvar, med tanke på att det blir våra anställda som kommer att planera det åt kommunledningskontoret. Att vi då kommer in i andra eller tredje steget tycker jag är fel, säger han.

Han tycker i sig inte att det är något problem att ett större område än en kilometer från stationen kan tillgodoräknas enligt avtalet med Sverigeförhandlingen.

– Men det var bra att vi hade piskan över oss att bygga inom 1 000 meter, för att få igång Norden till exempel, säger han.

Borde inte området för förtätningen ha varit med i diskussionen inför den fördjupade översiktsplanen?

– När vi har diskuterat FÖP-en har vi utgått från en kilometer. Det är ju därför vi har försökt trycka på att vi måste komma igång med Norden, det är det största området inom 1 000 meter, säger Kenny Hansson.

Han konstaterar dock att det kommer att ta många år innan Norden står klart och tycker därför att det är bra med en utvidning.

– Det är bra att byggherrarna kan komma igång på andra ställen så länge. Där finns flera detaljplaner som är mer på gång än Norden. Vi har områden med gamla detaljplaner som bara behöver uppdateras, nere på Röinge till exempel och på Garnisonen, innanför grindarna, säger han.

Lena Wallentheim och projektledaren Richard Heingard är stolta över att de, tillsammans med kommundirektör Bengt-Arne Persson, i förhandlingarna om höghastighetsstationen fått igenom att bostäder i hela kommunen kan räknas in i de 4 000.

– Vi måste skilja på kommunens utbyggnadsstrategi och vår handlingsfrihet i avtalet med staten, säger Richard Heingard.

Tre kilometer nämndes inte

2015 var utgångsläget i Sverigeförhandlingen att alla kommuner skulle förtäta inom en kilometer från stationen, oavsett lokala förutsättningar. Hässleholm skulle då lova att bygga 4 000 bostäder inom en kilometer, vilket Richard Heingard tror hade varit svårt att uppfylla. Dessutom finns attraktiva bostadsbyggnadsområden utanför enkilometersradien.

– Vi ville inte binda oss vid att trycka in allt inom en kilometer. Vi har sju stationsorter och bara 20 000 personer, mindre än hälften av invånarna i kommunen, bor i Hässleholms stad, förklarar Heingard.

Sverigeförhandlarna gick med på att räkna in all nybyggnation av bostäder i kommunen från och med 2016, allt som var detaljplanelagt 2015 och alla slags bostäder, inte bara flerfamiljshus som det var från början. Även villor, LSS-boenden med mera räknas.

Heingard betonar att kommunstyrelsen informerades redan i juni 2016 om förslaget på hur de fortsatta förhandlingarna skulle läggas upp, med detta mål. Han visade då också en karta över utbredningsområdet.

Han anser att Björn Widmark, som vid det tillfället satt med i kommunstyrelsen och nu uttalar sig om annat, talar osanning.

– De som vid det tillfället satt med i kommunstyrelsen har redan fått information, skriver han i ett mejl till Frilagt.

Men han nämnde aldrig tre kilometer vid informationen till kommunstyrelsen. I avtalet med Sverigeförhandlingen står inte heller något om tre kilometer. Varför står det då i annonsen?

– Vi använde det i Sverigeförhandlingen, att om vi inte lyckas inom en kilometer kan tre bli en kompromiss. Vi kunde skrivit en kilometer, men en kilometer ryms inom tre kilometer, säger Richard Heingard som utformade annonsen tillsammans med planchef Gertrud Richter och stadsbyggnadskontorets kommunikatör Annalena Olausson.

Richard Heingard vill nu tona ner det som stod i annonsen.

– Jag vill gärna att vi avdramatiserar denna fråga, vi ska inte göra en höna av en fjäder, skriver han i ett mejl till Frilagt.

Han säger att tre kilometer inte är en ny strategi.

– Vi utesluter inte att huvuddelen av bostäderna byggs inom en kilometer. Det handlar också om efterfrågan. Men när det gäller strategier får du fråga politikerna, säger han.

Inget konstigt i annonsen

Lena Wallentheim tycker inte att det är konstigt att det står tre kilometer i annonsen, men säger att största delen av bostadsbyggandet fortfarande ska ske inom en kilometer från stationen.

– Björn Widmark har en tolkning, jag har en annan. Vi har inte ändrat strategi. Inriktningen är fortfarande att staden ska växa genom förtätning och självklart kring stationen, förklarar hon och hänvisar till den fördjupade översiktsplanen.

I planen talas mycket om förtätning, dock nämns inte en kilometer, däremot att staden i första hand ska växa inom cirka 1,5 kilometer från stationen och i lägen som är kollektivtrafikstråk eller bidrar till att binda ihop stadens olika delar.

Lena Wallentheim menar att Garnisonen är kollektivtrafiknära, vilket går på tvärs med länsstyrelsens uppfattning, åtminstone i den utökade delen av området.

– Det är en diskussion vi får ta med Skånetrafiken. Vi måste också ha bostäder för att det ska bli någon kollektivtrafik, säger hon.

Hur påverkar länsstyrelsens yttrande era utbyggnadsplaner tre kilometer från stationen?

– Jag kan inte svara på om det påverkar. Jag tycker att annonsen följer den politiska viljeinriktningen i FÖP-en. Vi har haft samma inriktning sedan 2013, säger Lena Wallentheim.

Inriktningen har varit förtätning inom en kilometer från stationen sedan 2013 då visionen från 2009 om en ny stadsdel på Garnisonen övergavs.

Berit Önell