Den fördjupade översiktsplanen, Framtidsplan för Hässleholms stad, gäller inte än och lär inte kunna tas i bruk före valet. Anledningen är att den är överklagad och att domstolsprocessen tar tid.

En översiktsplan kan enligt lagen inte verkställas förrän den vunnit laga kraft. Därför har det ingen betydelse att förvaltningsrätten nu sagt nej till inhibition, alltså att planen ska stoppas i väntan på dom.

Åtta personer har överklagat planen. Mest omfattande är Folkets väls Björn Widmarks inlaga på 29 sidor. Liksom övriga klagande hävdar han att planen på flera sätt strider mot lagen och att felaktigheterna skulle ha rättats till innan förslaget gick till beslut.

Den omstridda planen antogs av en minoritet, de rödgrönas 30 röster, medan den borgerliga alliansen och FV röstade emot och SD lade ner sina röster vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 juni. Den hade kunnat vinna laga kraft om ingen överklagat inom de tre veckor som gäller. Nu blir det inte förrän målet slutligt avgjorts i domstol – vilket också kan leda till att planen måste göras om.

En av de klagande vädjade till domstolen att om möjligt ogiltigförklara hela planen ”i avvaktan på att omarbetning sker i enlighet med gällande lagstiftning”. Formuleringen ledde till förvaltningsrättens beslut att avslå både inhibition och interimistiskt beslut, något som fylldes i med kryss på en stämpel på överklagandet. Någon motivering finns inte.

Solklart att planen inte gäller

Enligt tidningen Norra Skåne gäller den fördjupade översiktsplanen nu eftersom domstolen sagt nej till inhibition. Men det stämmer alltså inte.

Förvaltningsrättens beslutsfattare har gått på semester och ingen annan på domstolen vill kommentera beslutet. Men Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, förklarar vad lagen säger: den fördjupade översiktsplanen kan inte verkställas när den är överklagad.

– Nej, den gäller inte, säger han till Frilagt.

Så här säger plan- och bygglagen (3 kap 21 §): ”Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft”.

Enligt kommunallagen får dock ett beslut i kommunfullmäktige verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det.

Olle Lundin anser att det är solklart att en fördjupad översiktsplan inte gäller förrän den vunnit laga kraft.

– Absolut. Speciallagstiftningen plan- och bygglagen står över kommunallagen, säger han.

Inhibition behövs därför inte.

– Om den som överklagat yrkat på det måste domstolen förhålla sig till det på något sätt. Då avslår de på grund av att inhibition är helt onödigt, säger han.

Två politiker har överklagat

Bara två av överklagandena kommer från politiker, från Ernst Herslow och Björn Widmark, båda Folkets väl.

Björn Widmark pekar på punkt efter punkt på att kommunen inte uppfyllt plan- och bygglagens och inte heller miljöbalkens krav. Han accepterar inte ledande politikers och tjänstemäns tal om att den fördjupade översiktsplanen i sig inte är juridiskt bindande och att det därför är först i kommande detaljplaneprocesser som prövning kan göras. Lagen säger tvärtom att innan en översiktsplan eller ändring antas ska ett förslag som uppfyller kraven i lagen upprättas.

Widmark konstaterar att kommunen valt att inte göra några korrigeringar i de delar där kritiken varit som hårdast. Däremot har flera kontroversiella ändringar tillförts det slutliga förslaget.

Lyssnar inte på länsstyrelsen

Widmark kritiserar kommunen för att inte lyssna på länsstyrelsen, vare sig dess rekommendationer eller överenskommelser som gjorts. Om länsstyrelsen inte har godkänt planen i en viss del, ska det enligt lagen anmärkas i planen, vilket inte har gjorts.

Den plötsliga utvidgningen av området Garnisonen strax innan förslaget ställdes ut är ett exempel. Kommunen kom i april 2017 överens med länsstyrelsen om att inte fortsätta utbyggnaden söder om Hässleholmsgården annat än inom det redan delvis exploaterade Garnisonsområdet. Nu är Garnisonsområdet dubbelt så stort och omfattar ifrågasatta delar, bland annat Sjörröds gård och Torshem.

– Inom ramen för detta ”trolleri” har man nu fortsatt med planering för bostäder såväl söder om östra Garnisonsvägen som längs med Hovdalavägen, skriver Björn Widmark.

Inga utredningar om natur- och kulturmiljövärden har gjorts där, trots att länsstyrelsen påpekat behovet av sådana så tidigt som möjligt i prövningsprocessen.

Widmark nämner planchef Gertrud Richters lögn om att kommunen hade länsstyrelsen med sig angående undantag från skyddsavstånden till reningsverket för både Sjörröds gård och villorna på Ormanäsvägen, något som Frilagt avslöjade i augusti 2017. Sanningen är att både länsstyrelsen och det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten vidhåller att ett inre skyddsavstånd på 300 meter och ett yttre på 1 000 meter behövs för att reningsverkets framtida verksamhet ska säkras.

Widmark avfärdar planens förslag att befintliga bostäder inom 300 meter från reningsverket som inte blivit prövade i detaljplan ska planläggas för natur i kommande detaljplan för reningsverket.

– Att på detta sätt omvandla människors tomter till naturmark strider inte bara mot sunt förnuft utan har heller inget stöd i lagstiftningen, skriver Widmark.

Flera tomter har ”raderats” från FÖP-kartan genom att de dolts under det gröna skikt som markerar natur.

Nonchalans gentemot allmänheten

Björn Widmark konstaterar att fortsatt utbyggnad inom 1 000 meter från reningsverket sker i strid mot både den enda konsultutredning som gjorts och yttranden från länsstyrelsen, Hässleholms vatten, miljönämnden, fem politiska partier och ett 30-tal medborgare.

– Förutom att detta strider mot syftet om att yttranden ska ges vederbörlig tyngd visar det också på en nonchalans gentemot allmänheten som tidigare förespeglats att det är viktigt med medborgarinflytande och att allmänintresset ska gå före enskilda intressen, skriver Widmark.

Han konstaterar att kommunen inte har uppfyllt lagkravet att redovisa hur hänsyn ska tas till allmänna intressen vid beslut om användning av mark och vatten, exempelvis när jordbruksmark tas i anspråk för att bygga bostäder på Björklunda och Sjörröds gård. På Åhusfältet har tvärtom mark som enligt översiktsplanen från 2007 ska användas till bostäder fått ändrat användningsområde till jordbruksmark. Enligt Widmark rör det sig om cirka tio hektar som skulle kunna användas till bostadsbebyggelse.

Ett helt nytt verksamhetsområde söder om Helsingborgsvägen har i sista stund, utan förklaring, lagts in i utställningsförslaget. Det skulle klippa av grönstråket mellan vägen och järnvägen, ett av få som finns kvar mellan staden och Finja-Hovdala.

– Ett sådant agerande strider mot kravet på en öppen hantering av kommunens angelägenheter, skriver Widmark.

Redovisar inte hur riksintressen ska skyddas

Det framgår inte heller hur kommunen ska tillgodose riksintressen, vilket lagen kräver. Här gäller det främst riksintresset för friluftsliv som kan stå i konflikt med exploatering.

Fler av de klagande är inne på liknande tankegångar. Särskilt ifrågasätts att detaljplanearbetet för Sjörröds gård som ägs av byggnadsnämndens tidigare vice ordförande, friherre Johan Barnekow, inte stoppas.

– Skyddet av reningsverket har nästan blivit till en farsartad följetong i media. Kommunen säger å ena sidan att de nu ska göra som länsstyrelsen säger men samtidigt säger man att man trots detta ska göra undantag för en tidigare politiker och ledamot av byggnadsnämnden som vill bygga höghus på Sjörröds gård. Hur rimmar det? Enligt min uppfattning behandlar kommunen sina medborgare olika, skriver en hässleholmare.

En annan klagande jämför hanteringen av Sjörröds gård med hur han själv fått nej till att bygga ett litet hus på sin tomt i Lommarp.

– Om man jämför med motiven för att säga nej till vårt bygge kan jag inte finna att vi som bor i Hässleholm behandlas lika, skriver Lommarpsbon som pekar ut de rödgröna politikerna som ansvariga i båda fallen.

Själv berättar han att han fick avslag på bygglovsansökan på grund av naturvärden, trots att det bara gällde en enda ek och en stengärdesgård som inte kommer att påverkas av bygget.

Kräver att villatomten räknas som befintlig bebyggelse

Arkitekt Kristoffer Dudzik i Sjörröd fokuserar sitt överklagande på att kommunen antagit planen utan att rätta till markanvändningen för en av de två fastigheter som bildar hans villatomt. Han kräver att beteckningen natur tas bort och att nuvarande markanvändning, ”befintlig bebyggelse”, står kvar.

Han nekades 2014 själv att bygga marklägenheter på sin mark som inte är jordbruk utan tomt, samtidigt som kommunen ville driva igenom detaljplanen för flerfamiljshus på Sjörröds gård.

– Det strider mot kommunallagen att hjälpa en invånare på bekostnad av en annan, vilket sker om man inte avstår från planerna för Sjörröds gård, skriver Kristoffer Dudzik.

Åberopar Europakonventionen

Linus Jepsson skriver i sitt överklagande att det inte finns laglig grund för att tvinga bort befintliga bostäder på grund av närheten till reningsverket, något som kommunen hotat både honom och hans granne med.

– Enligt miljöbalken måste åtgärder istället vidtas för att åtgärda reningsverket om olägenheter och problem uppstår, skriver Linus Jepsson.

Han ifrågasätter kommunens avsikter med att avsätta området som klass ett-natur eftersom kommunen inte har intresse för reservatsbildning eller biotopskydd.

Linus Jepsson åberopar Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, artikel 8, om att var och en har rätt till respekt för sitt hem och sitt privat- och familjeliv.

Förvaltningsrättens föredragande jurist Håkan Hall kan inte svara på när en dom kan bli klar. Kommunen ska först få en uppmaning att yttra sig.

– Normalt har de tre veckor på sig. Men det är mycket vanligt att kommunen får anstånd för att det ska passa med sammanträdestiderna. Sedan får en klagande normalt bemöta kommunens yttrande. Antingen blir det därefter ett nytt yttrande eller så är det klart för beslut. Det händer att det blir många rundor med yttranden, säger Håkan Hall.

Som Frilagt tidigare berättat har flera partier aviserat att de kommer att driva en omprövning av den fördjupade översiktsplanen direkt efter valet. Men att målet skulle avgöras och planen börja gälla före valet verkar inte troligt.

Håkan Hall förklarar att förvaltningsrätten har en utredningsskyldighet. Enligt förvaltningslagen ska domstolen se till att målet blir ”så utrett som dess beskaffenhet kräver”.

– Om det finns oklarheter som är av avgörande betydelse har vi i vissa fall möjlighet att ställa egna frågor, men utredningsskyldigheten är mycket begränsad i den här typen av mål, säger Håkan Hall.

Målet är ett så kallat laglighetsprövningsmål där domstolen främst ska slå fast om beslutet i kommunen är lagligt eller inte.

Berit Önell