Kommunfullmäktige godkände årsredovisningen för 2017 och gav alla förtroendevalda ansvarsfrihet. Att överskottet blev 59 miljoner kronor berodde dock främst på ett stort överskott inom finansverksamheten. Revisorn Thord Johansson betonade också allvaret i trenden att nettokostnaderna ökar snabbare än nettointäkterna. Folkets väl ansåg inte att ansvarsfrihet borde ges, men valde att inte delta i beslutet och inte heller i godkännandet av årsredovisningen. Övriga partier var eniga i båda besluten.
Totalt sju nya motioner anmäldes vid sammanträdet som denna gång var utlokaliserat till aulan på Norra Station.
Förslag om nya taxor för miljönämndens tillsyn blev oväntat återremitterat för utredning av om miljöinspektörerna istället kan arbeta effektivare.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) nämnde några viktiga projekt under 2017: byggstarten för tågdepån i Kärråkra som väntas ge cirka 150 nya jobb, planeringen för handelsområdet vid Ljungdalarondellen med bland annat Biltema, renoveringen av Havremagasinet, tre nya gruppbostäder på Garnisonen och Finjasjö park, invigningen av multihallen Tyrehallen i Tyringe. 2017 var också året då Hässleholms kommuns invånarantal för första gången översteg 52 000 personer.
– Men det viktigaste är att vi levererar utbildning och omsorg, sa Lars Johnsson.
Han lade ansvaret för den politiska röran på de rödgröna.
– Under året hade vi också en politisk turbulens där de rödgröna lämnade sina poster och vi för att undvika ytterligare politiskt kaos nu i minoritet lotsar kommunen med varsam hand mot höstens val, förklarade han.
Det ekonomiska resultatet ansåg han visar att det var rätt att sänka skatten med tio öre inför 2017.
Oppositionsrådet Lena Wallentheim såg sig föranledd att markera att de rödgröna inte fick igenom sin budget eftersom övriga partier röstade på alliansens budget och också att alliansen och de rödgröna var överens om den kritiserade centrumombyggnaden.
Skattesänkningen var hon kritisk till.
– Ni hade nog behövt de där tio örena till budgeten för 2018, sa hon.
Björn Widmark (FV) förklarade att han inte kände sig bekväm med hur revisorerna uttryckte sig.
– De bedömer att räkenskaperna ”i allt väsentligt” är rättvisande. Det är en olämplig formulering, liksom att den interna kontrollen ”i huvudsak” varit tillräcklig. Och att resultatet ”sammantaget” är förenligt med målen – bara ett av tre mål har uppfyllts, då är det anmärkningsvärt att dra en sådan slutsats, sa han.
Han konstaterade att soliditeten visserligen var bra, men ständigt försämras.
– Nu har dessutom både överskottsmålet på en procent och effektiviseringen på 19 miljoner för i år tagits bort, konstaterade han.
Årsredovisningen ansåg han var full av svepande formuleringar och skönmålningar.
– Det beskrivs som positivt att vi kom ett steg närmare höghastighetståg och centrumombyggnaden har gett ett ”attraktivt” centrum. Flera partier, inte bara vi, är inte för höghastighetståg. Centrum tycker jag har blivit en stenöken, sa han.
När det gällde centrum fick han mothugg av Joachim Fors (S) som berättade om fullsatta uteserveringar och folk som satt och myste i vårsolen.
Han krävde också en förklaring till vad Ulf Berggren (SD) menade med att säga att skolan var en katastrof.
– Barn- och utbildningsnämnden gick 60 miljoner back, förtydligade Berggren.
Fors hävdade att det inte var skolans fel.
– Budgeten var underfinansierad, sa han och fick stöd av John Bruun som istället pekade ut alla i fullmäktige som skyldiga till underskottet.
Ulf Berggren var också kritisk till centrumombyggnaden, gissade att tanken var god, men undrade varför alla som ska åka tåg ska hänvisas till baksidan av stationen. Partikamraten Patrik Jönsson lovade sedan att partiet ska göra allt för att öppna upp centrum igen.
SD tillstyrkte dock ansvarsfrihet, liksom Per-Åke Purk (V) som också hade viss kritik att framföra.
– Det är vackra siffror, men lyser rött där ute, sa han och menade att de som arbetar ute i verksamheter som omsorgen drabbats av både besparingar och sänkt skatt, vilket i förlängningen kan drabba den som behöver vården.
Purk oroade sig också för sparkraven på tekniska nämnden.
– Vi har redan idag ”potthål” på vägarna och det läcker in vatten på vissa håll, sa han.
Det blev debatt om förslaget om höjda taxor för miljönämndens tillsyn där alliansen tidigare reserverat sig. Nu hävdade Björn Widmark (M), utifrån egna erfarenheter, att miljöinspektörerna exempelvis vid kontroll av avlopp skulle kunna arbeta effektivare istället för att höja taxorna.
Miljönämndens ordförande Agne Nilsson (C ) ansåg att Björn Widmarks uttalande var oförskämt.
Lena Wallentheim, som annars ville säga ja till höjning, menade att frågan i så fall måste utredas och yrkade återremiss.
– Nu vill jag ha klarhet. Finns det något annat sätt att jobba på för miljökontoret?
Fullmäktige beslöt om återremiss för att utreda frågan närmare.
Två av de motioner som anmäldes vid sammanträdet handlar om reningsverket. Vilden Anita Johannesson, numera medlem i Kommunens röst, vill se en utredning om placeringen av utloppet från reningsverket. Hon föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda frågan om en annan lösning, längre ut i sjön eller eventuellt på lämplig plats i Almaån, är möjlig.
– Finjasjön är kanske ingen lämplig recipient för renat avloppsvatten, skriver hon och hänvisar bland annat till Frilagts rapportering om smutsvattensvampen som nu ska hanteras i olika utredningsprojekt i regi av både miljönämnden och länsstyrelsen.
SD:s Ulf Berggren och Johan Kronquist föreslår i en motion ändringar i ägardirektiven till Hässleholms vatten för installation av medicinfilter, filter för uppsamling av microplaster och ett automatiskt varningssystem som känner av inkommande föroreningar i dag- och spillvatten.
SD motionerar också om att öppna upp Första Avenyen för biltrafik i gångfart mellan Järnvägsgatan och Frykholmsgatan, ett arbete som ska ske skyndsamt och vara färdigt senast vid halvårsskiftet 2019. Syftet är att underlätta för butiksägare, besökare utifrån samt rörelsehindrade personer.
Dessutom vill SD att kommunen ska införa ett förbud mot böneutrop i de lokala ordningsföreskrifterna.
– Böneutrop på allmän plats på ett främmande språk är opassande i det svenska samhället och bör förebyggas, skriver Patrik Jönsson och Ulf Berggren som befarar att det annars kommer att störa människor och få många svenskar att söka sig bort.
De förklarar att böneutrop inte bara är en kallelse till bön utan även innebär en förminskning av andra religioner. Ringande kyrkklockor vill de däremot inte förbjuda eftersom de ”är en viktig del av det svenska kulturarvet”.
Övriga tre motioner, som Frilagt redan berättat om, gäller Hibabs fastigheter, praktikplatser för gymnasieungdomar samt anslutning till skattekollen.se.
Berit Önell