Hässleholm ligger i botten på listan över andel invånare som hade tillgång till bredband via fiber 2017, på plats 284 av 290 kommuner. Det är dock två placeringar bättre än 2016 och ansvariga lovar att takten ökar i år. Orter där Telia släcker ner den fasta telefonin ska prioriteras. 2020 ska 95 procent av invånarna vara uppkopplade.
Allt fler svenskar får tillgång till snabbt bredband via fiber. 2017 hade drygt 72 procent möjligheten att ansluta sig. I Hässleholms kommun hade 2016 bara 20,75 procent av invånarna fiberanslutning. 2017 hade andelen ökat till 28,35 procent. Statistiken kommer från Post- och telestyrelsen och presenteras av Svenska stadsnätsföreningen.
ANNONS
Helena Winter på kommunens fiberenhet säger att målsättningen 95 procent till 2020 ska fullföljas.
– Vi har höjt tempot i år, säger hon.
Främsta anledningen till att Hässleholms kommun ligger långt ner på listan är helt enkelt att arbetet kom igång sent jämfört med andra kommuner.
– Det tog också tid att bygga upp organisationen, den var helt färdig för ett halvår sedan. Vi hade också en väldigt ambitiös plan från början och vi har mycket landsbygd.
De orter som var klara i slutet av 2017 var enbart Hässleholm, Sösdala och Tormestorp.
– Bjärnum och Tyringe skulle också varit klara, men där blev det förseningar, säger Helena Winter.
De får fiber i år istället liksom Vittsjö och Hästveda som har påbörjats. Vinslöv och delar av Vanneberga väntar på sin tur och ska enligt planen också slutföras i år.
Helena Winter förklarar att ambitionen nu är att hinna med ett antal orter innan telestationerna där släcks ner.
– Vi försöker skynda på dem och särskilt där det är dålig mobiltäckning, säger hon.
De berörda kan då skaffa IP-telefoni via fiber istället.
Bland andra Emmaljunga, Verum, Nävlinge, en del av Röke, Adseke och Snärshult utanför Vittsjö blir av med sin fasta telefoni den 30 september 2019. Enstaka hushåll i gränsen mot Kristianstads kommun får kopparledningarna nedmonterade redan i maj i år.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) konstaterar, liksom oppositionsrådet Lena Wallentheim (S), att de privata fiberaktörerna under lång tid inte visade mycket intresse för Hässleholm. När kommunen tog initiativet var det redan sent jämfört med många andra kommuner. Men därefter har Johnsson och Wallentheim olika syn på vad som borde gjorts.
– Om vi hade släppt in privata aktörer också kunde utbyggnaden ha gått snabbare, säger Lars Johnsson.
Lena Wallentheim betonar att risken då varit att företagen inte byggt ut fiber på landsbygden.
Utbyggnadstakten har också varit beroende av resurserna, inte bara pengar utan också tillgång till entreprenörer för grävarbetena.
Den borgerliga alliansens budget för 2018, som kommunfullmäktige antog, innehåller ett uppdrag att sälja ut det kommunala fibernätet. Det ska återredovisas i juni med förslag och konsekvensbeskrivning.
Men de rödgröna vill absolut inte sälja.
– Det skulle vara en ren förlustaffär, säger Lena Wallentheim som menar att kommunen då haft kostnaderna för utbyggnaden men inte får intäkterna och dessutom kanske ändå måste bygga ut de ensligaste områdena på landsbygden som kostar mest.
Hennes inte oväntade ”stalltips” är att det inte blir något beslut om saken före valet.
Lars Johnsson vill inte heller säga om han anser det realistiskt.
– Jag kan inte bedöma det nu, säger han.
Han konstaterar också att frågan om privata aktörers grävtillstånd ägs av tekniska nämnden.
Berit Önell
