Byggföretag erbjuds nu att tävla om att bygga bostäder på Björklundaområdet i Hässleholm, trots att detaljplanen för området inte är klar. En majoritet av politikerna vill dessutom stryka eller prioritera ner Björklunda i det pågående arbetet med den fördjupade översiktsplanen, för att det är vattensjukt och för att delar av det ligger inom 1 000 meter från reningsverket.

Det är tjänstemännen på kommunens exploateringsavdelning som inbjuder till markanvisningstävling. Syftet med att göra det redan nu är att vinna tid och att ge byggföretagen mer inflytande.

– Det är synd att man går ut med det utan att politikerna är med, säger byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M).

Inte heller tekniska nämndens ordförande Arne Dahlström (KD) kände till att tävlingen skulle ske nu. Han tror att Skanskas och BoKloks intresse för området har spelat in.

Den borgerliga alliansen prioriterade ner en utbyggnad av Björklunda i sitt förslag till ändringar på elva punkter i den fördjupade översiktsplanen. Norden, Paradiset och Åhusfältet skulle gå före.

ANNONS

– Anledningen till att vi vill prioritera ner Björklunda är att det är vattensjukt. Frågan är hur mycket av marken som kan planeras för byggnation och till vilka kostnader, säger han.

Han tycker att planförslaget skulle varit klart innan markanvisningstävlingen startar.

– Särskilt när det gäller ett så stort område. Det handlar om vilken infrastruktur kommunen ska bygga ut, var förskolor och skolor ska planeras med mera, säger han.

Han tycker dock att det är rätt bra att ta in exploatörerna i planeringen innan detaljplanen är helt klar.

– Om de är med från början vet de mer om förutsättningarna. Vi politiker kan lättare se hur det ser ut och det blir attraktivare för näringslivet om vi utvecklar ett område tillsammans, säger han.

Han ger Klockaregården i Vinslöv som ett exempel där det inte fungerade så bra.

– Utifrån kriterierna sa företagen hur många bostäder de skulle bygga, men sedan fick de revidera eftersom det blev för dyrt med bullerplanket, säger Kenny Hansson.

Han medger att det om byggföretagen kommer in tidigare kan finnas en risk att de ställer krav innan detaljplanen är klar.

– Men det är mer kostnadseffektivt att ändra innan planen är antagen, säger han.

I fallet Björklunda är han mycket kritisk mot att markanvisningstävlingen kommer nu.

– Det är på tok för tidigt genom att det är ett omdiskuterat område. Om det blir nej till Björklunda i den fördjupade översiktsplanen ska där inte byggas nu. Då var det slöseri med skattemedel att gå ut nu, säger han.

Han ser ett behov av förändring efter det inträffade, och även med anledning av turerna kring villorna på Åkaregatan i höstas.

– Politikerna måste titta på vilka områden exploateringsavdelningen kan gå ut i markanvisningstävling med. Kanske måste man skriva om delegationsordningen? Det är vi politiker som är uppdragsgivare och står med ansvaret, säger han.

Han hävdar att han tydligt deklarerat sin ståndpunkt när det gäller Björklunda.

– Det är jordbruksmark. Kanske måste vi ändå exploatera det, men det finns andra områden som är betydligt viktigare. Det är till exempel viktigt att komma igång med Norden. Där måste Hässleholms vatten göra stora investeringar för att bygga ut vatten och avlopp i en helt ny stadsdel och då behöver de få veta det i tid för att kunna arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser, säger han.

Han menar också att en utbyggnad av Norden skulle ge en bättre upplevelse av centrum, inte minst den kala del som tågresenärer nu passerar norrifrån.

Exploateringschef Jakob Ruter tycker inte att det är något konstigt att markanvisningstävlingen sker innan det finns detaljplan för Björklunda.

– Man kan göra vilket som. Det är givetvis enklare att ha en färdig detaljplan, men ibland kan den vara väldigt hårt reglerad så att det inte passar till det exploatören vill bygga. Därför är det i princip praxis nu att låta exploatörerna vara med i samrådsskedet så att planen kan justeras, säger han.

Det är länge sedan exploateringsavdelningen ansökte om detaljplan för Björklunda, Jakob Ruter gissar på 14 år sedan.

– Det är alltså ett gammalt uppdrag. Det har velats hit och dit och har varit ute på samråd en gång. Vi kan inte bara vänta, säger han.

Men ändringen av detaljplanen för de villaområden som tidigare byggts ut på Björklunda är inte klar. De är alltså svartbyggen eftersom de strider mot den plan från 1981 som fortfarande gäller.

Markanvisningstävlingar är frågor som tas upp på så kallade dialogmöten med ledande politiker och tjänstemän från både tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Jakob Ruter minns dock inte när just Björklunda behandlades och vad som sades om det.

– Vi tar upp projekten löpande. Markanvisningstävling är en naturlig del av detaljplaneprocessen, säger han.

Han tror inte att det finns någon risk att exploatörerna måste ändra sina förslag efter tävlingen på grund av markförhållandena på Björklunda.

– Det blir väldigt låg bebyggelse som i princip går att bygga var som helst. Vi håller också på med den typen av utredningar parallellt och det har gjorts en del tidigare. Bland annat har vi tittat på risken för översvämningar, säger han.

Jakob Ruter betonar att det tar längre tid om allt görs färdigt i detaljplan först.

– Huvudsyftet med att gå ut tidigare är att vinna tid. Just när det gäller bostäder vill alla också bygga olika. Därför gör de flesta kommuner så här numera, säger han.

Arne Dahlström vill inte kritisera Jakob Ruter, trots att inte heller han i förväg visste att markanvisningstävlingen skulle inledas.

– Jakob är väldigt kunnig och vill att det ska hända saker och han har delegation för att besluta detta, men här gick det väl lite snabbt och det kunde varit mer transparent, säger han.

Han minns dock att Björklunda varit uppe till diskussion på ett dialogmöte nyligen.

– Jag är lite dåligt insatt, men jag fick uppfattningen att vi klarar 1 000-metersgränsen mot reningsverket om vi bygger så här, säger han.

Det Arne Dahlström tror bidrog till att markanvisningstävlingen skyndades på var intresset från byggföretagen.

– Skanska och BoKlok samarbetar och är väldigt intresserade av att komma in här. Det hade varit roligt att få in dem. Vi får lyssna på dem också. Vi har ju annars bara Jakob Karlsson som vill bygga. Folk tror att vi gynnar honom, men så är det inte. Vi vill gärna ha in andra, men det finns inte så många andra, säger han.

Tanken är att minst sex olika exploatörer ska bygga ut de tolv tävlingsområdena. Varje företag kan bli tilldelad som mest två tävlingsområden. Delområdena får bebyggas med antingen flerbostadshus, radhus, kedjehus, parhus eller villor.

Tävlingsbidragen ska vara inskickade senast den 13 juni.

Berit Önell