Den 27-årige man som suttit frihetsberövad sedan dagen efter den stora branden i parkeringsgaraget på Norra Station ska dömas för mordbrand. Men påföljden bestäms inte förrän en rättspsykiatrisk undersökning visat om han kan dömas till fängelse eller istället bör få rättspsykiatrisk vård. Det beslöt Hässleholms tingsrätt när rättegången avslutades på måndagen.
Den 33-årige medåtalade mannen ska inte undersökas och döms inte heller för branden.
Åklagaren Martin Hansson refererade till läkarintyg om att allvarlig psykisk störning kan misstänkas i båda fallen. Han begärde att männen skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning och att de skulle dömas för att gemensamt och i samråd ha anlagt branden.
ANNONS
För 27-åringen, som även döms för hot mot tjänsteman, skadegörelse, stöld, brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott, menade han att straffvärdet motsvarar fyra och ett halvt års fängelse. 33-åringen var också åtalad för ringa narkotikabrott.
Domaren Lena Berlin förklarade att bevisningen mot 27-åringen var övertygande och att behovet av en rättspsykiatrisk undersökning var klarlagt. Han får också stanna i häkte tills undersökningen är klar, vilket väntas ta cirka fyra veckor. De tidigare restriktionerna i hans kontakter med omvärlden hävs dock.
För 33-åringen blev bedömningen en annan.
– Det finns inte förutsättningar för en rättspykiatrisk undersökning, sa domaren.
När undersökningen av 27-åringen är klar kommer huvudförhandlingen att återupptas för att besluta om påföljden för 27-åringen.
– Tingsrätten har enbart prövat skuldfrågan nu, säger åklagaren Martin Hansson.
Båda försvarsadvokaterna, Lars Blad och Torgny Dahlberg, ansåg att bevisningen bestod av indicier som inte räckte hela vägen. De ville därför att deras klienter skulle frikännas helt från åtalet för mordbrand.
– Det finns ingenting som tekniskt binder de här två varken till branden eller platsen, sa Dahlberg.
Han höll med åklagaren om att det ändå var högst sannolikt att någon av dem gjort det, men förklarade att det inte räcker som bevisning att de vittnat mot varandra.
Båda de åtalade har erkänt att de var i garaget när branden startade och de observerades också av ett vittne strax innan brandlarmet gick. Under förhandlingarna i tingsrätten har de skyllt på varandra. 33-åringen har tydligt sagt att han såg den hemlöse 27-åringen hälla ut brännbar vätska och tända eld på den i den bil i garaget där han också sovit några nätter. Enligt 27-åringen kan 33-åringen ha satt fyr när han själv gått runt hörnet för att kissa, 33-åringen ville sedan att de skulle skynda sig ut ut från garaget.
Polisens tekniker kunde inte fastställa varken exakt var branden startade eller vad som orsakade den eftersom allt brännbart i garaget brunnit upp och därmed även eventuella bevis. Det som står klart är att branden startade i någon av tre bilar och att en så kallad accelerator sannolikt bidrog till det snabba förloppet, antingen brännbar vätska eller något annat. Den Mercedes som 27-åringen erkänt att han sovit i var en av de tre bilar där branden kan ha startat.
33-åringens advokat Lars Blad påtalade i sin slutplädering att en av bilarna intill var en eldriven Lexus med ett lithiumbatteri som skulle kunna fungera som accelerator eller rent av självantända. Han hävdade också att vissa brister i hans klients redogörelse för händelseförloppet kunde förklaras med hans utvecklingsstörning i kombination med missbruk. Dessutom hade han försökt avråda 27-åringen från att elda.
27-åringen förekommer i 17 avsnitt i belastningsregistret och har tidigare dömts till rättspsykiatrisk vård som han blev utskriven ifrån så sent som den 31 oktober. Hans mamma, som närvarade vid rättegången, är kritisk till att psykvården inte kunnat hjälpa honom och att han inte fick stöd när han kom ut. Både advokater och åklagare instämmer.
– En stor del av problematiken som vi möter har en grund i psykisk ohälsa. I många ärenden är det så att om de berörda fått adekvat vård hade de inte varit aktuella för rättsväsendets insatser, säger Martin Hansson.
Berit Önell
