När miljökontoret frågar om någonting i reningsverket kan ha bidragit till de senaste veckornas tillväxt av smutsvattensvamp i Finjasjön hänvisar Hässleholms vatten till förra årets utredning. Bolaget hävdade då att den uppmärksammade smutsvattensvampen berodde på ett sönderkört avloppsrör som tagit in dräneringsvatten från en åker.
Hässleholms vatten har också sagt nej till utökade vattenprover i Maglekärrsbäcken och Finjasjön och i grundvattnet mellan Hovdalavägen och sjön. Det framgår av bolagets bemötande i februari av länsstyrelsens minnesanteckningar från ett möte på reningsverket i oktober.
Smutsvattensvampen, som egentligen är en bakterie, trivs bäst i förorenat vatten, ofta nedströms reningsverk. Men i Hässleholm diskuteras andra orsaker. På måndag står fenomenet på Finjasjöarbetsgruppens dagordning och på onsdag ska det tas upp på Helgeåns vattenvårdskommittés möte som hålls i Hässleholm med bland annat representanter från länsstyrelsen närvarande.
ANNONS
När miljöchef Sven-Inge Svensson den 26 mars fick information om smutsvattensvamp, döda fåglar och avloppslukt från reningsverket mejlade han genast till driftsingenjör Tord Sonander. Efter en veckas tystnad ville Sonander ha en formell begäran om yttrande. På fredagen kom svaret.
– Rörande smutsvattensvampen hänvisar Hässleholms vatten AB till tidigare delegationsbeslut daterat 2017-03-22, skriver Tord Sonander.
Han förtydligar att det trasiga avloppsröret inte orsakade utläckage av avloppsvatten.
Han förklarar också att reningsverket under 2018 fungerat utan anmärkning, att inga bräddningar har skett och att utgående vatten från Magle våtmark visar en väl fungerande process med värden långt under gällande riktvärden. Det har inte heller förekommit några avvikelser som skulle kunna ge luktstörningar.
Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske svarar också Frilagt att det ”redan är utrett” att dräneringsvatten från en närliggande åker som ansluter till Maglekärrsbäcken gav upphov till förkomsten av smutsvattensvamp i februari 2017.
De kraftigt förhöjda halterna av ammoniumkväve i Maglekärrsbäcken efter att reningsverkets kvävesteg var utslaget kort tid dessförinnan nämns inte.
Uppgifterna fick dock länsstyrelsen att vid mötet i höstas rekommendera utökade provtagningar och även ställa frågor om eventuellt behov av förbättrad kväverening.
Det föll inte i god jord.
– Störningen på grund av problem i nitrifikationen i kombination med låga flöden från och till reningsverket bidrog till höga halter även om mängden i sig inte var anmärkningsvärd. Alla villkor för 2016 och 2017 har uppfyllts, skriver Hässleholms vatten i sitt yttrande.
Dock finns inga villkor för utsläpp av ammoniumkväve vintertid utan enbart ett medelvärde för sommarhalvåret.
Bolaget kan enbart tänka sig att utöka sin egenkontroll med provtagningar efter bräddningar, vilket inte sker idag.
Länsstyrelsen konstaterar också att reningsverksdammen närmst sjön som kallas våtmarksfiltret liksom dagvattendammarna på andra sidan Södra Kringelvägen saknar bottentätning.
– Vattnet i dammarna kan infiltrera till grundvatten. Merparten av föroreningarna bedöms fastna i sedimenten, men någon provtagning som bekräftar detta har inte utförts, skriver länsstyrelsen och rekommenderar fler observationsrör som möjliggör provtagning av grundvattnet.
Rören bör placeras mellan dagvattendammarna och våtmarksfiltret och mellan Hovdalavägen och sjön. Idag finns ett rör mellan reningsverket och Hovdalavägen, men inget mellan vägen och sjön.
– Hässleholms vatten har fler observationsrör än någon annan kommun i Sverige för uppföljning av grundvatten i samband med reningsverket och avser inte att installera fler, svarar Hässleholms vatten.
Berit Önell
