INSÄNDARE. Trygga Hässleholms reningsverks fortsatta drift eller bygga bostäder på Sjörröds gård har ägnats mycket arbete av tjänstemän och politiker. Även vi oroliga grannar och sakägare, Carl-Gustav Bjerkemo (C-G) och Kristoffer Dudzik (KD), har under lång tid tvingats leva med osäkerheten om marken på Sjörröds gård ska exploateras samtidigt som våra fastigheter nu i Framtidsplanen ensidigt utpekas vara naturområde.
Idag är Sjörröds gård liksom C-G:s fastigheter väster därom jordbruksmark vilket även Länsstyrelsen påpekat i samband med att tidigare detaljplaneförslag avstyrkts. KD:s fastigheter (Hässleholm 89:90 och 89:91) är tomtmark men även här har kommunen för avsikt att peka ut delar (Hässleholm 89:90) som naturområde.
Stadsbyggnadskontorets motiv kan utläsas som att träd och växtlighet på KD:s tomt ska skydda den tänkta bebyggelsen på Sjörröds gård mot lukt och smitta från reningsverket 700 meter bort. Förutom den rättsliga aspekten är det fråga om vilken kunskap som ligger bakom en sådan tanke. Det går i alla fall inte att utläsa i experters uttalanden att växtlighet minskar skyddsavståndskravet på 1000 meter.
Sedan 2017 är området också del av riksintresset för friluftsliv runt Finjasjön. Bebyggelse söder om Garnisonsvägen bryter påtagligt det sammanhängande vilt- och naturstråket mellan Hässleholmsgården och Finjasjön, en viktig värdegrund för riksintresset.
Huvudtemat för stadens utveckling de närmaste 15 åren är hållbar förtätning med drygt 1000 bostäder i de centrala delarna inom 1 km från järnvägsstationen. Handlingsutrymme ska finnas för minst 4000 bostäder främst på det s.k. Norden-området. Man frågar sig då varför en friliggande exploatering 3 km från centrum tillmäts en sådan betydelse att stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden väljer att gå emot alla tunga instansers varningar i inkomna yttranden.
Att bebyggelse söder Garnisonsvägen ska binda ihop P2 med staden är långsökt med den måttliga befolkningstillväxten på 0,6% per år som förutses. Bebyggelsen binder ju inte ens samman P2:s fd. kasernvakt med P2-kiosken. Lika svårt att förstå är varför besökare ska mötas av ”3-4 våningars bebyggelse med stadsprägel som markerar staden” hela 3 km innan staden börjar i verkligheten.
Det bärande samhällsmotivet som skulle väga upp andra tunga restriktioner är svårt att se. Vad är man ute efter, vad är det egentliga motivet?
Kristoffer Dudzik
Carl-Gustav Bjerkemo