Beslutade effektiviseringar på åtta miljoner kronor genomfördes inte 2017. Hässleholms kommuns revisorer understryker bland annat därför betydelsen av årets besparingskrav på 19 miljoner. Det framgår av revisionsberättelsen, daterad den 23 mars, fem dagar innan kommunstyrelsen beslöt att återkalla sparkravet.

Enligt revisorerna är kommunens investeringstakt för hög. Detta leder till en ökad låneskuld och att man på sikt närmar sig ett lånetak för hela kommunkoncernen. Nettokostnaderna ökar dessutom mer än skatteintäkterna, en utveckling som pågått sedan 2012.

Men revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige ska ge ansvarsfrihet.

Förra året gjorde revisorerna en granskning av kommunens långsiktiga ekonomiska planering. Den visade på behov av årliga effektiviseringar på en procent.

ANNONS

Revisorerna har nu tagit del av en fyraårig prognos för kommunen.

– I prognosen ingår en effektivisering och besparing på 122 miljoner kronor samtidigt som kommunens samlade resultat blir negativt från och med 2021. Mot bakgrund av detta vill vi understryka betydelsen av ett kontinuerligt arbete med effektiviseringar och besparingar och att det för innevarande år finns ett besparingskrav på 19 miljoner, skriver revisorerna.

Nu är de 19 miljonerna alltså borttagna av kommunstyrelsen och dessutom strök fullmäktige den 26 mars målet att resultatet ska motsvara en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Enprocentsmålet var ett av tre mål för en god ekonomi som fullmäktige beslöt om inför 2018. De andra var att investeringarna ska vara självfinansierade och skattesatsen inte högre än ett skånskt genomsnitt.

För 2017 fanns inga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppsatta, vilket revisorerna vänder sig emot.

– I fortsättningen förväntar vi oss årliga mätbara finansiella mål per budgetår, betonar de.

Nu utvärderade de istället 2017 utifrån målen för 2018. Bara ett av de tre målen uppfylldes och det var enprocentsmålet, tack vare finansverksamheten.

– Vi vill understryka att kommunen har ett alltför lågt överskott i förhållanden till sina finansiella mål, skriver revisorerna.

Åresredovisningen visar ett överskott på 59 miljoner kronor, vilket motsvarar ett överskott på 1,7 procent. Det underliggande överskottet är dock bara 14 miljoner, men finansverksamheten visar ett stort nettoöverskott, hela 65 miljoner kronor. Avkastningen har varit högre än budgeterat på pensionskapital, skatteintäker och reavinster. Men ökningstakten har alltså varit högre för nettokostnaderna än för skatteintäkter och generella bidrag.

– Under 2016 fick kommunen tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen, vilket gör den underliggande trenden mer allvarlig, skriver revisorerna som dock sammantaget bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige satt upp.

Investeringarna under 2017 uppgick till 328 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden var 58 procent. Alltså långt under målet. 160 miljoner kronor fattas för att investeringarna ska vara självfinansierade.

Nettoinvesteringarnas andel var 11 procent. Riktmärket är cirka 8 procent.

– Avvikelsen motsvarar kommunens fiberinvesteringar, konstaterar revisorerna.

Pensionskapitalet överstiger för första gången pensionsåtagandet, vilket revisorerna beskriver som mycket positivt.

Nämndernas underskott uppgick till totalt 60,5 miljoner kronor. Hela 59,9 miljoner gällde barn- och utbildningsnämnden. Minus blev det också för kommunledningskontoret med 8,3 miljoner, socialnämnden 3,1 miljoner och miljönämnden 100 000 kronor.

Revisorerna påminner om att de under en rad år har efterlyst en förändrad resursfördelningsmodell till nämnderna. De har fått uppgift att en sådan ska presenteras under våren, något de ser positivt på men också anser har tagit alldeles för lång tid.

– Vi bedömer att en del av barn- och utbildningsnämndens problem är hänförbara till en otydlig ekonomistyrning på den övergripande nivån, skriver de.

Men en otydlig uppföljning från nämnden är också en del av problemet.

Skolan har haft kostnader för ökat elevantal och större behov av stödinsatser i både skola och förskola.

Revisorerna uttrycker förvåning över hanteringen av projektgruppen som tillsattes efter den externa genomlysningen av barn- och utbildningsnämnden.

– Mot bakgrund av årets stora underskott finner vi det ytterst märkligt att gruppen ska presentera ett resultat först efter tre år, skriver revisorerna.

Kommunledningskontorets minus handlade främst om fiberprojektet som lämnade ett underskott på 8,8 miljoner kronor. Det förklaras med att ökad konkurrens lett till betydligt lägre anslutningsgrad än beräknat.

Socialnämndens minus förklaras främst med kostnader för externa placeringar av ensamkommande flyktingbarn som ersättningen från Migrationsverket inte täckt och för ett markant ökat antal institutionsplaceringar för vuxna.

Tekniska nämnden gick plus med 3,1 miljoner kronor, bland annat på grund av att täckning av nedlagda deponier bekostats av utomstående projekt, att marksanering blivit billigare än beräknat och att viss strand- och vattenvård inte kunnat genomföras på grund av högt vattenstånd.

Omsorgsnämnden hade ett överskott på 4,4 miljoner kronor, främst på grund av minskat antal köpta platser.

Berit Önell