De 19 miljoner kronor som skulle sparas i år enligt Hässleholms kommuns budget har strukits av kommunstyrelsen. Det beräknade överskottet på cirka åtta miljoner kronor förvandlas därmed till ett minus på elva miljoner kronor – om inte utgifterna minskar eller intäkterna ökar på andra sätt.

– Det finns ingen politisk enighet om vilka besparingar som ska göras. Partierna vill positionera sig inför valet nu och inte komma med mindre populära förslag, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

Vid måndagens kommunfullmäktige gav han och resten av den borgerliga alliansen dessutom upp hoppet om att nå målet på en procents överskott i finanserna i år, cirka 25-30 miljoner kronor. Ärendet återkallades.

– Vi har inte en möjlighet att få igenom det. Det politiska systemet är kortslutet i Hässleholm, säger Lars Johnsson som hoppas att valet ska leda till en tydligare majoritet i kommunen.

Lars Johnsson konstaterar att det parlamentariska läget gör det svårt att leda kommunen.

ANNONS

– Jag kallar det en expeditionsministär fram till valet, säger han rent ut.

Bakgrunden är att valet 2014 inte gav någon tydlig segrare i Hässleholm. Den dåvarande borgerliga majoriteten med M, L, KD och C gick kraftigt tillbaka efter ett antal uppmärksammade ”affärer” med de politiska påtryckningarna mot Norra Skåne som kulmen kort före valet. S, V och MP lyckades inte heller samla tillräckligt stöd för en majoritet, trots att C åter bytte sida. Lösningen blev en rödgrön minoritet som samlade 30 av de 61 mandaten i kommunfullmäktige och förhandlade sig till majoritet i de flesta styrelser och nämnder mot att de borgerliga med 15 mandat fick posten som oppositionsråd, trots att SD och FV hade ett mandat mer.

De rödgröna fick kompromissa med sin budget 2015. I november 2016 aviserade de sin avgång efter att SD och FV röstat för den borgerliga budgeten som de denna gång ansåg låg för långt ifrån deras. De borgerliga med M i täten tog över ordförandeposterna, men de rödgröna behöll majoriteten i nämnder och styrelser, vilket ger möjlighet att stoppa ärenden innan de når fullmäktige där majoriteten kan bli en annan.

Tiden efter det så kallade maktskiftet har präglats av låsningar i många frågor och dessutom kritik och avhopp på grund av att SD fick poster som förste vice ordförande. Det tog dock bara tre veckor innan SD-kommunalrådet Ulf Erlandsson tvingades avgå efter avslöjanden om ekonomiska tvivelaktigheter och rasistiska delningar på Facebook, något som ledde till att sex andra partiföreträdare lämnade fullmäktige och en blev politisk vilde.

I januari i år fick kommunchef Bengt-Arne Persson i uppdrag att, tillsammans med koncernledningsgruppen, ta fram förslag på åtgärder i både nämnder och bolag för att spara de 19 miljonerna. Den 28 mars skulle han delredovisa resultatet.

– Det är bråttom om vi ska få effekt redan i år, sa då oppositionsrådet Lena Wallentheim (S).

Det handlar om en så kallad budgetjustering utifrån finansförvaltningens specifikation. Kostnadsminskningen inleddes förra året med åtta miljoner kronor. De närmaste åren ska den fortsätta tills totalt 122 miljoner sparats in 2021.

Men vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 mars, liksom vid arbetsutskottet den 14 mars, lät det annorlunda än i januari. Trots att partierna varit överens om omfattningen av besparingarna stod det klart att ingen enighet kunde nås. Förslaget till ny politisk organisation med färre nämnder och ledamöter och lägre kostnader, som skulle vara en del av lösningen, lades ner redan före jul.

Även kommunchefen hänvisade till det förestående valet.

– Då det i skrivande stund endast är sex månader till höstens kommunalval så bedöms det att inga större omstrukturerings- och effektiviseringsarbeten kan påbörjas, skrev Bengt-Arne Persson i sin tjänsteskrivelse den 7 mars.

Lars Johnsson förklarar att olika förslag på besparingar har diskuterats.

– Jag märker inget intresse för att komma överens, säger han.

Han nämner skolorganisationen där de rödgröna som ett initiativärende i tekniska nämnden fick igenom en renovering av Vanneberga skola, något som inte alls stod på de borgerligas agenda.

– Där finns stora investeringsbehov och en närliggande skola med tillräcklig kapacitet, säger Lars Johnsson.

De styrande har tagit upp vissa ärenden i kommunstyrelsen flera gånger för att bereda dem inför fullmäktige, men inte fått igenom dem.

– Då är ärendet dött, vi kan inte lyfta det till fullmäktige utan beredning, säger Lars Johnsson.

– Det fungerar inte med en majoritet i nämnder och styrelser och en annan i fullmäktige. Det blir också väldigt otydligt för tjänstemännen, de vet inte vart de ska gå, säger Lars Johnsson.

Han hoppas nu på fortsatt god utveckling av de kommunala pensionsmedlen, som tidigare räddat kommunens ekonomi.

Vem styr egentligen kommunen?

– Det undrar jag också. Det är ett otydligt ledarskap.

Anledningen till ett enprocentsmålet också återkallats är just detta.

– Till sist gav vi upp det, säger Lars Johnsson.

Kan det inte bli lika illa efter valet?

– I första hand måste vi försöka hitta en majoritet. I andra hand får någon styra i minoritet, men då är det oerhört viktigt att ha samma majoritetsförhållanden i fullmäktige och i övrigt. Då får minoriteten söka majoritet i varje fråga. Nu finns inget intresse för det, istället försöker man blockera och därmed blir systemet kortslutet, säger Lars Johnsson.

2014 trodde han att det var en bra lösning att låta de rödgröna förhandla till sig majoriteten i nämnder och styrelser.

– Sett i backspegeln är det en sak som jag kan ångra, säger han nu.

Han tror att alla partier kommer att vara mer benägna att söka samarbete över blockgränserna denna gång.

– Men väljarna får säga sitt och sedan ligger det i händerna på det nya fullmäktige, säger han.

Han vill inte i förväg säga om det finns något parti han inte kan tänka sig att samarbeta med.

– Vi får ofta frågan om SD. Om det blir samma maktförhållanden som idag kan man inte bilda majoritet utan antingen S eller SD. Om jag säger nu att jag aldrig kan samarbeta med ett av dem, då har jag inget förhandlingsläge kvar. Målet för oss är att få igenom så mycket av vår politik som möjligt, säger han.

SD var emot att sparkravet skulle återkallas i kommunstyrelsen. Ersättaren Björn Widmark hade samma uppfattning och lämnade en protokollsanteckning.

– Att kommunledningen väljer att frångå fastställd budget på denna punkt visar på bristande ledarskap och bäddar inte för att nämnderna ska visa att de (och inte ledningen) behöver följa budget, skriver han bland annat.

Han är mycket kritisk till både detta beslut och fullmäktiges beslut att slopa enprocentsmålet.

– Det låter så bra att sätta upp effektiviseringsmål och ge tydliga uppdrag. När det sedan närmar sig tar man bort kravet. Sveriges kommuner och landsting säger att för god ekonomisk hushållning krävs två procents överskott, och här kan vi inte ens ha en procent. Den enda som begärde ordet i fullmäktige var FV. Och nu tas ytterligare 19 miljoner bort i kommunstyrelsen. Hur ska kommunledningen kunna titta förvaltningschefer och nämnder i ögonen och kräva att de ska följa budget?

Han håller inte riktigt med om att det politiska systemet skulle vara blockerat på grund av den parlamentariska situationen.

– De skyller på varandra. De kommer aldrig att nå ”en bred politisk enhet” om att omstrukturera den politiska verksamheten så länge det går ut över en del av deras högt arvoderade platser, säger han och betonar att det hade räckt med två kommunalråd efter Erlandssons avgång istället för att KD:s Robin Gustavsson skulle överta posten när de rödgröna inte fick tillräckligt stöd för att återinsätta Mats Sturesson (C ).

Berit Önell