Bevarande av kulturmiljöer har låg prioritet i Hässleholms kommun. Det visar en förstudie till ett kulturmiljöprogram som nu är klar, nästan tolv år efter att Lars-Ivar Ericson (C ) lade fram en motion om saken i kommunfullmäktige.
– Jag får försöka vara positiv till att det händer något nu, även om det kunde gått snabbare, säger Lars-Ivar Ericson till Frilagt.
Kommunfullmäktige sa ja till Ericsons motion efter åtta år. Sedan blev den liggande i ytterligare mer än ett år tills Frilagt skrev om den i samband med att debatten kring musikpaviljongen tog fart sommaren 2015. Detta nämns i förstudiens inledning, liksom att kommunen därefter agerade snabbt och kontaktade konsultfirman för att få fram en förstudie. Men även den drog ut på tiden.
ANNONS
Mejlväxling mellan konsultfirman Thyréns och Mattis Kristoffersson på kommunens tillväxtavdelning visar att det krävdes visst detektivarbete innan konsulterna kunde hitta den nästan färdiga rapporten. Efter viss bearbetning skickades den sedan till kommunen.
– Vi vill verkligen få ut materialet då uppdraget om att få fram ett kulturmiljöprogram är ett politiskt prioriterat ärende, skrev Mattis Kristoffersson i ett mejl den 3 februari.
Förstudien konstaterar att för att hänsyn ska kunna tas till kulturvärden måste dessa vara beskrivna och kända. Idag saknas en samlad bild av vilka kulturmiljöer som finns i Hässleholms kommun.
Inte ens de två områden som är av riksintresse för kulturmiljövård, herrgårdsmiljöerna Gumlösa-Sinclairsholm och Skeinge, har fått skyddsbestämmelser.
Enligt förstudien är kommunen känd för sin vackra landsbygd, dess småskaliga jord- och skogsbruk med stora natur- och kulturvärden. I det regionala kulturmiljöprogrammet finns 28 särskilt värdefulla miljöer utpekade.
Idag svarar kommunen för mindre än en procent av det skyddade beståndet i Skåne som totalt omfattar cirka 9 000 objekt. Cirka 75 av dessa finns i Hässleholms kommun.
– Kommunen måste starta upp ett inventeringsarbete för att få en samlad bild av kulturmiljön och så snart som möjligt reglera de allra mest värdefulla objekten i kommunen med detaljplan och/eller områdesbestämmelser, skriver konsulten.
Den enda skrift som finns idag är Värda att vårda från 1986, en sammanställning av inventeringar från 1970- och 1980-talen. Den beskrivs visserligen som en för sin tid bra skrift, men inte heltäckande.
Tidigare stadsarkitekten Roger Larssons sammanställning av bebyggelsekaraktärer från olika tider kan också vara användbar.
I översiktsplanen från 2007 sägs att utpekade kulturmiljöer ska skyddas mot förvanskning.
– Men det finns i stort sett inga konkretiserade utpekade miljöer och skydden är få, konstaterar förstudien.
Det står också att kulturmiljöer ska pekas ut i kommande fördjupade översiktsplan. Någon ny fördjupad översiktsplan har dock inte gjorts, den är först nu på gång. Enligt den nu gällande, från 1995, skulle bland annat de båda lärarvillorna på Åkaregatan skyddas i juridiskt bindande ny detaljplan, men av det blev som bekant ingenting.
Enligt förstudiens kostnadskalkyl kan ett kulturmiljöprogram kosta 1,2 miljoner kronor.
Syftet med förstudien är att den ska kunna användas som underlag till ett förfrågningsunderlag i en upphandling av ett kulturmiljöprogram.
Förstudien uppmanar kommunen att knyta till sig antikvarisk kompetens, gärna i samarbete med andra kommuner. Både stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen bör involveras i arbetet med kulturmiljöprogrammet och återrapportera till tillväxtavdelningen.
Kommunen måste också se till att information om kulturmiljöer blir tillgänglig på hemsidan, bland annat för att en fastighetsägare ska kunna se den egna fastighetens kulturvärden.
Lars-Ivar Ericson blev lite överraskad när han fick veta att förstudien sent om sider var klar.
Han konstaterar att kultur inte är högt prioriterat i samhället.
– Teknik som vägar och infrastruktur och även sociala frågor prioriteras oftast mer. Det är ju obligatoriska saker för en kommun att sköta, säger han.
Lars-Ivar Ericson anser att Hässleholms kommun har många bevaransvärda byggnader och miljöer, även unika naturmiljöer. Han skrev motionen med tanke på att en nedskriven policy skulle göra det lättare att bevara dessa värden.
– Genom programmet vet kommunen vilka områden som är särskilt angelägna att bevara, skrev han i motionen i maj 2006.
Han menade också att ett kulturmiljöprogram är en hjälp i kommunens planering och vid bygglovsansökningar och kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet om kulturmiljö och kulturarv.
– Ett kulturmiljöprogram torde stimulera intresset både för kultur- och miljöfrågor och hjälpa till att bevara unika miljöer till kommande generationer. Det känns därför angeläget att Hässleholms kommun upprättar ett kulturmiljöprogram, skrev han.
När motionen äntligen antogs i maj 2014 var tidigare riksdagsmannen Lars-Ivar Ericson inte längre ordinarie ledamot utan bara ersättare i kommunfullmäktige. Han kunde därför inte gå upp i talarstolen och plädera för den eller säga något om att det gått för långsamt.
Berit Önell
