Cirka 1 500 mörtar dog förra helgen i dräneringsdiket som har förbindelse med Tormestorpsån på Hovdalaområdet. Samma sak hände i mars för två år sedan och förklarades då med syrebrist och näringstillförsel från åkrarna. Vattenprover visar även nu låg syrehalt, men några direkta slutsatser har inte dragits ännu.
De senaste veckorna har fiskaren Mats Bengtsson, kommunens entreprenör som arbetar med vårdfisket för att minska algblomningen i Finjasjön, sluppit åka ut med båt för att få upp den så kallade skräpfisken. Istället har han med håv och ryssjor i diket tagit upp totalt cirka elva ton levande mört som gått upp från Finjasjön.
Den 6 januari berättade Frilagt att Mats Bengtsson fiskat upp sju ton mört ur diket. Han hade då arbetat på detta sätt sedan sedan strax före jul. För en vecka sedan upptäckte han till sin bestörtning att massor av död fisk låg och flöt i diket. Vattennivån hade då sjunkit lite, men inget annat hade synbart förändrats.
ANNONS
Miljöchef Sven-Inge Svensson konstaterar att det finns både plus och minus med att fisken vandrar upp i diket.
– Det kan vara gynnsamt för Finjasjön att fisken kunnat tas upp mycket lättare än från båt ute på sjön. Men vi vill inte ha det så att fisken går upp i diket och kvävs till döds, säger han.
När han fick information om det skickade han därför en förfrågan till analysföretaget Regito som tar regelbundna vattenprover i området. Regito fick för en tid sedan i uppdrag att utreda Tormestorpsån lite mer noggrant på grund av höga kvävehalter som misstänks komma bland annat från gödselupplag och en gammal tipp i Tormestorp. Några nya provpunkter kontrolleras därför nu, dock inte i diket.
– Regito svarade att de redan hade tagit prover i diket när den döda fisken hittats. Där var låg syrehalt, men inte noll, berättar Sven-Inge Svensson.
Även närsalter kontrollerades, men Sven-Inge Svensson tycker att det är svårt att dra några slutsatser.
– Nivåerna kan variera från den ena dagen till den andra, säger han.
2016 var kväve och fosfor högt i anslutning till fiskdöden, men klingade sedan snabbt av. Syrehalten var låg och miljökontoret drog slutsatsen att fisken dog av syrebrist på grund av näringstillförsel från dränering av åkrarna.
Själva det faktum att så mycket fisk samlas i en liten vattenmassa leder också till syrebrist.
– Det är säkert en kombination av båda orsakerna och det var det nog för två år sedan också, säger Sven-Inge Svensson.
Han kontaktade också Mats Bengtsson angående fiskdöden.
– Det har viss påverkan att det blir så mycket fisk på liten yta. De snurrade tydligen runt mycket också, kanske för att försöka ta sig därifrån, säger Sven-Inge Svensson.
Han konstaterar att det är ett nytt fenomen att så mycket fisk går upp från Finjasjön. Varför de gör det vet han inte.
– Jag vågar egentligen inte ha någon uppfattning om det. Det är ofta lite varmare och även bättre syresättning i vattendragen än i sjön. Men här har fisken ju hamnat i en återvändsgränd.
Sven-Inge Svensson säger att Finjasjögruppen nu får titta vidare på fenomenet. Gruppen har sitt nästa möte den 5 februari.
Berit Önell
Läs tidigare artikel i ämnet:
