Det finns risk för att både explosivt och giftigt avfall kan spridas från den olagliga gamla tippen på kommunal mark vid Sötekärrsbäcken. Deponin vid den oförklarligt uppvärmda bäcken är en pågående miljöfarlig verksamhet. Farligt avfall kan urlakas, bland annat fenolslam som enligt två närboende ska ha tömts från tankbilar. Miljöinspektörerna som borrade i marken nedströms deponin kände också en sötaktig lukt som misstänks komma från fenol, ett ämne som i reaktion med andra ämnen kan medföra olycksrisker, både explosioner och förgiftningar.
Av bland annat dessa skäl håller miljökontoret i ett yttrande till länsstyrelsen fast vid det krav på en provtagningsplan som tekniska nämnden som markägare har överklagat.
Miljökontoret har krävt en provtagningsplan för att avgränsa tippens utbredning och dess påverkan på omgivande mark, grundvatten och ytvatten.
– Att ta fram en provtagningsplan kan inte anses vara oskäligt mot bakgrund av de misstankar som finns om deponering av farligt avfall och de risker detta kan medföra, skriver miljökontoret.
Yttrandet hänvisar till uppgifter från Finska arbetshälsoinstitutets beskrivning av ämnen som medför hälsorisker, däribland fenol som i reaktion med andra ämnen kan orsaka kraftig värmeutveckling, explosion eller giftiga och lättantändliga ångor.
Tekniska nämnden anser inte att det är klarlagt vem som använt tippen och när den avslutats. En kommunanställd har kallats in som alternativt vittne. Nämnden hävdade i sitt överklagande också att deponin sedan länge var avslutad 1975 då ett flygfoto visar att den inte längre är i bruk och att växtlighet hade etablerat sig.
– De tre träd som anas på flygbilden förefaller växa utanför det aktuella deponiområdet, skriver dock miljökontoret.
Enligt miljökontoret är det klarlagt att tippen var igång efter den 30 juni 1969. Det innebär att kommunen som markägare enligt miljöbalken har ansvar för eventuell sanering.
Tekniska nämnden antog också att mörka fläckar på flygfotot bestod av vatten. Miljökontoret skriver att detta inte är klarlagt och att fläckarna istället skulle kunna vara det fenolslam som de närboende berättat om.
Frilagt avslöjade i januari 2016 den oförklarliga uppvärmningen av bäcken som tidvis höll omkring tio plusgrader, trots minusgrader i luften och isbelagda vattendrag i närområdet.
Redan i april 2015 var dock länsstyrelsen på plats och tog prover i bäcken eftersom kommunens miljökontor inte agerade, trots flera anmälningar om misstänkta föroreningar. Här fanns smutsvattensvamp, obehaglig lukt, märkliga färgskiftningar, bubblande gasutsläpp från bottnen och döda grodor som såg balsamerade ut. Färgen släppte inom ett dygn från en målad bräda som lades i bäckvatten.
Länsstyrelsen konstaterade bland annat extremt höga salthalter, extremt höga kalciumhalter, extremt hög ledningsförmåga och en kraftig näringspåverkan, vilket tydde på att näring tillfördes, trots att både miljökontoret och Hässleholms vatten hävdat att bäcken numera bara är en ”blindtarm”. Syrenivån var mycket låg. Något förhöjda halter av koppar, nickel och kobolt uppmättes och även aluminium konstaterades, dock inte över gränsvärde. Provresultaten gjorde att länsstyrelsen uppmanade miljökontoret till fortsatta undersökningar.
Trots närheten till reningsverket och att bäcken rinner ut i Finjasjön undvek miljökontoret länge att begära att Hässleholms vatten undersökte eventuell tillförsel av avloppsvatten till bäcken. De höga temperaturerna ledde istället till teorier om vulkanisk aktivitet. De avfärdades snabbt av SGU, Sveriges geologiska undersökningar, som bedömde att det snarare handlade om föroreningar, något som borde åtgärdas, speciellt eftersom Linus Jepssons dricksvattenbrunn i närheten också visade sig vara uppvärmd och ha ungefär samma kemi.
Efter att han upptäckt massor av död fisk i bäcken i maj 2016 undersökte analysföretaget Regito bäcken på miljökontorets uppdrag. Extremt hög konduktitivitet, hög salthalt, extremt hög fosforhalt som tyder på påverkan av avlopp, en syrehalt nära noll och förekomst av smutsvattensvamp uppmättes i bäcken. I Linus Jepssons brunn var konduktiviteten också mycket hög vid detta tillfälle.
Värdena var liknande bäckens, men ännu värre, i brunnen vid Jepssons tidigare hus som låg närmast bäcken innan han 2013 tvingades riva det och sälja marken till kommunen på grund av Hässleholms vattens policy om skyddsavstånd till reningsverket.
Regitos rapport ledde till att miljökontoret krävde att Hässleholms vatten skulle undersöka var föroreningarna kom ifrån. Va-bolaget vägrade och miljökontoret riktade då om föreläggandet mot tekniska nämnden som också vägrade. Efter miljöinspektörernas borrningar våren 2016 och ytterligare uppmaningar från länsstyrelsen blev det istället ett föreläggande mot tekniska nämnden angående tippen som tros påverka bäcken.
Miljöchef Sven-Inge Svensson har tidigare sagt till Frilagt att han misstänker att tippen kan innehålla både fenol och formalin från många års tillverkning av mineralullsisolering på Hässleholmsföretaget Rockwool, numera Paroc. Företaget använder fortfarande fenol som bindemedel i isoleringen, nu i mindre mängder och tillsammans med formaldehyd.
Tekniska nämnden har tid på sig till den 11 januari att svara på yttrandet innan länsstyrelsen fattar beslut.
Berit Önell
Om olycksrisker med fenol
Enligt Finska arbetshälsoinstitutets hemsida kan starka oxiderande syror tillsammans med fenol orsaka explosion. Kalciumhypoklorit reagerar med fenol varvid värme och lättantändliga, giftiga ångor bildas. Mellan fenol och acetaldehyd sker häftig kondensationsreaktion. Isocyanater orsakar tillsammans med fenol en häftig polymerisering och värmeutveckling. (https://www.ttl.fi/ova/sfenoli.html, hämtat 2017-12-19)