Invånarna i Hässleholms kommun känner sig något otryggare än snittet i polisregion syd och otryggheten har ökat, men siffrorna anses ändå låga. Personer i Hästveda, Sösdala och Tyringe är mindre trygga än i övriga Hässleholms kommun. Kvinnor är otryggare än män och yngre personer är, något förvånande, otryggare än äldre. Det som oroar flest är bilar som kör för fort och buskörning med mopeder och motorcyklar. Men närmare hälften av de svarande är inte säkra på att de skulle polisanmäla om de utsattes för brott. Det visar polisens och kommunens trygghetsmätning för 2017.
Kommunpoliserna Veronica Gustafsson, Hässleholm, och Rolf Paimensalo, Östra Göinge presenterade trygghetsmätningen vid en presskonferens på torsdagen. Kommunalrådet Robin Gustavsson (KD), tidigare polis, oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) och Sven-Erik Andersson (C ), ordförande i lokala Brottsförebyggande rådet, medverkade också.
ANNONS
Liknande mätningar har nu gjorts 16 år i följd. 2017 tillfrågades 2078 personer i åldrarna 16-85 år i Hässleholms kommun, 2 671 totalt i lokalpolisområdet. Svarsfrekvensen var 64 procent i Hässleholms kommun och 60 procent i Östra Göinge, vilket räknas som bra.
Förra året började mätningarna delas upp på kommunernas tätorter.
– Det är värdefullt i våra kommuner eftersom ytan är rätt stor, säger Rolf Paimensalo som dock konstaterar att det annars är viktigt att undersökningarna sker på samma sätt från år till år för att vara jämförbara.
– Det är små siffror överlag, men inte samma problem överallt. Det är bra att veta för att kunna sätta in resurser där de behövs, säger Lena Wallentheim.
Polisen ser allvarligt på att benägenheten att anmäla brott är så låg.
– Alla brott ska anmälas, säger Veronica Gustafsson.
Hon håller inte med om att det inte är lönt eftersom många utredningar läggs ner. Det är viktigt att alla brott finns med i statistiken, inte minst om det händer mer av samma slag.
– Vi kan också motivera att vi behöver sätta in resurser utifrån den statistik vi har, säger Veronica Gustafsson.
Problemindex i lokalpolisområdet, där även Östra Göinge ingår, är lite högre än snittet i polisregion syd som når ända upp till Västervik. Ökningen förklaras främst av en ökning av personer som oroar sig för fortkörare och personer som uppger att de väljer att inte åka buss eller tåg på grund av otrygghet. 59 procent av de svarande i Tyringe uppger att de är oroliga för fortkörare, en ökning från 55 procent förra året. 16 procent i Sösdala vill inte åka tåg eller buss, en ökning från 14 procent 2016.
Andelen invånare som utsatts för fysiskt våld de senaste tolv månaderna är högst i ”Hässleholm övriga” och har ökat från 2,4 till 2,7 procent.
I Hästveda har sju procent hotats med våld, jämfört med fem procent 2016. Hästveda är en ort som utmärker sig lite i statistiken över upplevd otrygghet. Oron för buskörning med mopeder och motorcyklar är störst i Hästveda och har ökat från 33 till 46 procent. Här är också flest rädda för speciella personer i det egna bostadsområdet, hela 20 procent. 13 procent upplever oro för att kvinnor antastas. 22 procent tycker inte att polisen bryr sig om de lokala problemen.
– Vi har tittat lite extra på Hästveda, men anmälningsstatistiken sticker inte ut, säger Veronica Gustavsson.
Hon förklarar dock att det kan räcka med ett fåtal personer som skapar oro. Polisen ska nu arbeta vidare med att försöka hitta orsaken till otryggheten i Hästveda.
Oron för narkotikapåverkade personer utomhus är högst i Sösdala och har ökat, från 17 till 21 procent. Oron för att kvinnor ska antastas har däremot minskat i Sösdala, från 24 procent till 10 procent.
I både Sösdala och Tyringe avstår folk från aktiviteter på grund av otrygghet. Kritik mot polisens lokala arbete hörs och i Tyringe råder oro för skadegörelse på bilar.
Många kommuninvånare här har dock aldrig utsatts för något brott, 85 procent, en ökning från 78 procent 2016. I Vinslöv hade hela 87 procent inte utsatts för något brott.
Oron för att gå ensam ute en sen kväll har minskat, men är överlag omkring 30 procent.
Sven-Erik Andersson konstaterar att ryktesspridning också kan påverka den upplevda otryggheten, inte minst på mindre orter.
Men Robin Gustavsson varnar för att dra för långtgående slutsatser av siffrorna.
– Det är ett fåtal personer som har uttalat sig och små differenser, säger han.
Hot på sociala medier och internetbedrägerier oroar, enligt mätningen, inte invånarna särskilt mycket.
Bland åtgärder mot otryggheten nämns utökad polisiär närvaro på utsatta platser, bättre belysning och nattvandrare. Sven-Erik Andersson önskar särskilda kommunala bidrag till föreningar som ställer upp med nattvandrare.
Berit Önell
