För att komma åt ett skogsskifte för bostadsbyggande på Göingeåsen har Hässleholms kommun nu lagt ett bud på 4,7 miljoner kronor för en hel gård i Tormestorp med byggnader, åkermark och skog, totalt 38 hektar. Imorgon, tisdag, tar tekniska nämnden ställning till köpet. Nämnden har mandat att fatta beslutet eftersom köpeskillingen är under fem miljoner kronor. Men förvärvstillstånd från länsstyrelsen krävs, något som kommunen nyligen fick avslag på när det gällde två skogsfastigheter i närheten.
Affären gäller den skyddsvärda skog som Frilagt tidigare berättat att kommunen lagt ett bud på. Marken ligger mellan två fastigheter som kommunen redan äger och ingår i ett större utbyggnadsområde för bostäder i översiktsplanen från 2007. Göingebygdens biologiska förening protesterade kraftigt mot planen när den skulle antas, men nu har den åter aktualiserats.
ANNONS
Säljaren ville i första hand sälja fastigheten i sin helhet, men kunde tänka sig att stycka av gården och en mindre del av marken som hästgård och sälja övriga åkrar och skogsskiften separat. Nu är kommunen alltså inställd på att köpa alltsammans. Ett förslag till köpeavtal är undertecknat av säljaren. 4 705 000 kronor är den exakta köpeskillingen.
Affären kompliceras av att fyra av de fem delfastigheterna utgör en så kallad gemensam ägovidd, en slags samfällighet.
– Vi måste köpa allt, annars hade det krävts avstyckning före köpet, säger mark- och exploateringschef Jakob Ruter.
Han förklarar att avsikten ändå är att på sikt avstycka marken och sälja vidare det mesta utom det aktuella skogsskiftet.
Jakob Ruter tror att kommunen har goda chanser att få förvärvstillstånd för att köpa hela gården, trots att man egentligen bara vill komma åt en mindre del.
– Det här är enda sättet att köpa den delen. Om förvärvstillståndet inte skulle gå igenom skulle det vara jättekonstigt, säger han.
Jakob Ruter säger att det inte är säkert att kommunen kommer att använda all marken till bostadsbyggande, även om det är det som motiverar köpet.
– Vi köper för framtiden, men det är inte säkert vi behöver den just nu, säger han.
Ett annat skäl är att kommunen vill ha en bättre sammanhållen fastighetsindelning.
– Då blir andra bitar också mer värdefulla. Men det är inte ensamt ett tillräckligt skäl för köp, säger Jakob Ruter.
I köpet ingår bland annat ett ståtligt boningshus från 1838 med 173 kvadratmeter boarea och 1 400 kvadratmeter tomt, två större ekonomibyggnader, maskinhall, 16 hektar åkermark, åtta hektar betesmark, 13 hektar skog och en hektar övrig mark. Åkermarken är utarrenderad.
En del av skogen är bedömd som särskilt värdefull natur och har ett så kallat biotopskydd, ett statligt skydd som gäller för alltid och som innebär att det är förbjudet att bedriva skogsbruk och att utföra åtgärder som kan skada naturvärdena. På kommunens karta ligger en del av det framtida bostadsområdet inne på detta område som delvis består av fuktig mark med källsprång och rik flora och delvis av alsumpskog. Men här är det alltså inte tillåtet att bygga. De flesta av bostäderna skulle istället hamna i den bok- och ekskog med många äldre träd som större delen av fastigheten består av.
En del av den betade hagmarken med gamla träd och lövrika skogsbryn bakom husen är skyddade genom ett naturvårdsavtal som gäller i 50 år. Detta nämns i tjänsteskrivelsen inför tekniska nämndens sammanträde som dock inte säger något om biotopskyddet som är det starkaste skyddet. Köpeavtalet anger avtal med Naturvårdsverket för två områden och nämner även specifikt biotopskyddet. Naturvårdsavtalet är bifogat köpeavtalet, men inte något avtal om biotopskydd.
– Tjänsteskrivelsen kan inte vara heltäckande, förklarar Jakob Ruter och hänvisar till att mycket annat inte heller nämns i tjänsteskrivelsen, exempelvis servitut och ledningsrätter.
Skogsskiftet ligger på en del av Göingeåsen som av länsstyrelsen pekats ut som naturvårdsområde klass tre, ingår i särskilt värdefull kulturmiljö enligt länsstyrelsens kulturmiljöprogram och dessutom i kommunens egen grönplan utgör natur klass två. Det omfattas också av Naturvårdsverkets förslag till riksintresse för friluftsliv.
Berit Önell
