Gödsel körs nu ut på åkrarna vid Hovdala – trots att de till stora delar är översvämmade och det fortsätter att regna och snöa.
Men utredningarna om jordbrukets inverkan på sjön och om en eventuell våtmark dröjer. Den ena har legat mellan kommunledningens och tekniska nämndens stolar i snart ett år. Den andra hänger i luften sedan Finjasjöns fiskevårdsområde ifrågasatt den.
Den gångna helgen lades ytterligare gödsel upp till ett närmare 50 meter långt upplag på en av åkrarma vid Hovdala. Strax intill ligger två fält som är så översvämmade att de förvandlats till sjöar där sångsvanar simmar omkring. En del brunnar i dräneringssystemet som pumpar ut näringsrikt vatten i Hovdalaån står också i vatten.
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter råder förbud mot att sprida gödsel under tiden 1 november-28 februari. Men kommunens miljönämnd kan ge dispens.
Många lantbrukare har också fått dispens för att sprida flytgödsel i Hässleholms kommun, men ingen i Hovdalaområdet.
– I höst har länsstyrelsen rekommenderat kommunerna att se positivt på dispenser i november först och sedan till och med den 15 december, berättar miljöchef Sven-Inge Svensson.
Anledningen till det är att många lantbrukare riskerar att få gödselbrunnarna överfulla eftersom de inte kunnat köra ut gödsel på länge på grund av regnet.
Fastgödsel kan lagras i en så kallad stuka, ett upplag, på en åker där det ska spridas till våren. Men det får inte ske var som helst och inte hur länge som helst.
– En stuka ska definitivt ligga där det inte kan komma vatten till den så att det blir en urlakning. Det ska vara plan mark som ligger så högt att den inte kan svämmas över. Annars är ju ofta bästa stället ute på skiftet där det är lätt att få ut så fort som möjligt på våren, säger Sven-Inge Svensson.
Han berättar att det har hänt att miljönämnden stoppat lantbrukare som placerat gödsel olämpligt.
I nuläget är han bekymrad över hur översvämningen vid Finjasjön ska utveckla sig.
– Sjön kan stiga någon decimeter till, säger han.
Han kan dock inte säga om placeringen på Hovdalafältet är olämplig utan att åka dit
och titta.
– Den stora frågan är väl om området alls är lämpligt för jordbruk, säger han.
Själv är han, liksom kommunekologen Lars-Erik Williams, positiv till en våtmark på området.
– Översvämmade områden är inte bra åkrar och definitivt inte när man höstplöjer, det blir ett utläckage, säger han.
Han förklarar att annan mark i närheten också kan bli bättre om en del blir våtmark.
Det kommunala bolaget Hibab äger och arrenderar ut åkrarna mellan Hovdalaån och Tormestorpsån. Det är här en våtmark har diskuterats för att minska näringstillförseln till Finjasjön. Kommunfullmäktige beslöt i januari 2017 att tekniska förvaltningen ska utreda för- och nackdelar med en våtmark respektive fortsatt jordbruk.
Tekniska nämndens Finjasjöarbetsgrupp föreslog i somras ett paket med flera åtgärder. En av dem var stopp för jordbruket och omvandling av marken till betesmark som inte gödslas. Syftet även med det förslaget var att minska övergödningen och algblomningarna i sjön. Men tekniska nämnden sa nej. Istället klubbades med knapp majoritet ett kompromissförslag om att utreda om jordbruket påverkar sjön.
Inte riktigt bekvämt efter fiskevårdsområdets brev
Men ingen av utredningarna har ens kommit igång. Tekniske chefen Mats Svensson berättar att Finjasjöns fiskevårdsområde i princip bestridit beslutet att utreda om jordbruket påverkar sjön. Gunnar Persson, ordförande i föreningen och även ledamot i Finjasjöarbetsgruppen, ifrågasatte det i ett brev till tekniska nämnden på uppdrag av fiskevårdsområdets styrelse.
– Efter det kändes det väl inte riktigt bekvämt, säger Mats Svensson.
Han berättar också att föreningen vill inbjuda kommunens företrädare till ett möte för att diskutera frågan, men att det ännu inte blivit av.
Gunnar Persson skriver i brevet, daterat den 22 september, att föreningen vill uttrycka sitt missnöje och sin förvåning över beslutet i tekniska nämnden den 28 augusti.
Han vänder sig emot att tekniska nämnden vill prioritera undersökningen av hur utsläppen från reningsverket och jordbruket på Hovdalafältet påverkar Finjasjön. Istället menar han att större delen av föroreningarna kommer från tillflödena och förväntar sig att arbetet med att eliminera dessa kommer igång enligt Finjasjöarbetsgruppens förslag och inte ”förhalas genom onödiga utredningar”.
– Reningsverket släpper ut en tredjedel av den mängd fosfater som Tormestorpsån bidrager med och hälften av den mängd som tillståndet medger och är det objekt man har bäst kontroll av, skriver han.
Motionen mellan flera stolar?
Ingen verkar veta var motionen om en våtmark vid Hovdala befinner sig. Enligt de handlingar som finns skickade tekniska nämnden tillbaka ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att det är Hibab som är markägare och bör göra utredningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott tog upp det vid sitt beredningsmöte i mars och kom fram till att tekniska nämnden borde kunna hålla i utredningen och samarbeta med Hibab.
– De bad tekniska nämnden att lösa uppgiften. Sedan finns det inte fler noteringar, förklarar Elisabeth Aidemark, kanslichef på kommunkansliet.
Handläggare i ärendet var kommunjuristen Magnus Gjerstad.
Mats Svensson säger att han vet att kommunstyrelsen skulle återremittera motionen till tekniska nämnden.
– Men jag har inte sett den. Vi har bara väntat i lugn och ro på att få ett nytt och förtydligat uppdrag, säger han.
Han tycker egentligen att utredningen borde ligga på Hibab.
– Det var otydligt skrivet, för det stod att vi som markägare skulle utreda. Hibab är ju markägare.
Har det här hamnat mellan stolarna?
– Det är stor risk för det, men det här måste vi klara ut. Jag ska kolla upp det imorgon, säger Mats Svensson.
Även kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) säger att han ska kolla upp saken imorgon.
– Jag blir lite irriterad. Man kan inte bara släppa ett ärende utan måste löpa linan ut, säger han.
Möjlighet till stöd för våtmarker nu
Sven-Inge Svensson tycker att det hela är lite konstigt.
– De får väl bestämma sig, säger han.
Han tycker att det är bäst att passa på nu när miljöministern nyligen varit i Hässleholm och berättat att nya bidrag för våtmarker är på väg.
– De verkar som klippta och skurna för Hovdala, det är ju fantastiskt, säger han.
En viss kostnad lär det ändå bli att anlägga en våtmark, men Sven-Inge Svensson tycker att det är viktigt.
– Intäkten för arrendena är väldigt liten (totalt cirka 40 000 kronor per år) jämfört med de pengar vi lägger på sjön. En våtmark skulle ha klar betydelse för sjön. Vi måste göra vad vi kan. De här markerna är översvämmade varje eller vartannat år, det är helt fel mark för jordbruk, säger Sven-Inge Svensson.
Han tycker också att det är märkligt om kommunen motarbetar det man själv vill åstadkomma.
– Vi måste göra något själva innan vi går på andra, säger han.
Berit Önell