Sandra, 23, fick betala 75 000 kronor mer för sin första lägenhet för att kommunens budgivning trissade upp priset.

Orsaken är att kommunen beslutat köpa bostadsrätter för att klara lagkravet om bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd som Migrationsverket anvisar hit. I Sandras fall valde säljaren till slut att ändå låta henne köpa lägenheten.

Kommunens eget bostadsbolag Hässlehem med cirka 1 500 hyreslägenheter behöver fortfarande inte avsätta några lägenheter till nyanlända eller andra utsatta grupper. Många års vädjan från socialnämnden och omsorgsnämnden har bara resulterat i till intet förpliktande formuleringar i samarbetsavtal och ägardirektiv.

Kommunen lade totalt sju bud på Sandras lägenhet. Hon fick inte veta förrän hon skulle skriva på köpehandlingarna att det var kommunen som var med i budgivningen. Från början var det en annan intressent som bjöd, men hoppade av. Därefter gick kommunen in och lade bud, först på 5 000 kronor i taget och sedan på 2 000.

– När de gick ner till 2 000 trodde jag att de kanske var nära sin gräns och gick därför lite högre än det som egentligen var min gräns. Men kommunen har tydligen ingen gräns för hur mycket de kan buda, säger Sandra.

Hon berättar att hon hade sparat länge och tidvis haft två jobb för att kunna köpa en egen lägenhet. Hon blev chockad och trodde först inte att det var sant att kommunen hade budat och därmed trissat upp priset med 75 000 kronor till totalt 500 000 kronor. Prishöjningen motsvarar nästan ett års sparande för henne. Hon skrev ett mejl till kommunens handläggare, exploateringsingenjör Kristofer Olsson.

– Just nu är min glädje helt borta och jag känner att jag är så ledsen och besviken på er, min egna kommun. Hur kan ni göra såhär mot mig, undrar hon.

Hon uttrycker viss oro inför att hon kanske betalar för mycket för en etta. Kanske får hon inte tillbaka pengarna den dag hon säljer lägenheten.

Sandra betonar att hon tycker att kommunen ska hjälpa nysvenskar, men förstår inte att det på detta sätt ska drabba de egna invånarna.

-Är detta tacket för att jag jobbat och skattat pengar till er och stolt sagt att jag kommer från Hässleholms kommun? Var finns rimligheten i att jag sparat i flera år och så kommer ni med bland annat mina skattepengar och gör såhär?

Sandra skriver att hon inte för en sekund tror att kommunen kommer att betala tillbaka de 75 000 kronorna, men skickar ändå med sitt kontonummer ifall att.

”Ett misslyckande”

Kristofer Olsson har svarat Sandra och uttryckt förståelse för att hon känner som hon gör. Några pengar får hon dock inte.

– Buden utgår ju alltid från vad man som köpare är villig att betala för lägenheten, skriver han.

Han förklarar att när kommunen går in i en budgivning är det för att köpa lägenheten. Med facit i hand borde kommunen därför inte varit med i denna budgivning.

– De gånger vi deltar i en budgivning utan att få möjlighet att köpa lägenheten är ett misslyckande och det sista vi önskar. Därför går vi vidare tills vi vinner på högsta bud eller, som i detta fallet, tills säljaren väljer en köpare, skriver Kristofer Olsson.

Bakgrunden är bosättningslagen som gäller sedan i mars 2016 och innebär att kommunerna är skyldiga att ordna bostäder åt anvisade nyanlända med uppehållstillstånd. Många kommuner har därför köpt in bostadsrätter.

Kommunstyrelsen i Hässleholm beslöt i september 2016 att avsätta sex miljoner kronor av det tillfälliga statliga bidraget för flyktingmottagning till att köpa bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd. Målsättningen var då att förvärva tio lägenheter.

I tjänsteskrivelsen inför beslutet varnar fastighetschef Tobias Oscarsson för risken att kommunen, med ett alltför omfattande inköpsprogram, inverkar negativt på bostadsmarknaden och konkurrerar ut andra grupper som söker boende.

– En långsiktig strategi för att hantera frågan behöver därför arbetas fram och presenteras, skriver han.

Det har inte gjorts.

Tekniska förvaltningen har dock inte köpt så många lägenheter, under 2016 en och 2017 två bostadsrätter till en kostnad av totalt 820 000 kronor. I samtliga fall har det varit budgivning.

Kommunen har i flera fall fått kritik för att ha trissat upp priserna på lägenheter som man inte fått köpa.

– Det är givetvis något vi beaktar genom att lägga små bud så att vi bara betalar lite mer än vad en privatperson hade gjort, förklarar Kristofer Olsson.

Enligt honom finns just nu inget mål för hur många bostäder som ska köpas in.

– Vi utgår ifrån vilka behov som uppstår.

Enligt Pernille Hjort, bostadssamordnare på socialförvaltningen, har 40 av årets 43 anvisade personer nu fått bostad. För de tre återstående är också lösningar på gång.

– Jag är övertygad om att vi löser det senst i början på januari, säger Pernille Hjort.

De flesta har fått hyreslägenheter. Nästa år är bara tre nyanlända anvisade till Hässleholms kommun. Därför är det inte säkert att ytterligare bostadsrätter behöver köpas in.

– Det borde inte vara så svårt nästa år. Men bostadsmarknaden är mättad, säger Pernille Hjort.

Bostadsbristen slår hårdast mot utsatta människor som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att alla invånare har tak över huvudet. Det kan innebära vandrarhem eller natthärbärge för hemlösa. Långsiktiga lösningar får de flesta försöka ordna själva. Men när det gäller anvisade nysvenskar går ansvaret längre.

– De ska bosätta sig och det betyder en folkbokföringsadress, säger Pernille Hjort.

Socialchef Suz Lantz-Eriksen säger att hon kan förstå Sandras känsla när kommunen bjuder över henne. Hon berättar att även moduler har diskuterats för att ordna lägenheter åt de anvisade nyanlända.

– Men det är inte en långsiktigt hållbar lösning och gör inte heller att människor integreras på ett bra sätt, säger hon.

Hon förklarar att socialförvaltningen redan före bosttningslagen hade tolv lägenheter i sin ägo.

– Det är billigare att köpa lägenheter än att till exempel betala för hotell, säger hon.

Enligt en tidigare prognos har socialtjänsten i Häsleholm behov av ett tillskott på cirka 50 lägenheter per år för att tillgodose behoven för både nyanlända och andra som behöver hjälp med bostad.

Får inte bostad efter rehabilitering

Så många är dock inte bostadslösa. Sus Lantz-Eriksen gissar att 10-15 personer som är i någon åtgärd hos socialtjänsten enbart har tillfällig bostad. Mellan fyra och sju personer är hemlösa, vilket innebär att de inte bor någonstans alls utan är hänvisade till nattjouren som bara är öppen nattetid. Där finns sex platser. Anders Iversen, verksamhetschef för vuxna, som håller i verksamheten, berättar att platserna oftast räcker till. I år har personalen dock tvingats avvisa hemlösa på grund av platsbrist vid 16 tillfällen. Hälften var i april och nu är det åter lugnare.

– Det går lite fram och tillbaka, Men en del stannar länge på nattjouren och så är det inte tänkt, säger han.

Mest märks bostadsbristen på Qvarngården med 20 platser för drogfria tidigare missbrukare.

– De som är helt drogfria och klara att flytta därifrån hittar inte annat boende utan fastnar där. Det är ett stort problem eftersom det kan bli svårt att behålla motivationen. Då är det större risk för återfall, säger Anders Iversen.

Nu är det också lite kö till att komma in på Qvarngården, vilket det inte varit förut.

Anders Iversen konstaterar att insikten om behovet av att bygga fler lägenheter har kommit för sent.

– Vi hade behövt ett bättre samarbete med det kommunala bostadsbolaget med något slags avtal om lägenheter. Det är ändå en omsättning på lägenheter, det hade varit bra om en viss del av de som sägs upp kunde tillfalla behövande, säger han.

Sus Lantz-Eriksen efterlyser också ett bätrre samarbete med Hässlehem.

– Det är klart att vi kan ställa högra krav på allmännytan – det är ju vårt eget företag, säger hon.

Hon tror att ägardirektiven måste skärpas trots att de nyligen har setts över så att det finns en formulering om socialt utsatta.

– Men man kan undra vad den betyder egentligen, säger hon.

Så här står det: ”Bolaget skall ha huvudansvaret för kommunens sociala bostadsbehov och tillhandahålla bostäder för svaga grupper som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden”.

Sus Lantz-Eriksen ser dock stadsbyggnadskontorets nyligen antagna Riktlinjer för bostadsförsörjning som ett ljus i mörkret. Den handlar mest om nybyggnation, men säger också att åtgärder för utsatta, bland annat ”Bostad först” för missbrukare ska utredas.

Svårtolkade ägardirektiv?

Stephan Persson, vd på Hässlehem, vill helst inte uttala sig om möjligheten att avsätta en viss andel lägenheter till socialt utsatta.

– Det är en politisk fråga, säger han.

Hur ägardirektiven ska tolkas kan han inte svara på.

– Vi diskuterar hur vi ska fullgöra det praktiskt, säger han.

Han säger dock att han ser svårigheter, bland annat på grund av att Hässlehem har förhållandevis få lägenheter och att det finns risk för segregation. Ett annat problem är att utsatta kan behöva lägenhet på kort varsel. Hässlehem behöver cirka fyra månaders framförhållning eftersom uppsägningstiden är tre månader.

Han tycker dock att dialogen med socialförvaltningen fungerar bra idag. Sedan september 2015 finns ett samarbetsavtal mellan Hässehem, omsorgsnämnden och socialnämnden. Enligt det ska parterna mötas minst fyra gånger per, försörjningsstöd och etableringsersättning ska godtas som inkomst, socialtjänsten ska kunna hyra ut lägenheter i andra hand med mera.

Stephan Persson tycker att det viktigaste är att bygga fler lägenheter eftersom problemen beror på bostadsbrist.

– Idag har vi cirka 200 sökande till varje ledig lägenhet, berättar han.

Bättre dialog men inte fler lägenheter

Kommunalrådet Robin Gustavsson (KD), också ordförande i socialnämnden, tycker att dialogen med Hässlehem blivit bättre genom samarbetsavtalet.

– Vi har förståelse för varandras frågeställningar. Men det lösgör inte några lägenheter från Hässlehem, konstaterar han.

Han anser att det, trots att allmännyttan inte är så stor i Hässleholm, går att skriva in i ägardirektiven att ett visst antal lägenheter ska tillhandahållas socialtjänsten.

– Vi får tydliggöra ännu mer vad vi menar. Men nu har vi alla fall fått ägardirektiv om att bygga mer, säger han.

Hyrorna blir höga i nya lägenheter, men Robin Gustavsson hoppas på en bostadsväxling så att också billigare lägenheter blir lediga.

Han säger att han kommer att lyfta frågan om bostäder till utsatta.

– Kanske redan i budgetdiskussionerna på måndag, säger han.

Robin Gustavsson hade inte väntat sig att kommunen skulle ge sig in i budgivningar för att köpa bostadsrätter.

Men hur kan du bli förvånad? Ni i kommunstyrelsen har ju beslutat om pengar till köp av bostadsrätter, hur skulle då budgivning undvikas?

– Nej, men konsekvenserna visste vi nog inte riktigt. Nu har jag gjort den reflektionen att budgivning kan höja priset för andra. Det finns kommuner som bara lägger ett bud. Vi ska inte fortsätta hur länge som helst, säger Robin Gustavsson.

Han kan inte svara på varför kommunledningen inte följt upp hur det gått med inköpen av bostadsrätter.

Ska ni sluta buda nu?

– Vi kommer att försöka hantera det på ett rimligt sätt, vi återkommer. Bostadsrätter i kommunens ägo är kanske inte bästa lösningen, men frågan är hur vi ska jobba för att hitta bostäder och hur stor volym det gäller, säger han.

Berit Önell