Gamla ekar vid Hässleholmsgården stympas för snabbare åldrande

Gamla ekar vid Hässleholmsgården stympas för snabbare åldrande

De flera hundra år gamla ekarna vid Hässleholmsgården har ”vetaraniserats” för att fortare åldras och bli mat för insekter och svampar. Länsstyrelsen överväger att inleda ett tillsynsärende. Foto: Berit Önell
Den gamla boken förvandlades i april till en högstubbe och sköt sedan mängder av vattuskott från nedre delen av stammen.

Ekarna vid Hässleholmsgården är flera hundra år gamla. Men kommunen vill påskynda deras åldrande och död. De ”veteraniseras” därför, vilket betyder att stora grenar, i vissa fall hela kronan, kapas med taggiga snitt för att träden ska bli mer attraktiva för insekter och svampar.

Måns Bruun på länsstyrelsens naturvårdsenhet blir förskräckt när han hör talas om åtgärderna.

– Veteranisering brukar inte göras på så gamla träd. Det kanske handlar om ”greenwash”, att man gör något som ser ut som att det är bra för miljön för att motivera något annat, säger han.

Enligt detaljplanen är hela området kring Hässleholmsgården skyddat mot bebyggelse. Inte ens en fotbollsplan får byggas. Men kommunens projektledare Bjarne Öhrling har under lång tid drivit en kampanj för ett nytt badhus vid Hässleholmsgården.

Efter kontakt med kollegor på tillsynsenheten meddelar Måns Bruun att länsstyrelsen troligen kommer att inleda ett tillsynsärende. Markägaren, Hässleholms kommun, borde ha samrått med länsstyrelsen innan några åtgärder vidtogs på så gamla ekar.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

Ingen vet exakt hur gamla ekarna vid Hässleholmsgården är, men det rör sig om flera hundra år. Gården har anor från 1500-talet. Troligen är träden inte lika gamla, men 1684 fanns det i alla fall ekar vid Hässleholmsgården. Då gjordes en ekskogsinventering. Troligen var det kronan som gjorde inventeringen eftersom behovet av ekvirke till bland annat skeppsbyggen och försvarsanläggningar var stort i Skåne som nyligen blivit svenskt.

Hässleholmsgården har anor från 1500-talet och ekar fanns åtminstone 1684 när en ekskogsinventering gjordes. Ur Västra Göinge Hembygdsförenings skriftserie, årgång 1955.

De flesta av de nu aktuella ekarna ingår i skogsdungen invid Hovdalavägen vars karaktär enligt detaljplanen ska bevaras. De står vid cykelvägen som går där tidigare den gamla Finjasjövägen slingrade sig och bör därför omfattas av biotopskydd.

I kommunens grönplan är hela Hässleholmsgården utpekad som klass 1, mycket värdefullt och ekologiskt känsligt område. Området i sydost är särskilt omnämnt: ”…utefter den gamla landsvägen, växer ett flertal mycket grova, spärrgreninga gamla ekar”. Det enda skötselrådet gäller viss röjning på marken runt stammarna eftersom träden hyser en fauna och flora som är beroende av ljus och värme.

Att fälla träd i området kräver marklov, men nu handlar det om beskärning.

En del hässleholmare som promenerat eller cyklat vid Hässleholmsgården de senaste veckorna har reagerat på den hårda beskärningen av träden. En av ekarna intill cykelvägen har fått nästan hela kronan avsågad.

Ekarna vid den gamla landsvägen på en gammal bild. Fotograf var den välkände Herman Pihl, publicerad i Västra Göinge Hembygdsförenings skriftserie, årgång 2006.
Kommunens parkförvaltare Gunnar Swärdh säger att träden är ”utgående”. Foto: Lotta Persson

Kommunen har anlitat arboristfirman JMG Trädvård i Markaryd för att inventera och beskära träden. 13 träd, varav 12 ekar och en bok beskrivs i inventeringen som gjordes i april, med uppföljning i maj. Alla träden utom en ek ska beskäras på något sätt. I fyra fall blir åtgärden veteranisering. I två av dessa ska träden göras till högstubbar, i princip dödas. Övriga beskärs mer eller mindre hårt. På något ska allt reduceras ner till första klykan, på andra tas bara torra grenar eller sådana som hänger ut över cykelbanan bort.

Kommunens parkförvaltare Gunnar Swärdh förklarar att beskärningen görs både av säkerhetsskäl och för att öka naturvärdena hos träd som ändå är dödsdömda.

– Träden fyller ett stort värde, men de är utgående, säger han.

I stort sett hela kronan är borta på den tidigare ståtliga eken. Foto: Berit Önell

Enligt Gunnar Swärdh skapar veteraniseringen ett konstgjort brott som fungerar ungefär som om trädets grenar brutits av på naturlig väg, exempelvis i en storm.

– Det ökar det ekologiska värdet och ett träd kan leva kanske 50 år som högstubbe, säger han.

Han försäkrar att kommunen vill bevara träden så länge som möjligt.

Han vet inte om beskärningen är avslutad för i år.

– Det låter absolut som att kommunen borde samrått med länsstyrelsen. Om det gäller gamla skyddsvärda träd krävs oftast samråd om vad som ska göras, när och hur och även hur det inte ska göras, säger Måns Bruun.

Han hänvisar till den lagliga regleringen i miljöbalken.

Två ekar som har en del av kronan kvar, dock också veteraniserade med det taggiga snittet som påskyndar trädens åldrande och lockar fler insekter och svampar. Foto: Berit Önell
De två ekarna ovan såg ut så här innan de stympades. Från informationen om grönplanen på kommunens hemsida. Foto: Lars-Erik Williams

Enligt Måns Bruun brukar veteranisering utföras där det finns ett åldersglapp hos träden.

– Det är ofta där det finns en del gamla träd med lite död ved, svampangrepp och håligheter. De kan vara mellan 200 och 400 år gamla, men sedan finns det bara träd som är kanske 80-100 år gamla och inget där emellan. Om de yngre träden veteraniseras åldras de snabbare och lockar fler insekter och svampar. Men träd som är flera hundra år har redan detta. Utan att veta exakt hur kommunen har tänkt här så finns nog mycket av det de vill ha ändå, säger han.

Länsstyrelsen rekommenderar inte veteranisering av äldre träd. Däremot kan det vara aktuellt med säkerhetsbeskärning, exempelvis om det finns risk att döda grenar faller ner på en gång- eller cykelväg.

– Om de skär av hela kronan klarar trädet sig inte länge, säger Måns Bruun.

Bjarne Öhrling är inte konsult i den högst aktuella badhusfrågan. Men han vill bygga badhus söder om lindallén vid Hässleholmsgården. Det ska också innehålla en spa-anläggning med badtunnor med mera. Han har bland annat skrivit om det på Facebook och lagt ut bilder på sig själv i badrock på platsen och en film som visar ”Skogssauna Tomtebo”, en badanläggning med öppen utsikt över naturen.

Han verkar också ha visst stöd för sitt förslag. Hans inlägg i frågan den 11 november gillades av 49 personer. Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren skriver i en kommentar: ”Du är ett geni Bjarne, jag har sagt det förut. Jag stöder detta förslag”.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se