Ett förslag till fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad med närmaste omgivningar är nu förberett för utställning. På tisdag tar byggnadsnämnden ställning till förslaget som innehåller flera kontroversiella delar.
Undantagen i skyddsavstånden kring reningsverket kvarstår, trots ledande politikers försök att få bort dem. Både kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) och oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) har sagt att boende inom 300 meter inte ska drivas från sina hem utan få bo kvar så länge de vill och kan. Men i förslaget förbjuds boende inom 300 meter, förutom för villorna vid Ormanäsvägen som ska skyddas av en vall och en vegetationsridå. Inom 1 000 meter tillåts inga nya detaljplaner, dock blir det undantag för både Sjörröds gård, som fortfarande ser ut att skyddas av grannen Kristoffer Dudziks träd, och för en del av Björklundaområdet, nedanför Annedals gård.
De rödgröna har inte fått gehör för att helt ta bort 1 000-metersavståndet från kartorna, men det kan ändras eftersom de har majoritet i byggnadsnämnden.
Den fördjupade översiktsplanen är ett dokument som stakar ut mål och strategier för framtidens Hässleholm, men det är inte juridiskt bindande.
ANNONS
Det 137- sidiga utkastet ska ersätta den nuvarande FÖP-en från 1995 och andas stor framtidstro.
– Att Hässleholms kommun är ordentligt på gång har väl inte undgått någon, lyder första meningen.
Det syftar bland annat på förslaget till höghastighetsstation i Hässleholm. Målet är att Hässleholm ska bli en ”ung, urban, grön, robust och internationell knutpunkt”.
En viktig del, miljökonsekvensbeskrivningen, är dock inte klar. Tjänstemännen föreslås få mandat att färdigställa den på egen hand.
De tycks även tidigare ha arbetat självständigt med förslaget, utan särskilt mycket insyn från den politiska styrgruppen.
När Frilagt i början på augusti avslöjade de märkliga undantagen från skyddsavstånden visade det sig att ledande politiker inte hade fått möjlighet att lämna synpunkter på det slutliga förslaget. Bara ett fåtal tjänstemän hade fått förslaget som ”sommarläsning”. Planchef Gertrud Richter påstod att hon hade länsstyrelsen med sig på undantagen – vilket inte var sant. Hon sa också att hon hoppades att det inte skulle bli fler synpunkter på förslaget, trots att det innehöll flera stora förändringar jämfört med det förslag som var ute på samråd 2015. Alla har dock möjlighet att lämna synpunkter på det utställda förslaget.
Vid styrgruppens sista möte den 18 oktober vägrade tjänstemännen att ta upp intrånget på Kristoffer Dudziks mark, trots att kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren uttryckligen begärde det.
M har också förgäves försökt få byggnadsnämnden att avskriva detaljplanen för Sjörröds gård.
Förslaget betonar dock att reningsverket är en viktig samhällsfunktion som måste möta den väntade befolkningsökningen. Kommunen planerar enligt FÖP-en för mellan 5 000 och 6 000 nya bostäder, vilket innebär minst dubbelt så många nya invånare. Det lär innebära att reningsverkets miljötillstånd från 1973 måste förnyas. För det talar också troliga framtida krav på rening av läkemedelsrester och mikroplaster.
– Kommunen bör ta höjd för en sådan tillståndsprocess genom lämplig markanvändning i reningsverkets närområde, säger utkastet till FÖP.
Då ska kostsamma inbyggnader av reningsverket inte behövas.
Enligt utkastet finns risk för förhöjd bakteriehalt, smittspridning, lukt och buller inom 300 meter från reningsverkets verksamhetsområden, inklusive vassbäddarna. Här ska inga bostäder eller annan känslig markanvändning tillåtas. Känslig markanvändning betyder enligt Naturvårdsverket förutom bostäder bland annat skolor, odling av ätliga växter och att djur mer än tillfälligt vistas inom området.
Trots detta görs avsteg för befintlig detaljplanelagd bebyggelse i sydväst, det vill säga fyra villor vid Ormanäsvägen. Tre bostäder hamnar utanför detta undantag och förbjuds alltså, två nära sjön på andra sidan Hovdalavägen och ett på samma sida som reningsverket, ungefär mitt emot Ormanäsvägen.
Området där två av dem ligger, mellan reningsverket och Finjasjöns östra strand, kallas Bokehill och ska klassificeras som natur av klass ett, värdefulla natur- och rekreationsområden med rikt djur- och växtliv. Här finns enligt utkastet bland annat äldre bokskog, blandlövskog, alsumpskog och yngre skogar ”av igenväxningskaraktär”. I delar av området finns gott om gamla grova träd, hålträd, högstubbar och liggande död ved. Även Magle våtmark, som är en del av reningsverket, pekas ut som klass ett-natur.
Vallen som är planerad för att skydda reningsverket mot översvämningar ska också skydda husen vid Ormanäsvägen. Dessutom ska en vegetationsridå säkerställas genom den kommande detaljplanen för reningsverket och eventuellt även i andra avtal.
Inom det yttre så kallade påverkansområdet finns risk för luktpåverkan och buller. Avståndet är 1 000 meter från reningsverkets verksamhetsområde, 600 meter från vassbäddarna och 200 meter från Magle våtmark. Här får pågående markanvändning fortsätta och befintliga detaljplaner kan byggas ut. Men inga nya detaljplaner för bostäder, skola, vård, idrott och andra personintensiva verksamheter ska tillåtas – förutom vid Sjörröds gård, den befintliga förskolan vid Garnisonsvägen och vid Annedals gård, söder om Björklunda. Konsekvenserna av närheten till reningsverket ska utredas i detaljplanearbetet. Den befintliga vegetationsridån vid Sjörröds gård ska säkerställas i detaljplanen och eventuellt även i andra avtal.
Sjörröds gård ingår på sikt i ett av stadens utvecklingsområden: Garnisonen. Det omfattar garnisonsområdet, Torshem och norra Sjörröd. Torshemsområdets ekskog och ekhagmark föreslås bevaras som natur av klass ett.
Hovdalavägen är ett av stadens utvecklingsstråk. Stadskaraktär ska skapas med högre bebyggelse i tre-fyra våningar, med fortsättning längs Garnisonsvägen. I områdets inre delar planeras låg och tät bebyggelse. Flera cykelvägar mellan Garnisonen och centrum föreslås, dock framgår inte tydligt om den befintliga innanför Hovdalavägen och upp till Hässleholmsgården ska vara kvar.
Övriga utvecklingsområden är Röinge och Centrala staden. I Centrala staden ingår centrum, Norden, Paradiset, Bokeberg och Sonetorp, väster om järnvägen. Kring Norra Station föreslås en arkitekttävling om den nya entrén till staden vid Norra station.
I området Norden finns stora obebyggda ytor med plats för många nya bostäder. Här planeras också en cirka tre hektar stor park med plats för lek och bollspel, mellan Verumsgården och filfabriken som skulle kunna få en mer ”publik” funktion vid entrén till parken.
De flesta av de nya bostäderna föreslås i Norden: 2 000. På Garnisonen föreslås 1 000, i centrum 500, på Bokeberg 500 och på Björklunda och i Röinge sammanlagt 300. Med tillägg för 200 via förtätning i staden blir antalet 4 500. Övriga nya bostäder planeras i orter utanför Hässleholm.
Målsättningen är att alla nya invånare ska ha en park inom 200 meter från bostaden. Ett annat mål är att uppnå god ekologisk status och möjlighet till bad i Finjasjön.
Kommunala naturreservat föreslås för områden med särskilt värdefull natur: bakom Hässleholmsgården, Mölleröd, Kattamarken vid riskväg 21 i södra delen av Röinge och Galgbacken.
Flera andra områden pekas ut som värdefull natur, men blir inte naturreservat. Förutom Bokehill, Magle våtmark och Torshem är det strandängar vid Finjasjö Park, Fredentorpsskogen, östra och västra Björklunda, Röinge skolskog, Åhusfältet och Ljungdala mosse.
Kommunen har nu accepterat länsstyrelsens och Naturvårdsverkets förslag till riksintresse för friluftsliv som delvis berör området för FÖP. Det gäller bland annat Garnisonen som redan till stora delar är exploaterad. Nu föreslås att fortsatt bebyggelse ska ske med stor hänsyn till natur- och kulturmiljövärden.
I avsnittet om kulturmiljö listas 28 särskilt värdefulla kulturmiljöer och 27 särskilt värdefulla byggnader. Flera av miljöerna som nämns är redan borta eller hotade, exempelvis musikpaviljongen och lärarvillorna på Åkaregatan. Nu föreslås att komunen ska arbeta fram en kulturmiljöplan och hålla den aktuell samt skydda särskilt värdefulla miljöer och byggnader mot förvanskning genom skyddsbestämmelser i detaljplan.
Berit Önell
