Kommunfullmäktiges ledamöter kastas oförklarligt ut från det digitala voteringssystemet och kan inte rösta i voteringar eller sätta upp sig på talarlistan. Tekniken fortsatte att krångla när en IT-tekniker från leverantören Quick chanel AB var på plats på måndagskvällen.

Debatten på det ovanligt korta mötet handlade främst om ekonomin och den kritik revisorerna riktar mot delårsrapporten.

– Inget av de finansiella målen uppnås, förklarade revisorn Emil Nilsson (C ).

Edvard Zemvron från Quick chanel kunde inte omedelbart reda ut orsaken till problemen med voteringssystemet.

– Just det här har jag inte varit med om förut, men det är inte unikt att det blir problem i kommunala lokaler med flera olika nätverk, förklarade han efter sammanträdet.

Han var på plats för att ta in information om problemen. En ordentlig utredning ska sedan göras.

– Det är ett störande moment i mötet om de måste hjälpa vissa att logga in eller rösta manuellt, säger Edvard Zemvron som fick tillfälle att studera dessa problem i verkligheten vid två tillfällen under kvällen.

Revisorerna konstaterade att kommunens nettokostnader ökar mer än intäkterna, vilket inte är hållbart. Nämndernas underskott är stort, 63 miljoner kronor, varav nästan allt, 62 miljoner kronor ligger på barn- och utbildningsnämnden. Som det ser ut klarar kommunen inte målet på minst en procents överskott. Ett annat mål var att investeringarna ska vara självfinansierade 2018, något som lär bli svårt att uppnå. För närvarande är bara hälften självfinansierade och kommunledningens budget för 2018 forutsätter fortsatt upplåning av medel till investeringar.

Revisorerna är också kritiska mot att det inte finns någon sammanställd redovisning för de kommunala bolagen.

Björn Widmark (FV) konstaterade att det var samma typ av revisionsrapport som fullmäktige tagit del av flera år i rad.

– År efter år får vi höra att de finansiella målen inte uppfylls. FV vill hålla fast vid tvåprocentsmålet som kommunen hade tidigare, men här uppnås inte ens en procent, sa han.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) var också kritisk mot hur alliansen hanterat ekonomin och mot den skattesänkning på tio öre som genomförts. Hon försvarade de rödgrönas tidigare bokslut.

– Vi fick mycket kritik, men vi hade i alla fall uppnått enprocentsmålet, sa hon.

Hon påpekade att kommunen tappat placeringar i nationell näringslivsranking och att arbetslösheten ökat, i strid mot antagna mål för 2017. Mål som Lena Wallentheim också ansåg för svåra att mäta.

– Lite självrannsakan hade varit på sin plats, sa hon.

Lars Johnsson (M) beklagade att arbetsgruppen som ska analysera konsultrapporten om skolans ekonomi fått så lång tid på sig.

– Den tillsattes när Lena Wallentheim var kommunstyrelsens ordförande och ska inte leverera resultat förrän efter valet. Det betyder att arbetet gått i stå. Tjänstemännen på förvaltningen har inte kunnat ta tag i problemen på grund av att de måste vänta på arbetsgruppens genomlysning, sa han.

Han påminde också om att de rödgröna obstruerade mot kommunfullmäktiges beslut om att återinföra lagen om valfrihet inom omsorgen.

– Det blockerades av den rödgröna majoriteten som kallar sig opposition men har majoritet i nämnder och styrelser. Då har man kortslutit det politiska systemet, sa Lars Johnsson.

Lena Wallentheim svarade att arbetsgruppen visst får lov att komma fram till delresultat snabbare.

– Men vi har bara blivit kallade till möte två gånger i år och den ena gången handlade det om att strukturera arbetet, sa hon.

Hon förklarade också att anledningen till att de rödgröna fortfarande har majoritet i nämnderna är att de inte avgått därifrån.

– Det har inte blidats någon ny majoritet så att nämnderna skulle avgå. Skulle vi då skänka bort våra platser?

Lena Wallentheim höll dock med om att det i dagsläget är väldigt svårt att bedöma vem som är opposition och vem som är majoritet i Hässleholms kommunpolitik.

Christer Welinder (S), andre vice ordförande i omsorgsnämnden, försökte förklara varför de rödgröna i våras sa nej till lagen om valfrihet, trots att det var fullmäktige som gav uppdraget att bereda det.

– Vi visste inte om det fanns majoritet för det i fullmäktige längre och vi skickade ett avslag för att meddela att vi inte tyckte att det var något bra beslut i fullmäktige, sa han.

Nu har ärendet dock kommit vidare efter att revisorerna reagerat och ordförande Karin Axelsson (M) tagit upp det på nytt.

Joachim Fors (S) blev irriterad på Björn Widmark som också talade om att analysen av konsultrapporten för skolan tar för lång tid.

Fors viftade med konsultrapporten och frågade Widmark vilka skolor han ville lägga ner.

– Det som sparar pengar är att lägga ner högstadium. Ska vi stänga i Sösdala eller Hästveda eller Läredaskolan i Hässleholm?

Enligt konsulten ska högstadieskolor ha minst 400 elever.

– Då blir det bara högstadium i Tyringe och i stan, konstaterade Joachim Fors.

Han förklarade att han själv inte var beredd att lägga ner några skolor – åtminstone inte här och nu.

Fullmäktiges ordförande Douglas Roth (M) tyckte inte att det var skolorganisationen som skulle debatteras idag. Björn Widmark fick dock replikera.

– Vilka skolor? Låt oss diskutera det. Joachim Fors är inte beredd att stänga några alls. Då blir det inte något. Men frågan är om det går att hitta en annan organisation och struktur, sa han.

Revisorerna redovisade också sin granskning av rektorernas arbetssituation där slutsatsen var att rektorerna behöver ett lokalt administrativt stöd.

– Det administrativa stödet är idag obefintligt eller otillfredsställande. Centralt stöd är sämre på grund av otillräcklig kunskap om det lokala, förklarade revisorn Hans Bengtsson som också menade att ett bättre lokalt stöd skulle kunna vara ett dragplåster vid anställning av både rektorer och lärare.

De rödgröna avstod från att delta i beslut om redovisning av fullmäktiges uppdrag att öka andelen närproducerade livsmedelsprodukter inom skola och omsorg.

– Det gällde att vidta åtgärder för att öka andelen närproducerat. Att rent allmänt uppmana till en ökning anser vi inte är att uppfylla uppdraget, förklarade Mats Sturesson (C ).

Kommunfullmäktige beslöt anta den föreslagna integrationsstrategin. SD begärde först återremiss och sedan avslag. Partiet ville ha fokus på assimilation istället för integration och menade att alltför många invandrare från ”avlägsna länder” orsakat spänningar och motsättningar i det svenska samhället. Partiet begärde votering, både om återremiss och beslut, men röstades ner.

SD fick inte heller igenom sina motioner om solpaneler på stadshusets tak och att återskapa trafiklekskolan i Djupadalsparken. Dessa var två av tio motioner som väntat längre än ett år på behandling. Fullmäktige beslöt att de övriga åtta ska behandlas senast den 1 april 2018.

Två nya motioner kom in under kvällen. Politiska vilden Anita Johannesson, medlem i Kommunens röst, föreslår att kommunfullmäktige ska ålägga ordförande för nämnder och bolag att minst två gånger per år i fullmäktige kortfattat redovisa ekonomi, verksamhet och eventuella problem i verksamheten. Anledningen är att allmänheten har tillträde till fullmäktiges sammanträden och då kan få del av informationen.

– Kommunen borde sträva efter att så långt möjligt involvera kommunmedborgarna, skriver Anita Johannesson.

Ronny Ebbesson (MP) föreslår att Naturförskolans och Stralsunds förskolas kök ska uppgraderas till tillagningskök. Förskolan, som ligger på Finjasjö Park, har 110 barn. I dagens mottagningskök finns en kokerska och ett köksbiträde som bara får laga potatis, pasta, ris och sallad. Kött, fisk, sås och annat transporteras färdiglagat från T4-skolan i Hässleholm.

– Mattransporten med taxi kostar idag lika mycket som råvarorna. Dessutom blir det stora miljökostnader, skriver Ronny Ebbesson.

För att göra om köket till modernt tillagningskök krävs ugnar, större kylkapacitet och ett bord för specialkoster.

Berit Önell