Fastigheten där Qpoolen ligger kan få högsta prioritet bland skånska förorenade områden som saneras med statliga medel. Det vill säga om kommunen inte tar på sig ansvaret genom att bygga ut badhuset där.
Qpoolen är i så fall i klass med SJ:s impregneringsanläggning i Kärråkra, som nu är klar för sanering, och den gamla träindustrin i Björstorp utanför Emmaljunga.
– Qpoolen lär få klass ett med de föroreningarna och den centrala placeringen. Vid en professionell jämförelse är min bedömning att Qpoolen bör ligga klart före Björstorp, säger miljöchef Sven-Inge Svensson.
Han medverkar vid den parlamentariska gruppens möte på onsdag då badhusfrågan ska diskuteras.
Som Frilagt berättat visar den fullständiga rapporten om föroreningarna på Qpoolen-fastigheten att marken är gravt förorenad av bland annat oljeprodukter och tungmetaller.
ANNONS
Enligt konsultfirman Sigma Civils beräkningar kostar det 21-31 miljoner kronor att sanera enbart den södra delen där en tillbyggnad av badhuset och ett friluftsbad i så fall kan byggas. Att sanera hela området skulle kosta mellan 97 och 146 miljoner kronor och förutsätta att befintliga byggnader rivs. Även grundvattnet är påverkat och fastighetsgränsen ligger bara tio meter från gränsen till vattenskyddsområdet vid Galgbacken där kommunen har vattentäkt.
– Nu får vi diskutera om platsen är rätt eller vi ska hitta en annan plats, eller kanske titta på alternativet att renovera igen. Vi hanterar andra människors pengar och kan inte bara låta dem rulla iväg. Alla extra kostnader måste tas under övervägande, säger kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M).
Det är dock inte aktuellt att lägga den redan mångåriga badhusfrågan på is.
– Ett badhus måste vi ha. Frågan är bara var och hur, säger Pär Palmgren.
Själv är han mer benägen att acceptera en renovering istället för utbyggnad efter informationen om saneringskostnaderna.
Den parlamentariska gruppen är en diskussionsgrupp där alla politiska partier i kommunen är representerade. Inga formella beslut fattas där, men samtalen kan leda till samförstånd inför kommande beslut i övergripande frågor.
Sven-Inge Svensson är alltså kallad till den parlamentariska gruppens möte. Han tycker att rapporten är bra.
– Den visar problematiken tillräckligt väl. Det är otroligt viktigt att det här blir så rätt som möjligt, säger han.
Föroreningarna vid Qpoolen kommer huvudsakligen från en gammal soptipp som tros ha upphört i slutet på 1950-talet. Därför är kommunen som så kallad verksamhetsutövare idag inte ansvarig för saneringen, så länge man inte gräver i marken. Hade föroreningarna uppstått efter 1969 då miljöbalken kom hade kommunen däremot varit ansvarig i vilket fall.
– Om kommunen inte bygger ut simhallen vid Qpoolen blir den inte heller ansvarig för att sanera, säger Sven-Inge Svensson.
Istället blir det då statens ansvar att bekosta en sanering.
– Vi får i så fall klassa in området enligt Mifo (metodik för inventering av förorenade områden) och den lär få klass ett, det kan jag säga redan nu, säger Sven-Inge Svensson.
Därmed är sannolikheten att få statliga pengar också rätt stor.
Svensson konstaterar att politikerna får ta ställning till om badhuset ska byggas vid Qpoolen eller på annan plats.
En sanering tar viss tid, men det gör det också att leta upp en helt ny plats och ändra en detaljplan.
Rapporten tar även upp vissa risker med en sanering.
– Det gäller att sponta mot byggnader i närheten och att sänka grundvattnet så lite och så kort tid som möjligt, säger Sven-Inge Svensson.
Om kommunen väljer att inte bygga vid Qpoolen och därmed slipper saneringen kommer miljökontoret sannolikt ändå att kräva noggranna kontroller av grundvattnet.
Sven-Inge Svensson tror inte att det kan bli aktuellt att sanera hela området.
– Nej, det tycker jag inte. Då skulle vi riva eller påla upp hela Qpoolen. Så har vi inte hanterat andra ärenden. Det viktiga är att ha koll på att föroreningarna ligger still. Om Qpoolen någon gång i framtiden ska bort blir det en annan sak, säger han.
Berit Önell
