Yrkeshögskolan Syd på Jacobsskolan i Hässleholm, som just tvingats lägga ner flera utbildningar och fått nej på alla ansökningar om nya inför detta läsår, kan få del av regeringens stora satsning på yrkeshögskolorna. 1 100 nya platser på yrkeshögskolorna utlovas nästa år och en utökning med 14 000 platser till och med 2022.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) blev imponerad av Yrkeshögskolan Syd vid sitt besök på onsdagen. Hon kunde dock inte utlova att skolan får del av de planerade satsningarna. Ansökningar från hela landet konkurrerar och Myndigheten för yrkeshögskolan gör bedömningen.

Anna Ekström, som blev minister i september 2016 efter att Aida Hadzialic avgått, var tidigare generaldirektör för Skolverket. Hon är också känd för för sin medverkan i SVT:s På Spåret.

ANNONS

På onsdagen presenterade hon regeringens budgetproposition för 2018 på Söderportskolan i Kristianstad. Därefter passade hon på att åka till Hässleholm och den eftergymnasiala Yrkeshögskolan Syd där hon träffade studerande och personal samt politiker och förvaltningspersonal.

– Jag har aldrig sett en så väl utrustad utbildning, sa hon under rundvandringen i skollokalerna.

Hon pratade med studenterna och frågade hur de såg på utbildningen, arbetsmarknaden, jämlikheten med mera. Hon fick också veta att de flesta redan har viss arbetslivserfarenhet och ser det som en fördel.

– Jättebra att ministrar kommer ut och får se hur det ser ut i verkligheten. Till exempel har vi bättre lokaler än de flesta andra skolor och labb där vi kan göra praktiska tester som inte är möjliga på andra ställen, sa Edvin Andersson på utbildningen till elingenjör och elkontruktör.

Petar Stuc och Ahmed Alkhelossi trivs bra på den tvååriga utbildningen till automationsingenjör där de går andra året.

– Vi får hålla på med roliga grejer och det finns möjligheter till jobb där jag får omsätta mina kunskaper, sa Petar Stuc och visade ministern en apparat som spottar ut karameller. Karamellerna var dock för tillfället slut.

Ahmed Alkhelossi berättade att han för tre år sedan kom till Sverige från Syrien där han var elektronikingenjör.

Till studenterna på utbildningen till entreprenadingenjör sa Anna Ekström att de har en ljus framtid att vänta.

– Vi har en starkare tillväxt än på många år och det byggs lika mycket som på miljonprogrammens tid, men det är brist på den kompetens som ni får. Ni kommer att få jobb och kan dessutom bidra till samhällsutvecklingen, förklarade hon.

Anna Ekström konstaterade att jämställdheten ökat på många områden, men inte när det gäller vilka utbildningar som pojkar och flickor söker mest. Enligt Tony Helm efterfrågar företagen dock kvinnor på arbetsledande poster inom byggbranschen.

Flera av utbildningarna ger mycket goda chanser till arbete. Därför uttryckte både elever och rektorn Tony Helm frustration över att utbildningar inte fått fortsätta.

– På byggingenjörsutbildningen fick alla jobb, ändå stängde den, sa studenten Jens Blom.

Tony Helm framförde också sina synpunkter på detta till Anna Ekström.

– Vi hade en utbildning som var rankad bland de bästa i landet och ändå slår man undan benen på den, sa han och förklarade att det kostar mycket pengar att hela tiden uppdatera lokalerna och att kompetent personal kan försvinna när det blir uppehåll i en utbildning.

Yrkeshögskoleutbildningarna lever med kort framförhållning.

– Vi satsar stenhårt, trots att vi inte vet om en utbildning finns kvar om två-tre år. Vi måste hela tiden utveckla och förändra, berättar Tony Helm för Frilagt.

Det innebär givetvis en stor press på skolpersonalen.

– Det är oerhört enerverande att inte få fortsätta med bra utbildningar, exempelvis till byggingenjör. Nu tappar vi där och får börja om igen, men det är så spelreglerna är, säger han.

Nu hoppas han att skolan får del av de utlovade nya utbildningsplatserna.

– Vi är jätteglada för den nya satsningen, men vet inte vad den innebär för oss. Det talas om fler intag nu, det är bra men kan också äta upp en del av tillskottet. Vi är försiktigt optimistiska, säger han.

Skolan har åtta anställda och hyr in 40-50 utbildare med spetskompetens utifrån behov. Antalet studerande är drygt 200 och för närvarande är nio utbildningar igång.

– Alla nya ansökningar fick nej i år, det har aldrig hänt förut. Men vi hade ju pågående utbildningar som fick fortsätta, säger Tony Helm.

– Vårt 20-årsfirande kom av sig, berättar han.

Han konstaterar att hela Sverige skriker efter kompetens, men att det ändå är svårt att få gehör för utbildningarna. Dessutom kan det i vissa fall vara svårt att nå ut till blivande studenter, trots att det finns god chans till intressanta jobb.

– Jag kan fortfarande inte fullt ut förklara vad en automationsingenjör gör, säger Tony Helm.

Skolan har under sina 20 år alltid haft ett nära samarbete med näringslivet och anpassat sig till stor del efter företagens behov av utbildad personal. Den satsning på Teknikcollage som just inletts i Hässleholm innebär egentligen inget nytt för yrkeshögskolan.

– Vi har väl nästan varit föregångare, säger Helm.

Han var mycket glad att Anna Ekström valde att komma just till Hässleholm.

– Hon verkar både enkel och kunnig och har ju lång erfarenhet, säger han.

Anna Ekström tycker också att det är väldigt roligt att komma till Jacobsskolan. Hon förklarar att yrkeshögskolan i Sverige ökat kraftigt på några få år.

Varför stoppades utbildningarna då i Hässleholm?

– Arbetsmarknaden är så het, det är därför vi har de här utbildningarna i hela landet. Myndigheten kan då inte bevilja alla ansökningar utan måste säga nej till en del, säger hon.

De nya pengarna, totalt 920 miljoner kronor till 2022, ska fördelas på samma sätt, efter ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan.

I budgetpropositionen ingår också bland annat ett återinförande av högskolebehörighet på de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna som också finns på Jacobsskolan. Signalen från föräldrar och elever har varit tydlig: de vill ha högskolebehörighet.

– Vi ska se till att yrkesämnena får lika stor plats och lägga till de ämnen som ger högskolebehörighet. Det innebär cirka två timmar mer än idag per vecka för full studieplan, förklarar Anna Ekström.

Elever som inte vill ha högskolebehörigheten ska kunna välja bort den. En lösning som Anna Ekström tror är bättre än dagens där det är tvärtom.

– Det blir en kvalitetsförstärkning. Genom att vi säger att skolorna ska ha med de här ämnena så måste rektor planera för det och se till att det fungerar, säger hon.

Berit Önell