Lars Nord verkar upprörd över att jag inte tycker att dagens så kallade Public Service lever upp till sitt uppdrag och att jag inte vill betala för detsamma. Han kallar mig till och med, indirekt, infantil. Själv lägger jag nivån på debatten lite högre.
Han verkar utgå ifrån att majoriteten av medborgarna okritiskt vill betala för det SVT och SR producerar. Herr Nord verkar ju hänga på nätet och borde där ha snappat upp att det finns fler än jag som har synpunkter på SVT och SR och deras saklighet och opartiskhet.
Men det står givetvis herr Nord fritt att tycka annorlunda.
Själv nyttjar jag nätets streamingstjänster och kan således ta del av ett brett utbud av kvalitativa dokumentärer och underhållning utan reklam. Dessutom betalar jag själv för detta.
Herr Nord anser tydligen att jag även ska vara med och betala betala för hans nyttjande av SVT och SR. Det finner jag anmärkningsvärt.
En lösning är ju att SVT och SR blir betalkanaler. Då har ju herr Nord utmärkta möjligheter att finansiera sitt P1-lyssnande.
Att herr Nord hittar “fascistoida saker” på nätet får stå för honom. Själv hittar jag nyheter och debatter av mer normal karaktär när jag nyttjar internet.
Avslutningsvis så ironiserade jag lite i mitt initiala inlägg angående obligatoriskt TV-innehav. Ironi är en svår konst som tyvärr inte går hem hos alla. Jag får framgent således försöka avhålla mig från ironi.
Håkan Spångberg