Hässleholms kommuns planchef Gertrud Richter påstår felaktigt att länsstyrelsen redan har godkänt hennes förslag till skyddsavstånd kring reningsverket – där friherre Johan Barnekows mark undantas för att han ska kunna bygga flerfamiljshus på Sjörröds gård.

Annars ska inga nya detaljplaner tillåtas inom 1 000 meter från reningsverket. Inom 300 meter är målet att lösa in och riva befintliga bostäder – men det drabbar bara två hus, övriga undantas. Vid Ormanäsvägen kan det till och med bli aktuellt att bygga nya hus inom 300 meter.

-När det gäller eventuella skyddsavstånd finns inga överenskommelser med länsstyrelsen. Kommunen har inget att luta sig emot, förklarar Annelie Johansson, miljödirektör på länsstyrelsen, som tycker att det låter alltmer som att Uppdrag Granskning borde ta sig en titt på kommunens förehavanden.

Arbetet med kommunens fördjupade översiktsplan, där skyddsavstånden kring reningsverket ingår, har dragit ut på tiden.

Vid samrådet sommaren 2015 inkom ett stort antal synpunkter angående skyddsavstånden. Förslaget var då endast ett 300 metersavstånd, trots att det enda underlag som fanns var en konsultrapport från Rambölls som även rekommenderade ett 1 000 meters yttre skyddsavstånd.

Hässleholms vattens tidigare beslutade policy innebar också ett 1 000 meters yttre och ett 300 meters inre skyddsavstånd. Policyn användes 2013 som motivering för att köpa in och riva två bostäder inom 300 meter från reningverket, samtidigt som andra fastighetsägare i strid mot policyn fick bygglov för utbyggnader och byggnadsnämnden arbetade vidare med detaljplanen för Sjörröds gård. Att Barnekow tidigare varit vice ordförande (M) i byggnadsnämnden bidrog till att projektet ifrågasattes.

Länsstyrelsen hörde till kritikerna av förslaget 2015, där bebyggelse på Sjörröds gård inte ingick, och krävde att kommunen antingen följde Rambölls utredning eller tog fram annat underlag för att legitimera sitt förslag. Länsstyrelsen ansåg också att kommunen borde se över redan antagna detaljplaner inom området och ändra dem om de inte är lämpliga att bebygga. Allt detta ledde till att kommunen pausade den fördjupade översiktsplanen en tid.

Hemlig arbetsgrupp

Nu säger Gertrud Richter att ett nytt förslag till fördjupad översiktsplan ska visas på utställning för allmänheten i oktober. Hon hade hoppats på september, men flera planarkitekter har slutat och efterträdare är inte på plats förrän i början på september.

Varken kartor, detaljer i förslaget eller exakta grunder för undantagen är offentliga förrän i oktober för andra än medlemmarna i en liten arbetsgrupp. Vilka som ingår i den är inte heller offentligt.

– De har fått ut förslaget för att läsa det över sommaren, säger Gertrud Richter.

Hon förklarar att Frilagt, liksom andra intresserade, kan se förslaget en vecka innan utställningen börjar. Berörda fastighetsägare får inte heller tillgång till det förrän då.

Två undantag

Samtidigt kan Richter inte låta bli att berätta om valda delar.

– Vi gör två undantag, ett i 1 000-metersgränsen där vi ska pröva Barnekows bostadsbebyggelse. Det andra gäller bostadsplaner inom 300 meter vid Ormanäsvägen, säger hon.

Hon betonar att länsstyrelsen har godkänt förslagen. Nu hoppas hon att det inte ska bli mer diskussion.

– Allt är noggrant genomgånget och vi har länsstyrelsen med oss, säger hon.

Johan Barnekows ansökan gällde från början fyravåningshus. I höstas kom ett omarbetat förslag, men byggnadsnämnden ville inte ha några höghus på platsen och diskuterade att tillåta maximalt två våningar.

Hur förslaget ser ut nu vill Gertrud Richter inte avslöja, men hon betonar att det finns en trädridå som skydd mellan husen och reningsverket. Dock nämner hon inte att träden inte ägs av Barnekow och inte heller av kommunen. De står på mark som tillhör arkitekten Kristoffer Dudzik som också ansökt om att få bygga bostäder. Men han beviljas inget undantag.

Vid Ormanäsvägen vill Gertrud Richter bygga en vall för att skydda villorna från lukt, buller och eventuell smitta från reningsverket.

– Den ska vara beklädd med vintergröna växter, berättar hon.

Här pågår redan byggnation av tre villor där det tidigare legat små fiskestugor, inom sedan tidigare detaljplanelagt område.

Enligt Gertrud Richter ska skyddsavstånden mätas från reningsverkets verksamhetsområdes ytterkanter.

Inte juridiskt bindande

Den fördjupade översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan ska användas för att ange inriktning. Detaljplaner gäller däremot juridiskt.

Men det är bara det inre skyddsavståndet som ingår i reningsverkets detaljplan. Det yttre blir alltså inte juridiskt bindande.

Planarbetet för Sjörröds gård är redan påbörjat och har prioritet två av tre på stadsbyggnadskontorets lista. Det kan, enligt Gertrud Richter, fortsätta innan både den fördjupade översiktsplanen och reningsverkets detaljplan är klar.

Det inre skyddsavståndet gäller först när den pågående detaljplanen för reningsverket är klar.

Planarkitekten Malin Backman arbetar med detaljplanen för reningsverket och berättar att hon delvis är inblandad även i arbetet med den fördjupade översiktsplanen.

Hon har fått besked om att inga bostäder eller annan känslig markanvändning ska tillåtas inom det inre skyddsavståndet. Vad det innebär är dock inte solklart.

– Vi har bedömt att det är okej att ha bostäder vid Ormanäsvägen. Det är mer än 200 meter från verksamhetsområdet och planen är prövad i detaljplan efter att reningsverket kom dit. Det är en skillnad mot de bostäder som ligger längre norrut. De ligger mindre än 200 meter från reningsverket och har inte prövats på samma vis, säger Malin Backman.

Tänker ni förbjuda folk att bo där?

– Vet inte, men det är det som är avsikten, säger hon.

Förra sommaren ville Gertrud Richter också att Linus Jepssons bostad skulle tvångsinlösas. Men hon fick mothugg av både politiker och tjänstemän i kommunen. Boverket, som utfärdat rekommendationer om bostäder nära reningsverk, klargjorde också att det inte finns några reglerade skyddszoner kring reningsverk och att kommuner inte kan expropriera bostäder för att ett reningsverk inte uppfyller miljöbalkens krav.

Malin Backman bekräftar att skyddsplanteringar bara ska skydda vissa bostäder i området.

– Det blir där vi bedömer att det behövs, säger hon.

Mot Sjörröds gård förutsätter det att befintlig växtlighet får vara kvar.

– Det kan vi bestämma i detaljplan, säger Malin Backman och menar att det gäller även om kommunen inte äger marken.

Varför gör ni undantag för Sjörröds gård?

– Vi har bedömt det lämpligt, säger Malin Backman.

Hon betonar att det rör sig om ett begränsat antal bostäder.

– Det kan bli färre än det tidigare förslaget och det är inte sagt något om höjden nu, säger hon.

MIljöchefen har inte sett hela förslaget

Miljöchef Sven-Inge Svensson tillhör inte den inre krets som får läsa förslaget i sin helhet under sommaren. Men han har sett delar av det och varit med i en särskild arbetsgrupp om skyddsavstånden.

Där har han hållit med om att villorna vid Ormanäsvägen kan byggas. Däremot har han ifrågasatt undantaget för Barnekows mark.

– Det är stor skillnad när det är ett nytt område och ska byggas på höjden. Det finns en påtaglig risk för störningar och krav på Hässleholms vatten om åtgärder, säger han.

Han säger att det har funnits olika uppfattningar i arbetsgruppen och att han inte fått veta hur slutversionen blir. Ett sätt att ”rädda” fler bostäder vid Ormanäsvägen från 300-meterszonen är att skära bort det sydvästra hörnet från reningsverkets fastighet när verksamhetsområdet märks ut.

– Stadsbyggnad har hela tiden velat bygga närmare reningsverket, liksom kommunledningen. Det är stadsbyggnadskontoret som fått i uppdrag från kommunstyrelsen att göra planerna. Vi kan bara ge synpunkter, säger Sven-Inge Svensson.

Han är inte förtjust i undantag, trots att miljönämnden gick med på en kompromiss redan när Hassellunden byggdes 750 meter från reningsverket.

– Undantag ska vara väldigt få och bara där de har marginell betydelse, säger han.

Enligt Sven-Inge Svensson har det pratats om tvångsinlösen av fastigheter, men han har uppfattat det som att det som gäller är erbjudande om inlösen om fastighetsägare upplever problem.

Det har diskuterats att planlägga ett naturområde mellan reningsverket och sjön där det idag finns två bostäder inom 300 meter från reningsverket. Det tycker Sven-inge Svensson kan vara acceptabelt.

– Det har varit tal om camping också tidigare, men det tycker jag absolut inte. I grunden handlar det om en smittspridningsrisk och då ska vi inte etablera verksamheter där det samlas många människor. Det är nästan värre med många som är där kortare tid än med enstaka boende som kanske vänjer sig vid vissa bakterier, säger han.

Länsstyrelsen gör inte skillnad på fastighetsägare

Annelie Johansson betonar att länsstyrelsen inte har godkänt något av Hässleholms kommuns förslag till fördjupad översiktsplan, skyddsavstånd eller detaljplaner i området.

– Länsstyrelsen har påtalat att kommunen måste ta höjd för framtida utbyggnad av reningsverket och därför inte bör tillåta nybyggnation i anslutning till några luktande/emitterande delar på reningsverket (utifrån Rambölls utredning). Befintlig bebyggelse har inte diskuterats, skriver hon i ett sms till Frilagt.

Hon förklarar att länsstyrelsen självklart inte gör skillnad på fastighetsägare och inte heller driver att fastigheter ska lösas in eller rivas för att de ligger nära reningsverk.

– Det skulle innebära att många hus i landet skulle behöva rivas, skriver hon.

Hon påpekar att den lokaliseringsprövning som görs inom reningsverkets miljötillstånd inte reglerar några skyddsavstånd.

– Det finns all anledning att hålla nya bostäder borta från reningsverket eftersom framtida miljökrav och behov av utbyggnad i annat fall kan innebära att reningsverket måste omlokaliseras. Det senare är en mycket dyr affär för skattebetalarna, skriver hon också.

Hon har kontaktat länsstyrelsens samhällsplaneringsenhet i frågan och fått svar av Lena Palenius som berättar att länsstyrelsen och kommunen haft möte för att diskutera kommunens arbetsmaterial.

– Huvudfrågan för oss på det mötet var att lyssna och ge råd avseende PBL (plan- och bygglagen), skriver Lena Palenius.

Berit Önell