Boende nära Finjasjön kan få i sig nervgiftet BMAA via luften när det blåser från sjön. Amerikanska studier visar att boende vid sjöar med frekventa algblomningar har upp till 25 gånger högre risk att drabbas av sjukdomar som ALS, Parkinson och Alzheimer.

Gunnar Swärdh, ordförande i kommunens Finjasjögrupp, anser inte att han har något ansvar för att informera allmänheten om risker med att bo vid vattnet eller äta fisk från sjön. Algexperten Heléne Annadotter har samma inställning, trots att hon var delaktig i ett forskningsprojekt som redan 2015 visade att BMAA finns i högre koncentration i fisk i Finjasjön än i Östersjön.

– Forskningen har framförallt visat att BMAA påverkar via andningsvägarna Det är det enda som är klart egentligen. Men ingen kan säga hur mycket fisk vi kan äta, det är något nytt, säger Heléne Annadotter strax innan Finjasjögruppens ”haverikommission” samlas vid Tormestorps båthamn.

Gunnar Swärdh har blixtinkallat Finjasjögruppen på onsdagen. Anledningen är larmrapporten från Heléne Annadotter och Johan Forssblad på analysföretaget Regito om tillståndet i sjön. Hastigt minskande siktdjup, fyrdubblad biomassa av blågröna alger och en helt ny och okänd algart oroar.

– Utvecklingen är mer eller mindre katastrofal och bryter mot vad som förväntats, skrev Regito.

De i Finjasjögruppen som kan komma, trots semestertider, samlas vid båtklubbens stuga. Vattnet vid hamnen är grönt och grumligt.

– Det är inget möte vi ska ha utan vi ska träffas och bilda oss en uppfattning om läget, förklarar Gunnar Swärdh när Frilagt träffar gruppen på parkeringsplatsen.

Algblomningar har det varit många gånger förut i Finjasjön, vad är det som är så alarmerande denna gång?

– Det har inte varit så kraftiga och inte så långvariga algblomningar som den här. Sedan har vi inte nästa möte förrän i september, så vi behövde träffas innan dess. Det är inte så dramatiskt, men i och med att vi upptäckt en ny alg så har vi nya problem. Vi ska försöka se vad det kan bero på, säger Heléne Annadotter.

Ni brukar annars säga att sjöns utveckling är positiv, trots att det finns problem?

– Vem säger det? Allt är relativt, säger Heléne Annadotter.

Sjörrödsområdet har varit beydligt sämre än resten av sjön, borde ni haft bättre koll där?

– Det är möljligt. Vi ska också titta mer på tillflödena, säger Heléne Annadotter.

Men hon anser inte att det varit aktuellt att slå larm tidigare utan betonar att vårdfisket påverkat sjön i rätt riktning sedan början på 1990-talet.

– Vi fick kraftiga förbättringar, från att ha ha haft en väldigt dålig situation, säger hon.

Men i år har sjön inte reagerat som tidigare på vårdfisket. 50 ton så kallad vitfisk har tagits upp sedan förra sommaren, vilket borde ge förutsättningar för en bra sommarsäsong. Istället har det varit algblomning och avrådan från bad nästan hela sommaren.

De tidigare dominerande cyanobakterierna, eller blågröna algerna, av arten Microcystis verkar ha trängts undan av andra arter, bland andra nykomlingen Aphanizomenon yezoense. Heléne Annadotter vet inte mycket om den, men berättar att hon såg den första gången i Luhrsjön 1992. Då som nu såg den först ut som ett täcke av grön målarfärg över vattenytan. Sedan har den spritt ut sig i hela vattenmassan och syns istället som små gröna prickar.

Även denna art hör till cyanobakterierna och kan alltså bilda det ”vanliga” alggiftet som bland annat kan orsaka magsjuka. Dessutom är den släkt till den art som pekats ut som den främsta producenten av nervgiftet BMAA. Flera algarter kan dock producera BMAA, inte bara cyanobakterier.

Varför har ni inte berättat om resultaten av forskningen om BMAA i fisk i Finjasjön?

– Det är den första studien på insjöfisk i Sverige. Vi kan inte säga så mycket om halterna, säger Heléne Annadotter.

Borde ni inte ändå varna för riskerna med att äta fisken?

– Vi ska inte skrämma upp folk när vi inte har några gränsvärden.

Men ni uppmanar ju folk att äta braxen från vårdfisket, trots att det är den fisk som mest frekvent innehåller nervgiftet?

– Folk kan fiska braxen var som helst.

Har ni inget ansvar?

– Det är väldigt svårt för oss att förhålla oss till det här. Det är WHO eller Livsmedelsverket som ska avråda, säger Heléne Annadotter.

Gunnar Swärdh påpekar att nervgiftet inte är unikt för Finjasjön.

– Det är likadant i många andra sjöar, säger han och påpekar att det är nyttigt att äta fisk.

Heléne Annadotter hänvisar till att mer är känt om farorna med att bo vid en sjö med täta algblomningar än med att äta fisk med BMAA.

– Den amerikanska forskningen visar förhöjd frekvens av sjukdomar hos boende vid sjöarna, säger hon.

Flera studier pekar åt samma håll. Elijah Stommel har kartlagt ”ALS hotspots” med förhöjd sjukdomsrisk vid sjön Lake Mascona i New England.

Nervgiftet kan också spridas till människor via bär och andra växter. I USA har det upptäckts i bland annat blåbär. På ön Guam i Stilla Havet, där nära 25 procent av invånarna i vissa byar drabbats av ALS, hittade forskaren Paul Cox giftet i palmfrön.

I den vetenskapliga artikel om forskningsrapporten som Helene Annadotter står som medförfattare till uttrycks oro för hälsoeffekterna av både BMAA och kvicksilver i sjön eftersom fisken frekvent fångas och äts av befolkningen i Hässleholm. De skriver också att forskningen måste fortsätta, bland annat om synergieffekterna mellan BMAA och kvicksilver.

– Ja, det är viktigt att forskningen fortsätter, vi har varit med och väckt frågorna, säger Heléne Annadotter.

Men hon har inte tagit upp saken på något sätt sedan rapporten blev klar 2015. Innan studien startade berättade hon däremot om den i en rapport kring Finjagruppens arbete.

– Vi har funderat på att bjuda hit Sara Jonasson, som ledde studien, från Stockholms universitet, säger hon.

När Norra Skåne den 15 juli ställde frågor till Heléne Annadotter om kopplingen mellan alger och BMAA svarade hon att hon följer forskningen med intresse, men berättade inte om sin egen medverkan i studien om Finjasjön eller resultaten av den.

– Journalisten frågade inte om det, säger Heléne Annadotter nu.

Hon tonar också ner sin roll i forskningen.

– Det enda vi gjort är att leverera fisk och data om den till universitet. Det här har inte med Finjasjögruppen att göra. Vi fokuserar på sjöns tillstånd, säger hon.

Heléne Annadotter anser inte att gruppen mörkat något.

– Vi har informerat dem som begärt det, säger hon.

Bland annat har hon skickat artikeln om forskningen i Finjasjön till ordförande i en villaförening vid sjön som frågade efter den.

– Men vi har inte haft presskonferens om rapporten för det är inte vi som är forskarna, säger hon.

Berit Önell