Alger i Finjasjön bildar nervgiftet BMAA, som kan orsaka sjukdomarna Alzheimers, ALS och Parkinson. Giftet anrikas i fisken och finns alltså i högst koncentration i rovfiskar.

Det visar en forskningsrapport som publicerades 2015 och som algologen Heléne Annadotter på Regito, som sköter kommunens provtagningar i Finjasjön, var delaktig i.

Men istället för att varna allmänheten för hälsoriskerna med att äta fisk från Finjasjön skänker kommunen bort tonvis i samband med sitt vårdfiske som ingår i försöken att restaurera sjön. Braxen rekommenderas som matfisk, trots att det är den art som oftast innehåller nervgiftet.

Kopplingen mellan BMAA i alger och de neurologiska sjukdomarna hos människor har tidigare undersökts på andra håll, bland annat på ön Guam i Stilla havet där en stor andel av invånarna drabbats av en variant av den obotliga och dödliga sjukdomen ALS. SVT:s Vetenskapens värld visade i maj den uppmärksammade filmen Det giftiga pusslet, om forskaren bakom den studien, Paul Cox.

ANNONS

I Sverige har doktor Sara Jonasson vid Stockholms universitet konstaterat att BMAA i blågröna alger anrikas i fisk i Östersjön.

Sara Jonasson ledde också studien av Finjasjön som var den första svenska insjö där BMAA i fisk undersöktes. Forskningsprojektet pågick under åren 2012-2015.

Tre forskare står som författare till rapporten 2015: Heléne Annadotter, Sara Rydberg och Sandra Lage, doktorand hos Sara Jonasson.

Fisken undersöktes systematiskt och halten BMAA ställdes i relation till art, vikt, kön med mera.

Höga halter jämfört med fisk i Östersjön

Det visade sig att fisken i Finjasjön bar på högre halter av nervgiftet jämfört med fisken i Östersjön. Forskarna ställer sig frågan om det kanske kan bero på att fisken inte kan undvika giftet i ett mindre vatten.

Det är de fiskar som till största del livnär sig av växtplankton som tar upp giftet. Dessa fiskar äts i sin tur av rovfiskar. Ju högre upp i näringskedjan och ju äldre fisk desto högre verkar koncentrationen av giftet bli. Enligt forskningsrapporten var den bottenlevande braxen den art där överlägset flest individer var påverkade. Därnäst kom mört, den andra art som dominerar i vårdfisket. Men även de populära matfiskarna gös och gädda, som äter mycket mört, var ofta påverkade.

Den av de undersökta fiskarna som hade högst koncentration BMAA var dock en abborre, den största av de undersökta exemplaren. Troligen var den äldre och giftet hade ackumulerats en längre tid.

Det mesta av giftet fanns i fiskarnas hjärnor, men även musklerna var påverkade.

Samband med upptag av kvicksilver

Studien påvisade också ett samband mellan fiskarnas upptag av BMAA och av kvicksilver. Det verkar finnas tidigare okända synergieffekter som forskarna menar måste undersökas närmare. Kvicksilver och andra metaller och eventuellt andra toxiner kan visa sig orsaka skador vid nivåer under vedertagna riktvärden.

De tidigare studierna har visat att nervgiftet bildas i blågröna alger, egentligen cyanobakterier. Den art som främst pekats ut heter Aphanizomenon klebahnii, en släkting till den nya alg som nu har fått Regito att slå larm om sjöns tillstånd och Finjasjögruppen att kalla till möte vid Tormestorps båthamn imorgon, onsdag.

Även andra algarter kan bilda BMAA

Sandra Lage undersökte också om andra alger, kiselalger och dinoflagellater, kan bilda giftet. Det visade sig att de producerade ännu högre koncentrationer av BMAA i Finjasjön än de blågröna algerna. Sandra Lage lade fram sina forskningsresultat i en doktorsavhandling vid Stockholms universitet i september 2016.

I rapporten 2015 uttrycker forskarna oro över hälsoeffekterna av förekomsten av BMAA och kvicksilver i fisken i Finjasjön eftersom ”fisken frekvent fångas och äts av befolkningen i Hässleholm”.

Ingen varning för att äta fisken

Men någon varning för att äta fisk från Finjasjön eller information till allmänheten om forskningsresultaten har inte kommit ut. Istället har kommunen fortsatt att dela ut braxen gratis i samband med vårdfisket och rekommenderat den som matfisk.

I samband med fisket i juni 2016 berättade Johan Forssblad på Regito i Norra Skåne att han fått en restaurangskola i Blekinge att intressera sig för att ta fram nya recept och nya rätter av fisken:

”Man vill också öka kunskaperna om exempelvis braxen och sutare för att öka konsumtionen av dessa fiskar.

– All fisk vi fångade under våren har gått till mänsklig konsumtion, säger Johan Forssblad.”

Den 15 juli i år ställde Norra Skåne frågor till Heléne Annadotter om kopplingen mellan alger och BMAA. Hon svarade då att hon följer forskningen med stort intresse, men berättade varken om sin egen medverkan i studien av BMAA i Finjasjön eller resultatet av den.

”Väldigt fina studier”

– Det här visar att vi måste göra allt vi kan för att minimera mängden cyanobakterier i både sjöar och hav. Det kommer säkert att bli ytterligare en drivkraft. Det är väldigt fina studier, sa hon till Norra Skåne.

Frilagt har sökt Heléne Annadotter och Johan Forssblad sedan i onsdags för att ställa frågor om både den pågående algblomningen och om nervgiftet BMAA i Finjasjön. Ingen av dem har svarat eller ringt tillbaka förrän på tisdagen då Johan Forssblad är kort i tonen.

– Jag vill inte föregripa mötet med kommunen imorgon, säger han.

Han hänvisar till att han är upptagen av provtagningar och lunch.

Kan jag ringa tillbaka senare?

– Det är semestertider och vi tvingas ändå jobba. Vi vill inte ha en massa extragrejer, det måste du förstå, säger han.

Det förstår jag inte, allmänheten har väl rätt att få veta?

– Jag vill inte prata med dig nu, säger Johan Forssblad.

Frilagt försöker ringa dem båda senare, men får inget svar.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:
2017-07-24 ”Haverikommission efter larm om Finjasjön Massförekomst av ny okänd alg