Mannen är överlägsen kvinnan i ett enda avseende, han är (i normalfallet) fysiskt starkare än vad hon är. Och just, och enbart, för att han är det, tar han sig rätten att inte bara bestämma över och kontrollera kvinnan utan också att misshandla henne om hon inte ständigt behagar honom.
Detta pågår, i varje hörn av världen, idag, år 2017, när vi borde leva i ett civiliserat samhälle. Och även om jag är lite fundersam kring det här med den darwinistiska utvecklingsläran, så är detta en straffspark, ett blytungt argument för att den stämmer: vi (män) uppför oss som djur.
Den starkes rätt är självklar enligt djungelns lag. Men om vi människor nu tänker oss att vi hunnit lite längre – genom evolutionen eller genom gudomlig försorg – så borde vi inte leva efter den lagen. Vi borde vara bättre, mer humanistiska än så.
Nej, det är inte alla män som väljer att utnyttja sin fysiska styrka till att styra, kontrollera och misshandla kvinnor. Mahatma Gandhi och Dalai Lama är två välbekanta exempel på män som är och varit mer upplysta än så. Och det finns, som tur är, fler. Runt omkring dig finns män som uppträder civiliserat mot kvinnor. Men det finns alltför många av den andra sorten.
I ”tidernas gryning”, när nu det var, fanns det enligt vissa källor civilisationer med gudinnetro, där kvinnan hade en helt annan central och bestämmande funktion. Gudinnan, ofta betecknad som den stora modern, ersattes enligt dessa källor successivt av manliga gudar – krigargudarna. De gav mannen, den starke, rätten att bestämma och den rätten har han behållit sedan dess.
Vi kan tycka, med viss rätt, att det har blivit bättre i detta avseende. Kvinnan har fått rösträtt, fått sin plats på arbetsmarknaden och även blivit chef och ledare, för företag och för stater. Åtminstone i en del av världen. Det finns dock en stor portion ironi i den bilden – nästan undantagslöst har de kvinnor som slagit sig fram till de högsta positionerna varit ”män i kjol”, hårdhudade figurer som exempelvis Golda Meir eller Margaret Thatcher. De har använt manlig härskarteknik, inte på något sätt infört det kvinnliga i ledarrollen. De har med andra ord inte gjort någon skillnad.
ANNONS
Den här frågan handlar inte heller enbart om mäns makt över och våld mot kvinnor, utan även om vissa mäns våld mot andra män, traditionen bland män att lösa konflikter genom att slå ihjäl varandra. Återigen är det djungelns lag som gäller, fast vi borde ha lämnat den bakom oss för länge sedan.
I vårt samhälle löses dessa problem genom att symptomen ”behandlas” – en man som misshandlar sin fru eller någon annan döms för ett brott. Det ska han förstås dömas för, men bara detta kommer inte att lösa problemet. Lösningen är att få en helt ny attityd att genomsyra hela samhället, och då måste samhället – kvinnor och visa män – börja med barnen, på dagis och i skolan. Det är där nya könsroller måste hittas, det är där pojkar måste lära sig att fysisk styrka bara är en del av en människa, att den inte automatiskt betyder att du är den som ska bestämma.
Tjejgrupper och kvinnojourer i all ära, men också de är bara (nödvändiga) plåster på såren. De kommer inte att lösa problemet, för det är inte hos kvinnan som problemet ligger, det är hos mannen. Det kan bara lösas om mannen, alla män, lyfts upp från djungelns barbari till ett högre, humanistiskt medvetande.
Anders Lord
