Terrorismexperten Magnus Ranstorp, som har rötterna i Tyringetrakten, ska leda ett nytt forskningsprojekt för att bland annat undersöka hur radikala islamister sprider sitt budskap i Sverige. Ett förhållandevis nytt forskningsområde där det saknas studier i svensk kontext.

– Det har funnits en stor beröringsskräck att ta i frågor om religion och kultur, men det är betydligt enklare nu när vi ser konsekvenserna av att vi inte tittat på det här, säger Magnus Ranstorp.

Han anser också att journalistiska granskningar, som i Frilagt, spelar en viktig roll i kartläggningen.

Säpo bedömer att antalet våldsbejakande extremister i landet ökat kraftigt på några få år och nu uppgår till 3 000, varav drygt 2 000 islamister. Men Ranstorp är övertygad om att de är ännu fler.

Uppdraget från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är att undersöka om jihadist-salafistiska miljöers budskap aktivt sprids i Sverige och vilka metoder som i så fall används. Särskilt ska de informationsmiljöer som barn och unga i socialt utsatta områden växer upp i studeras.

ANNONS

– Det är viktigt att fortsätta undersöka det här området därför att problemet med denna typ av påverkan synes markant, säger Lars Nicander, chef för CATS, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan.

Arbetet startar i augusti, ska rapporteras redan i juni 2018 och leds alltså av Magnus Ranstorp som är forskningsledare på CATS och Nordens ende docent med inriktning mot terrorism.

– Vi vet en del, men vill borra djupare i vad de här grupperingarna använder för budskap och verktyg i sitt missionerande, säger han.

Han konstaterar att det finns en okunskap hos de flesta svenska myndigheter om hur islamismen sprids i Sverige. De svenska islamologerna har inte heller inriktat sin forskning på dessa frågor.

Islamologisk forskning om jihadistisk salafism har i huvudsak riktat sig till en akademisk publik och främst berört den transnationella rörelsens koranutläggning, retorik och historieskrivning samt dess tillämpning av modern informationsteknologi. De svenska miljöerna har däremot inte studerats i någon större utsträckning.

Ett brett spektrum

Projektet utförs i första hand som en intervjustudie.

– Vi ska ta hjälp av personer med insikt och erfarenhet av detta, säger Magnus Ranstorp.

Kunskap från andra länders forskning kan också vara till hjälp.

– Vi ser att det finns transnationella kopplingar, säger Ranstorp.

Ett mål är också att undersöka de islamistiska budskapens påverkan på individerna och samhället, hur de leder till sekteristiska konflikter med mera.

– Det blir ett brett spektrum som kan röra sig från hur främmande stater betalar och till och med påverkar vilka som ska få komma till en moské i Sverige, till hur ungdomar rekryteras och hur påverkan sker på det svenska majoritetssamhället och på andra muslimer, säger Magnus Ranstorp.

Han uppfattar att medvetenheten ökat om behovet av att skaffa kunskap om extremismens mekanismer.

– Det blir också alltmer viktigt när polariseringen i samhället ökar. Vi ser allt ifrån hedersvåld till moralpoliser och växande segregation. Tydligen finns det attraktiva krafter i det som blev IS, de krafterna kommer inte att försvinna för att IS nu slås ner, säger han.

Han nämner även en fragmenterad mediekonsumtion som en riskfaktor.

– Allt detta gör det ännu viktigare att studera de här grupperna som kan utöva våld och separera människor från samhället. De utmanar det demokratiska samhällets grundvärderingar, säger Magnus Ranstorp.

”Mycket större problem än vi trott”

Han tror att de är betydligt fler än de drygt 2 000 våldsbejakande islamister som Säpo-chefen Anders Thornberg berättade om i Almedalen på måndagen.

– Det är 2 000 aktiva som dykt upp på Säpos radarskärmar, och för att hamna där krävs rätt mycket. Det här är ett mycket större problem än vi trott, säger han.

Han menar att kommuner och andra måste sätta sig bättre in i frågan.

– Det duger inte att bara gå in och tro att allt är frid och fröjd, de måste skaffa sig bredare kunskap.

Magnus Ranstorp tycker att den granskande journalistiken har en viktig uppgift här och nämner Frilagts granskning av islamismen som ett gott exempel, liksom Gefle Dagblads.

– Ert reportage var väldigt belysande för vad det är för krafter det handlar om, det fanns ju till och med en koppling till en person som stått åtalad för terror och bedömts som en säkerhetsrisk av Säpo, säger han.

Nu hoppas han att granskningen följs upp på ett bra sätt från kommunens sida.

– Politikerna måste ta del av kunskapen och markera ganska tydligt att de kommer att hålla ögonen på moskén. Det positiva med granskningen är också att det nu skapats en kontakt. Förut var de ansvariga på kommunen både blinda och döva, nu känner de sig fram lite grand och förhoppningsvis blir de tydligare med att inte tillåta våldsbejakande extremism. Det gäller att strukturera och fokusera, inte bara sätta kryss i rutan för att man har en samordnare och en handlingsplan, det blir helt verkningslöst. Men de kan såklart bli bättre, säger Magnus Ranstorp.

Kanaler för att tipsa och rapportera behövs

Kommunen kan inte gömma sig bakom att Frilagts granskning upplevs som obekväm.

– Nu måste vi titta framåt för allas säkerhet och välbefinnande. En fri och oberoende media har en väldigt viktig roll. Jag anser själv att jag har ett samhällsansvar att säga som det är. När jag ser att det inte fungerar är jag tvungen att säga ifrån oavsett om jag uppfattas som obekväm, säger Magnus Ranstorp.

Han betonar också att kommunen måste skapa förutsättningar för människor att kunna rapportera till kommunen om de ser misstänkt radikalisering.

– Det är helt nödvändigt att de har kanaler för att hantera det. Invånarna ska veta vart de ska vända sig om de vill tipsa om allt från Nordiska motståndsrörelsen till vänsterextremister till islamister, säger han.

I MSB:s arbete om islamistisk informationspåverkan ingår också ett forskningsprojekt om Muslimska brödraskapets budskap och metoder för att nå målgrupper i Sverige. Det projektet leds av Aje Carlbom, docent vid Malmö högskola. Muslimska brödraskapet är en väckelserörelse och ett transnationellt politisk nätverk som verkar för att sunnimuslimer skall reformera sig själva och sina samhällen i linje med rörelsens islamistiska ideologi.

De båda projekten har tilldelats totalt närmare två miljoner kronor.

MSB har regeringens uppdrag att identifiera, möta och sprida kunskap om informationspåverkan för att värna samhällets säkerhet, inte minst avseende demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Myndigheten fokuserar i dagsläget främst på informationspåverkan från främmande makt och från islamistiska extremister.

Berit Önell
Jonathan Önell