Vi erinrar oss miljöpartiets avhoppade bostadsminister Mehmet Kaplan och dennes samröre med högerextrema grå vargarna. Mehmet Kaplan tycks ha varit språkröret Gustav Fridolins vän och förtrogne. Försvann ut i skuggorna gjorde också Yasri Khan föreslagen till partistyrelsen efter ha att vägrat ta en kvinna i hand. Olika turer kring tidigare språkröret Åsa Romson har vi dessvärre också i färskt minne.
Miljöpartiet och dess företrädare har i regeringsställning haft ett huvudansvar för det enbart under 2015 av olika skäl kom ca 162 000 människor från en rad länder till Sverige. Detta i många fall under kaotiska former. För övrigt tycks många när detta skrivs ännu inte utretts beträffande deras rätt att få asyl i Sverige.
Ur många aspekter också humanistiska sådana synes det synnerligen oklokt att på så kort tid ta emot så många.
Den påfrestning detta innebär på samhället har vi sett och ser nu många tecken på. Självklart kan det nu och framledes påverka vårt lands förmåga att bistå lidande människor på ett långt mer genomtänkt och effektivt sätt!
Isabella Lövin tidigare journalist och således representerande ”tredje stadsmakten” lämnade denna sin roll för att träda in i maktens korridorer. Hon är nu minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat samt vice statsminister! De ekonomiska villkoren är måhända bättre där hon nu befinner sig i maktens korridorer?
Lövin som gick med i miljöpartiet 2008 är nu också partiets språkrör. Detta tillsammans med partiets, som det synes av vad som framgår ovan, naive Gustav Fridolin. Fridolin tycks fortsatt ha partiets förtroende, vilket framstår som en gåta.
Med tanke på den pragmatism Lövin ådagalägger i olika frågor tycks Miljöpartiets grundläggande ideologiska ståndpunkter sedan länge vara akterseglade. Miljöpartiets trovärdighet har i grunden skjutits i sank. Aktuella opinionssiffror talar sitt tydliga språk.
Det finns självklart anledning att på olika grunder i detta sammanhang och andra ifrågasätta Lövins och andra politikers trovärdighet.
I vår egen kommunala sandlåda har miljöpartiet, som det gröna parti man påstår sig vara, totalt misslyckats med sina egna ambitioner. Partiet har i olika sammanhang sagt sig vilja värna alla ”gröna” ytor i Hässleholm. Tankarna går i detta sammanhang till partiets exempellösa agerande i frågan om bevarande av Musikpaviljongen med omgivande park. Tillsammans med sina samarbetspartners S,V och C och andra lyckades partiet genomföra ett huvudlöst ingrepp i en ”grön” historisk miljö. Detta gjordes med kännbara kostnader för medborgare och skattebetalare. Politikernas ohörsamhet kom till synes när man genomförde flytten av Musikpaviljongen trots en kraftfull folklig opinion.
”Ärendet” är förvisso inte avslutat förrän räkningen kommer på bordet. Det finns således anledning att i olika sammanhang återkomma med redovisning av den totala kostnaden för nämnda flytt!
Det tycks finnas fog för att tala ”rent ut” om miljöpartiets göranden och låtanden.
Till sist kan vi ånyo konstatera att de sanningar politiker till varje pris inte gärna vill höra på måhända är nyttigast för dem att lyssna till.
Ronny Larsson i Kvistalånga